Vetenskapens värld granskar de kostråd som vården länge har förespråkat.
- 1. Onödigt lidande för våra diabetiker
Jag (Gunnar Lindgren) har i flera tidigare brev behandlat hur propagandan för fettsnål kost saknar vetenskapligt stöd. I själva verket leder den till övervikt och ökar risken för diabetes, hjärtsjukdom och andra hälsoproblem (s k metabola syndromet).
Flera undersökningar, men framför allt otaliga berättelser från många diabetiker visar att när dessa frångår den av Livsmedelsverket och dietister anvisade fettsnåla kosten och börjar äta mer fett samt mindre kolhydrater (LCHF) så blir de väsentligt friskare, mår bättre och kan sluta med både tabletter och i många fall med insulin. Detta är oerhört glädjande. Men det är också oerhört tragiskt att stora grupper i Sverige hållits fången i sjukdom genom sjukdomsalstrande kostråd.
Vetenskapens Värld i TV2 sände nyligen ett program om lågkolhydratkost och hur denna påverkar diabetessjukdom. Resultatet är klart: Den kolhydratsnåla kosten sänker blodsockret – i vissa fall dramatiskt till normala nivåer. De gamla förespråkarna för fettsnål kost har gjort gällande att blodfetterna skulle försämras med kolhydratsnål kost. Detta visade sig inte heller stämma. I vissa fall hade LDL gått upp något, i andra fall ned något. Det s k ”goda kolesterolet” HDL hade gått upp. Men enligt den aktuella synen på blodfetternas samband med hjärt- och kärlsjukdom har dessa risker tonats ned och läsarna av mina nyhetsbrev har sett hur många forskare och läkare kritiserar kolesterolhypotesen och tillhörande statinbehandling.
Fram t o m måndag den 19/9 kan detta viktiga program ses på http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld
Inslaget börjar efter cirka 18 minuter och 34 sekunder.
Det är glädjande och hedervärt att professor Christian Berne (Institutionen för medicinska vetenskaper i Uppsala) kunde visa att han var påtagligt imponerad av Helena Hesselmarks blodsockerkurva efter omläggningen till LCHF och nästan förstummad när han konfronterades med hennes kolesterolvärden.
Bengt Vessby, en av de viktiga förespråkarna för den fettsnåla kosten och hotet från kolesterol, medverkade i programmet men var oförmögen att visa något tecken på att förstå behovet om en radikal ändring av kostråden för diabetiker. Han har tidigare varit expert hos Livsmedelsverket och avlönats av bl a margarinindustrin som betalt en professur åt honom vid Uppsala Universitet. Se nedan!
Från SVT:s hemsida:
Kostråd kan göra svenskarna feta
Publicerad 8 september 2011 – 14:28
Uppdaterad 12 september 2011 – 11:22
Kostråden om lite fett i maten kan ha bidragit till fetma-och diabetesepidemin i världen.
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes (åldersdiabetes) är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade. Diabetiker löper 2-3 gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.
Höga blodsockret skadar också kroppens tunna blodkärl, vilket påverkar ögon och njurar. Vissa diabetiker blir i längden blinda, andra behöver dialys. En annan följdsjukdom är svårläkta bensår, som kan leda till amputation av fötter och ben.
Livsmedelverkets råd om att äta mindre fett har fått oss svenskar att kraftig minska konsumtionen av smör och standardmjölk. Samtidigt lägger vi allt mer ris och pasta på tallriken. Just sådana kostförändringar kan ha bidragit till vår fetma, menar en amerikansk framstående kostforskare.
– Här i USA har konsumtionen av kolhydrater, speciellt snabba kolhydrater och socker ökat ordentligt i befolkningen. Det sammanfaller med en dramatisk ökning i antalet fall av fetma och typ 2-diabetes (även kallat åldersdiabetes). Jag tror att kampanjen för en lågfettskost, rik på kolhydrater, har slagit tillbaka och att den kan ha bidragit till fetma- och diabetesepidemin i USA, säger Frank Hu, professor i nutrition och epidemiologi vid Harvard Schoolof Public Health i USA.
