https://newsvoice.se/2021/07/sanningen-risker-stralning-basstationer/

Chockerande sanningar om risker med strålning från basstationer för 5G, 4G, 3G

Mona Nilsson -15 juli 2021 kl 13:1827331

OPINION. Det finns ingen forskning som visar att det inte medför hälsofaror att kroniskt helkroppsexponeras för nivåer av mikrovågsstrålning som nu blivit vanliga från basstationer för 3G, 4G eller 5G. Det är den chockerande sanningen som döljs för allmänheten.

Sedan över ett år tillbaka har mätningar gjorts av mikrovågsstrålning från basstationer i flera städer i Sverige. Mätningarna visar att strålningen ökat massivt på mycket kort tid under 5G-utbyggnaden. När jag själv började mäta strålning i samband med utbyggnaden av 3G år 2003 ansågs några tusen mikroWatt per kvadratmeter vara ovanligt högt. Det var känt redan då att så höga nivåer innebar hälsorisker vid långvarig helkroppsexponering.

Nu erhålls närmare tusen gånger högre mätvärden, över en miljon mikroWatt per kvadratmeter i maxvärde, på flera platser i större städer, exempelvis på Sergels Torg, på Järntorget eller i Johanneshov i Stockholm.

De här nivåerna är tusen till tiotusen gånger högre än de nivåer från och med vilka upprepad forskning har redovisat att ökad risk för ohälsa inklusive ökad risk för cancer föreligger. Det är så höga nivåer att friska vältränade män får typiska symptom för påverkan av mikrovågsstrålning inom 30 minuter på dessa platser: huvudvärk, tryck över bröstet, hjärtklappning, tinnitus.

Effekter kända sedan 50 år

Innehåll/Contents

• Effekter kända sedan 50 år
• ”Låga nivåer”
• Så förvandlas höga nivåer till ”låga”
• Skyddar inte mot mikrovågssyndromet
• Forskning saknas helt
• Experter med kopplingar till Ericsson och Telia
• Bevisbördan i miljöbalken
• Lögner utgör bevisning
• Vem tjänar på det?
• Begär pappren på bordet

Många människor kontaktar såväl oss som myndigheterna och vittnar om svåra hälsobesvär och symptom. Vid mätningar av strålningen i bostäderna visas generellt nivåer som ligger långt under de nivåer som är tillåtna i Svergie. Symptomen som de erfar är sedan 50 år tillbaka beskrivna som en effekt av exponering för mikrovågsstrålning.

Symptombilden fick benämningen mikrovågssyndromet och innefattar sömnsvårigheter, huvudvärk, tinnitus, utmattning, depression, ångest, hjärtklappning och tryck över bröstet. Andningsproblem har under det senaste årets massiva ökning av mikrovågsstrålning seglat upp som ett allt mer frekvent symptom.

Trots att de omvittnade symptomen är kända och upprepat visade sedan 50 år tillbaka, åser myndigheterna passivt den exploderande strålningsökningen och avvisar inkommande vittnesmål, forskningsresultat som bekräftar hälsorisker och hundratals forskares varningar om skadlig hälsopåverkan.

”Låga nivåer”

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, argumenterar för att strålningen är harmlös, att de omvittnade och rapporterade symptomen som motsvarar mikrovågssyndromet måste ha andra orsaker. De påstår, trots de sedan 50 år väl beskrivna effekterna, att det skulle saknas ”vetenskapligt grundade misstankar om att så låga nivåer innebär några hälsorisker”.

Strålsäkerhetsmyndigheten menar vidare att det rör sig om ”låga nivåer” av strålning från basstationer. Och eftersom de gör gällande att det rör sig om ”låga nivåer”… ”bedömer myndigheten att det inte finns några hälsorisker med exponeringen från basstationer för mobiltelefoni, trådlösa datornätverk och liknande sändare.”

Så förvandlas höga nivåer till ”låga”

SSM påstår att nivåerna är låga eftersom de jämförs med det så kallade ”referensvärdet”.  Referensvärdet är extremt högt i förhållande till kända hälsoeffekter. Det är när SSM jämför med ett extremt högt värde som uppmätta nivåer framställs som ”låga”. Ungefär på samma sätt som någon kan hävda att en extremt hög låneränta på 50% är låg vid jämförelse med en ränta på 500%.

