Foto Maria

Nådegåvor.

Man hör ibland att personer säger sig ha ALLA gåvor och  ALLA tjänster. Men, det är fel. Alla kan inte ha allt och jag fann en text som visar just detta faktum och mer om nådegåvorna enl. bibeln. Det finns fler inlägg om just dessa nådegåvor och du kan läsa om dem här intill under kategori  Andens gåvor. Smaka på ordet Nådegåvor.

Nådegåvor eller “andliga gåvor” kallas i NT den särskilda andeutrustning, som avsåg tjänst i församlingen och som olika församlingsmedlemmar hade fått. Det viktigaste stället om nådegåvorna i NT är 1 Kor 12-14. Paulus skiljer mellan nådegåvorna och Andens frukt, 1 Kor 14:1. (“Sträva efter kärleken, men var också angelägna att få de andliga gåvorna”).

Andens frukt skall finnas hos varje kristen men Andens gåvor är olika för olika kristna, 1 Kor 12:29. En mångfald nådegåvor behövs i församlingen (alla frälsta troende), 1 Kor 12:12., och ingen gåva får överskattas på bekostnad av andra. En rangordning mellan de olika nådegåvorna är fastställd av Gud själv, 1 Kor 12:28.  Man bör märka att NT inte på något ställe ger en fullständig uppräkning av nådegåvorna. Vad som där i olika sammanhang sägs om nådegåvorna  är endast menat som exempel. “Det är viktigt att behålla i minnet, att  de andegåvor, som det i 1 Kor 12 talas om, inte var förmågor och begåvningar i allmänhet, inte heller kristna dygder eller egenskaper eller”gåvor” överhuvud.

Vad det här gäller är är de särskilda förmågor som visade sig vid församlingsmötena, vid gudstjänsten. Redan förut har Paulus nämnt om en sådan andegåva, som har avseende på livet i allmänhet, nämligen när han talade om den gåva, som han själv fått, att kunna leva i celibat. En lärares speciella utrustning för sitt kall, summan av allt det varigenom han gjorts skickad  till det han kallats att utföra, kan också kallas nådegåva, charisma, som när det till Timoteus säges: “Försumma inte att vårda den nådegåva, som finns i dig, och som gavs dig i kraft av profetord under handpåläggning av de äldste” (1 Tim 4:14). I det, som Paulus i 1 Kor 12 talar om, är det däremot fråga om endast och allenast om nådegåvorna i inskränkt mening, det vill säga de  särskilda förmågor som uppenbarar sig vid de gemensamma mötena hos somliga därtill valda och därmed utvalda. Sådana nådegåvor, som uppenbarar sig vid sammankomsterna, uppräknas i 1 Kor 12:8-10: Vishetstal, insiktstal, tro,bota sjuka, undergärningar, profetia, urskiljande av andar, tungotal, uttydning av tungotal.

Allt detta är sådant som förekommer vid kulten. Sålunda är den ‘tro’, som här nämnes i uppräkningen, icke den kristna tron i allmänhet, ty denna tro är ju något som tillkommer varje kristen. Man har ofta menat att nådegåvorna endast tillhör den kristna kyrkans grundläggningstid men att de sedan har försvunnit. Denna åsikt har inget stöd i NT.

Källa  Biblisk uppslagsbok

/Maria