Vetenskapens värld granskar på måndag den 12 september de kostråd som vården länge har förespråkat för typ 2-diabetiker. Råden som de har fått – att äta lite fett och mycket kolhydrater – vilar på en bräcklig vetenskaplig grund, visar Vetenskapens värld. Många diabetiker vittnar också om att sjukvårdens kostråd inte hjälper dem.
Rädslan för mättat fett
Forskarvärlden fick på allvar upp ögonen för det mättade fettet när en amerikansk forskare började undersöka sambandet mellan kosten och risken att dö i hjärtinfarkt i sju olika länder, bland annat Finland, Grekland, USA och Japan. Under mitten av 1960-talet fann han att i länder där invånarna åt mycket mättat fett, som i USA och Finland, var risken att dö i hjärtsjukdom högre.
Samtidigt visade andra vetenskapliga studier att mycket smör och grädde i maten verkade öka halten av det onda kolesterolet. Eftersom kolesterol är en av komponenterna i blodproppar, drog forskarna den logiska slutsatsen att mättat fett slammar igen blodkärlen.
I västvärlden ledde detta till stora kampanjer där myndigheter som svenska Livsmedelsverket varnade för det mättade fettet. Eftersom fett dessutom är kaloririkt gav myndigheterna rådet att max 30 procent av vårt energiintag skulle vara fett, och max 10 procent fick vara mättat fett.
Bräcklig vetenskaplig grund
Sedan lågfettskosten spreds över världen har forskare satsat mycket pengar på att bekräfta det mättade fettets farlighet. Men egentligen utan framgång. 2009 gjorde Världshälsoorganisationen, WHO en genomgång av forskningen på området och hittade då inget samband mellan mängden mättat fett i kosten och hjärtsjukdom. Den amerikanska studien från 1960 höll för dålig kvalité för att räknas i genomgången.
I Vetenskapens värld på måndag får vi följa en grupp typ 2- diabetiker på matlagningskurs där de får lära sig att skära ner på kolhydrater i kosten. För att lyckas med det och för att bli mätta lär de sig att blanda in mycket fett i maten. När de blir sugna på sötsaker uppmanas de att äta en sked bregott.
Många ryggar tillbaka för det rådet eftersom läkare har sagt att fett är speciellt farligt för just typ 2-diabetiker. Åldersdiabetiker löper extra stor risk att avlida i hjärtinfarkt och bör därför, har man resonerat, vara extra försiktiga med mättat fett.
Men färska forskningsstudier visar att socker och vitt mjöl sannolikt är värre för hjärtat än mättat fett. Ett exempel är en dansk studie från 2010 där de som åt mer snabba kolhydrater och mindre mättat fett ökade sin risk för hjärtinfarkt med 33 procent. Den och andra studier tyder på att det är mer hälsosamt att äta bregott än godis.
Ann Fernholm, SVT Vetenskap
____________________________________________
- 2. Propagandan för fettsnål kost fortsätter
I Borås Tidning och flera andra tidningar har en rad framstående experter på kost och hälsa publicerat följande artikel. Det är oroande och upprörande att skolbarnens hälsa äventyras bara för att några av de gamla talesmännen för fettsnål kost fortfarande ges utrymme att föra fram sitt förlegade budskap.
Rekommenderad skolkost en hälsofara
Debatt i dag 23/8
Daghemmen och skolorna serverar lättmjölk och margarin efter Livsmedelsverkets rekommendationer, trots att vetenskapen har visat att de feta mejeriprodukterna är nyttiga och trots att en överkonsumtion av margarinets fleromättade fetter kan få allvarliga hälsoeffekter.
Det är föräldrarna som skall bestämma vad barnen skall äta, inte våra felinformerade myndigheter, anser skribenterna. ´
Förra året påpekade vi i Dagens Medicin att Livsmedelsverkets varningar mot animaliskt och mättat fett saknade vetenskapligt stöd. Talrika studier har visat, att hjärtpatienter inte har ätit mera mättat fett än andra och att strokepatienter har ätit mindre.