SSM:s ”referensvärde” baseras på en föråldrad inställning till hälsorisker med mikrovågsstrålning etablerad av den amerikanska militärindustrin på 1950-talet. För 70 år sedan ansågs det att mikrovågsstrålningen endast kan skada hälsan om den är så stark att du värmdes upp med en grad inom 30 minuter. Detta var under samma tid som tobak, asbest, dioxin (Agent Orange) med flera i dag erkänt hälsoskadliga ämnen, också ansågs som ofarliga.

Skyddar inte mot mikrovågssyndromet

Därför skyddar referensvärdet fortfarande idag endast mot omedelbara uppvärmningseffekter. Detta värde, som gäller för tillåten strålning från basstationer, WiFi-routrar med mera, är framtaget av den tyska organisationen ICNIRP  som har tydliga bindningar till telekomindustrin enligt en granskande rapport från två EU-parlamentariker publicerad år 2020.

För den berörda industrin, telekombolagen och militärindustrin, är referensvärdet av mycket stor betydelse. Ericsson har exempelvis för ett par år sedan redovisat att det blir i stort sett omöjligt att bygga ut 5G om referensvärdet skulle vara 100 gånger lägre, i höjd med det gränsvärde som gällde i Östeuropa redan på 1960-talet samt exempelvis i Schweiz och i Italien.

SSM:s referensvärde skyddar inte mot skadliga effekter av den form av exponering under längre tid, under flera år, som är aktuell från basstationer för 3G, 4G och 5G. Det innebär vidare att det saknar skydd mot de många skadliga hälsoeffekter som omfattande forskning visat föreligger med exponering vid nivåer under referensvärdet, exempelvis ökad risk för cancer, DNA-skador, oxidativ stress och påverkan på det centrala nervsystemets funktion, det vill säga det som redan för 50 år sedan beskrevs som mikrovågssyndromet efter studier av yrkesexponerade i Östeuropa.

Forskning saknas helt

Det påstås även av såväl SSM som ICNIRP att referensvärdet, som tillåter exponering för 10 000 000 mikroWatt per kvaderatmeter mätt som medelvärde under sex minuter och ett maxvärde som kan vara tusen gånger ännu högre, skulle vara baserat på omfattande forskning. Och eftersom referensvärdet gäller för exponering för strålning under längre tid, tror säkert många att det finns forskning som visat att det går bra att under längre tid helkroppsexponera människor för så höga nivåer utan skadlig hälsopåverkan? Inte kan väl telekombolagen tvångsutsätta svenska folket för mikrovågsstrålning under längre tid vars hälsokonsekvenser man inte i förväg har undersökt?

Det chockerande svaret är att det finns ingen forskning som visar att det inte medför hälsofaror att helkroppsexponera människor för 2G, 3G, 4G, 5G under längre tid, inte ens under enbart ett år, utan att det medför skadlig hälsopåverkan, varken vid referensvärdets nivåer och inte ens vid nivåer som är 1000 gånger lägre.

Experter med kopplingar till Ericsson och Telia

Professor Maria Feychting vid Karolinska Institutet  var under flera år vice ordförande för ICNIRP och således medansvarig för ICNIRP:s föråldrade och snäva syn på hälsoriskerna. Hon har fått forskningsfinansiering från bland annat Ericsson och Telia. Hennes nära kollega under många år, professor Anders Ahlbom, också medansvarig för ICNIRP:s referensvärde, har också fått finansiering från dessa bolag.

Dessutom har han en bror som under flera år arbetade som lobbyist för Telia i Bryssel. Men Maria Feychting och Anders Ahlbom har trots dessa intressekonflikter haft stort inflytande över de  expertutredningar som gjorts vid  myndigheter i Sverige, och även inom WHO och EU, och som påstås komma från ”oberoende” experter.

Jag frågade Maria Feychting om vilka studier som visat frånvaro av hälsofaror vid  kronisk helkroppsexponering för mikrovågsstrålning från 3G, 4G, 5G var för sig eller i kombination vid referensvärdets nivå eller vid tusen gånger lägre nivåer? Maria Feychting kan inte hänvisa till en enda studie. Hon vägrar, på direkt fråga, bekräfta att det helt saknas sådan forskning.  Strålsäkerhetsmyndigheten har på liknande frågor tidigare svarat mestadels undvikande att det aldrig går att visa att något är ofarligt och vid ett tillfälle medgett att det inte finns några sådana studier.