Risken för hjärtinfarkt är i själva verket minst hos människor, som frossar i feta mejeriprodukter. Inga korrekt utförda experiment har heller lyckats förlänga livet för hjärtpatienter genom att minska på deras intag av animaliskt fett, och svenska studier har visat, att barn som äter minst mättat fett är fetare och har sämre skelett än andra.
Trots bristen på vetenskap hävdar Livsmedelsverket att barn måste skyddas från det mättade fettet. Man rekommenderar därför lättmjölk och lättmargarin i daghemmen och i skolan. Rekommendationen följs av de flesta skolor och daghem till punkt och pricka trots föräldrarnas protester.
Verkets argument bygger på en finsk koststudie, som finansierats av två margarinproducenter. I denna studie har man instruerat föräldrarna att minska barnens intag av mättat fett och öka intaget av fleromättat fett redan från sju månaders ålder. Sju år senare hade kolesterolet ökat lite grand hos alla barnen, aningen mindre hos de pojkar som minskat på det mättade fettet, men inte hos flickorna. Att kolesterolet ökar under barndomen är emellertid helt normalt. Det fanns inget stöd heller för att det mättade fettet ökade risken för diabetes.
Hösten 2009 presenterade WHO och FAO en rapport om hälsoeffekter av matens fett. Här fann man inga studier, som visat att mättat fett ökar risken, vare sig för hjärtinfarkt, fetma eller diabetes.
Men varför ändras då inte kostråden? Därför att allt kan bortförklaras. På sidan 192 kan man nämligen läsa följande: ”De negativa resultaten avspeglar hur otrovärdiga resultaten blir från observationsstudier.” Det är alltså forskningen, som har fel och inte de förlegade kostråden.
Det är naturligtvis inte lätt för kostexperter, som under hela sin karriär har varnat för det mättade fettet, att helt plötsligt erkänna, att man haft fel. Det finns dock några som vågat.
En av dessa är Walter Willett, professor vid Harvard University och ledaren av världens största koststude. I en interview i Los Angeles Times den 20 december förra året sade han, att ”fett är inte problemet. Om amerikanerna kunde eliminera alla söta drycker, potatis, vitt bröd, pasta, vitt ris och sötsaker, då skulle vi kunna sopa bort alla problemen med övervikt och diabetes. ”
Det är inte heller ofarligt att äta för mycket av margarinernas fleromättade fetter. Huvudandelen av fleromättat fett kommer idag från majs-, soja- och solrosolja, och består till största delen av det, man kallar omega-6 fettsyror. Dessa har många otrevliga egenskaper. En av dem är, att de överstimulerar kroppens inflammatoriska processer. Man har bland annat visat att barn, som äter mycket omega-6 oftare har astma och andra allergiska sjukdomar.
Försöksdjur, som matas med stora mängder omega-6 får cancer och det gör troligen även människor. Redan på 70-talet visade Edward Pinckney, då redaktör på ett av världens största medicinska tidskrifter, att patienter med ett högt intag av omega-6-produkter hade alla tecken på för tidigt åldrande och en högre frekvens av hudcancer än normalt. I den stora Malmöstudien löpte de kvinnor, som åt mest omega-6 även den största risken att drabbas av bröstcancer.
Det är föräldrarna som skall bestämma vad barnen skall äta, inte våra felinformerade myndigheter. Vi anser att Livsmedelsverket genom sina ovetenskapliga kostråd utsätter våra barn för allvarliga hälsorisker.
Uffe Ravnskov
med dr, docent, oberoende forskare, Lund
Karl E Arfors
professor emeritus, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB
Christer Enkvist?
fd landstingsöverläkare, tidigare medlem av SBU
Göran Petersson
professor, kemisk miljövetenskap, Chalmers
Tore Scherstén
professor emeritus, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsråd
Ralf Sundberg
docent
Jørgen Vesti Nielsen
överläkare
/Denna artikel från mail av Gunnar Lindgren. Jag hoppas du läste artiklen och funderar över vad som stod där och ser videon i länken ovan/Maria
Gunnar Lindgren
Starrkärr 210, 446 95 Älvängen
Tfn 0303-745155, 070-5679054
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com
http://www.alternativjournalen.se/ooljat