Bevisbördan i miljöbalken

SSM och ICNIRP ger sken av att referensvärdet skulle vara baserat på omfattande forskning sedan decennier tillbaka. ICNIRP:s ordförande Eric van Rongen påstod för ett år sedan att ”det viktigaste för människor att komma ihåg är att 5G inte kan orsaka skada om dessa värden respekteras”. Strålsäkerhetsmyndigheten har påstått att referensvärdet är så försiktigt satt att försiktighetsprincipen i miljöbalken redan är tillämpad. Men skenet bedrar.

Den chockerande sanningen är att det helt saknas studier som ligger till grund för påståendet att det saknas hälsorisker vid kronisk helkroppsexponering vid de nivåer som är vanligt förekommande i människors bostäder i närhet av basstationer eller på allmänna platser idag.

Det finns å andra sidan närmare 20 studier som upprepat visat att hälsorisker i form av mikrovågssyndromet eller ökad risk för cancer föreligger vid nivåer som SSM kallar ”låga”. En studie visar ökad risk för ALS. Hälsorisker har visats från och med nivåer som är 100 000 gånger lägre än SSM:s referensvärde. Men de här studierna ignoreras av såväl SSM som ICNIRP.

Vad får bevisläget för konsekvenser rent rättsligt? Enligt den svenska miljölagstiftningen gäller att bevisbördan faller på verksamhetsutövaren som har att visa att strålningen från basstationer inte är skadlig. Dessutom ska åtgärder vidtas för att skydda människors hälsa om det ”finns skäl att anta olägenheter” enligt miljöbalkens 2:a kapitel.

Bevisläget är solklart eftersom:

1. det helt saknas bevisning om avsaknad av skadlig hälsopåverkan vid referensvärdets nivåer eller ens vid nivåer tusentals gånger därunder samtidigt som
2. upprepad forskning sedan 50 år visat skadlig hälsopåverkan.

Lögner utgör bevisning

Verksamhetsutövaren, det vill säga de stora telekombolagen, hänvisar till Strålsäkerhetsmyndíghetens och Folkhälsomyndighetens falska påståenden om att strålningen är ”låg” i förhållande till referensvärdet. De hänvisar gärna även till WHO och EU:s samt de svenska myndigheternas expertutredningar. Dessa expertutredningar domineras av medlemmar i ICNIRP och många av de ingående experterna är inte oberoende från telekombolagen.

De lokala miljökontoren, länsstyrelserna och miljödomstolarna lutar sig lydigt mot myndigheternas bedömningar och påståenden om ”låg” strålning och avsaknad av misstanke om hälsorisker samt expertutredningarna dominerade av ICNIRP, när människor som drabbats av ohälsa pga strålning från basstationer gör formella klagomål med hänvisning till miljöbalken. De som drabbas av ohälsa efter att en basstation eller mobilmast satts upp i närheten av bostaden hamnar i en rättslös situation och får skydda sig bäst de kan.

Vem tjänar på det?

• Vem tjänar på dessa uppenbara lögner om vad som sedan 50 år är känt om riskerna med mikrovågsstrålningen?
• Varför ljuger och vilseleder myndigheterna?
• Varför bortser de från den ökande bevisningen om skadlig hälsopåverkan?

Det handlar bland annat om storföretagen Ericsson och Telia. De har finansierat de två mest tongivande svenska experternas forskning, de som är medansvariga för det föråldrade skyhöga referensvärdet som används som huvudargument för att strålningen från bolagens utrusning och verksamhet är harmlös. 5G anses vara viktigt för Ericssons överlevnad precis som 3G och 4G på sin tid uppgavs vara viktig för bolagets överlevnad.

Begär pappren på bordet

Sveket och bedrägeriet mot det svenska folket i denna fråga är så enormt att det för de flesta framstår som att det omöjligt kan vara sant.

• Jag uppmanar alla att ställa de avgörande kritiska frågorna till myndigheterna. Kräv bevisen på bordet för att långtidsexponering för 5G, 4G och 3G i kombination inte medför hälsofaror.
• Kräv pappren på bordet om vilka studier av långvarig helkroppsexponering för 3G, 4G och 5G som visar att referensvärdet är relevant som skydd mot hälsofaror förenade med långvarig helkroppsexponering för strålning från basstationer.
• Kräv att den svenska miljöbalken tillämpas så som det var tänkt och att myndigheterna följer förvaltningslagens och regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.

Det senare innebär att de erkänner att majoriteten av forskarna verksamma på området uppmanar till bättre skydd mot bevisade hälsofaror långt under gällande refernsvärden och revidering av de föråldrade skyhöga referensvärdena.

Text: Mona Nilsson