Människans dårskap fördärvar hennes väg, men det är på HERREN hennes hjärta vredgas.
(Ords 19:3)

HERRENS ord kom till mig. Han sade: ”Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: När jag låter svärdet drabba ett land och folket i det landet utser en man bland sig och gör honom till sin väktare, och han ser svärdet komma över landet och blåser i hornet och varnar folket, men den som får höra ljudet från hornet ändå inte låter varna sig, utan svärdet kommer och tar bort honom, då kommer hans blod över hans eget huvud.
(Hes 33:1ff)

Av en förvaltare krävs att han visar sig pålitlig.
(1 Kor 4:2)

Ty vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont.
(2 Kor 5:10)

Ty var och en skall bära sin egen börda.
(Gal 6:5)

Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. 8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.
(Gal 6:7f)

HERREN Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att han skulle odla och bevara den.
(1 Mos 2:15)

I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den har du tagits. Jord är du, och jord skall du åter bli.
(1 Mos 3:19)

Den som brukar sin åker får bröd så det räcker, den som jagar efter fåfängliga ting saknar förstånd.
(Ords 12:11)

Av all möda kommer någon vinning, tomt prat leder till fattigdom.
(Ords 14:23)

Tjuven skall sluta stjäla och i stället arbeta och uträtta något nyttigt med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.
(Ef 4:28)

Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor.
(Kol 3:23)

När vi var hos er, gav vi er också den föreskriften att den som inte vill arbeta inte heller skall äta. Men nu hör vi att en del bland er lever oordentligt. De arbetar inte utan går bara och drar. Sådana befaller och förmanar vi i Herren Jesus Kristus att de skall arbeta och hålla sig lugna och äta sitt eget bröd.
(2 Tess 3:10ff)

Men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.
(1 Mos 3:3)

I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den har du tagits. Jord är du, och jord skall du åter bli.”
(1 Mos 3:19)

Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav de tröstar mig.
(Ps 23:4)

Den ogudaktige kommer på fall genom sin ondska, den rättfärdige har en tillflykt vid sin död.
(Ords 14:32)

Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.
(Rom 5:12)

Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva.
(Rom 8:13)

Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
(1 Kor 15:55)

Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv.
(Hebr 2:14f)

Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas,
(Hebr 9:27)

Och jag hörde en röst från himlen säga: ”Skriv! Saliga är de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de skall vila sig från sitt arbete, ty deras gärningar följer dem.”
(Upp 14:13)

Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.” Han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.”
(Upp 21:4f)

Beröm dig inte av morgondagen, du vet inte vad den bär i sitt sköte.
(Ords 27:1)

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.
(Jer 29:11)

Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.
(Matt 6:34)

Ni vet inget om morgondagen. Vad är ert liv? Ni är en rök, som syns en liten stund och sedan försvinner. I stället borde ni säga: ”Om Herren vill och vi får leva skall vi göra det eller det.”
(Jak 4:14f)

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum.
(Upp 21:1f)

Och HERREN Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse.
(1 Mos 2:7)

Gud, du är min Gud, tidigt om morgonen söker jag dig. Min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig i ett torrt land som försmäktar utan vatten.
(Ps 63:2)

Håll dig inte själv för vis, frukta HERREN och fly det onda. Det skall ge hälsa åt din kropp, ny styrka åt alla dess ben.
(Ords 3:7-8)

Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? 20 Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!
(1 Kor 6:19-20)

Nej, ikläd er Herren Jesus Kristus och ha inte en sådan omsorg om kroppen att begären väcks till liv.
(Rom 13:14)

Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och vårdar den, så som Kristus gör med församlingen,
(Ef 5:29)

Ty kroppsövning är i någon mån nyttig, men gudsfruktan är på allt sätt nyttig, eftersom den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande –
(1 Tim 4:8)

Men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö.”
(1 Mos 2:17)

Ty det är HERREN som ger vishet, från hans mun kommer kunskap och förstånd. Åt de redbara har han visa råd i förvar, en sköld är han för dem som lever ostraffligt,
(Ords 2:6-7)

En klok man döljer sin kunskap, dårars hjärtan ropar ut sitt oförnuft.
(Ords 12:23)

Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söker kunskap.
(Ords 18:15)

Ropa till mig, så vill jag svara dig och låta dig höra om stora och ofattbara ting som du inte känner till.
(Jer 33:3)

I fråga om kött från avgudaoffer vet vi att vi alla har kunskap. Men kunskapen uppblåser, och kärleken uppbygger. Om någon tror sig ha kunskap om något, så vet han ännu inte det han borde veta.
(1 Kor 8:1-2)

Ty vi förstår till en del och profeterar till en del, men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del. När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga. Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.
(1 Kor 13:9-12)

I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda.
(Kol 2:3)

Och Gud sade: ”Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Detta skall ni ha till föda.
(1 Mos 1:29)

Allt som rör sig och har liv skall ni ha till föda. Så som jag har gett er de gröna örterna ger jag er nu allt detta.
(1 Mos 9:3)

Du skall äta och bli mätt, och du skall prisa HERREN, din Gud, för det goda land han har gett dig.
(5 Mos 8:10)

Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar. Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så låter du bröd komma från jorden och vin som gläder människans hjärta.
(Ps 104:13ff)

Bättre ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
(Ords 15:17)

Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, så ät det som sätts fram åt er.
(Luk 10:8)

Sedan sade Jesus till sina lärjungar: ”Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta, eller för er kropp, vad ni skall klä er med. Livet är mer än maten och kroppen mer än kläderna. Ge akt på korparna. De sår inte och skördar inte, de har inte förrådsrum eller loge, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?
(Luk 12:22ff)

Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.
(1 Kor 10:31)

Ty allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse.
(1 Tim 4:4)

Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.
(1 Mos 1:26f)

HERREN Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att han skulle odla och bevara den.
(1 Mos 2:15)

Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till.
(Pred 12:13)

En av de skriftlärda som hörde dem diskutera fann att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram till honom och frågade: ”Vilket är det största av alla buden?” Jesus svarade: ”Det största är detta: Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en, och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa.
(Mark 12:28ff)

Gud vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.
(1 Tim 2:4)

Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.
(Tit 2:11ff)

Jag är led vid detta. Jag skall inte leva för evigt, låt mig vara, ty mina dagar är en vindfläkt.
(Job 7:16)

Som en skugga vandrar en man omkring, han oroar sig till ingen nytta och samlar på hög utan att veta vem som skall få det. Men vad hoppas jag på, Herre? Till dig står mitt hopp.
(Ps 39:7f)

Om inte HERREN bygger huset är arbetarnas möda förgäves. Om inte HERREN bevarar staden vakar väktaren förgäves. Förgäves stiger ni tidigt upp och går sent till vila för att äta det bröd ni slitit för. Detta ger han åt sina vänner medan de sover.
(Ps 127:1f)

Förgänglighet och åter förgänglighet! säger Predikaren. Förgänglighet och åter förgänglighet! Allt är förgängligt. Vad vinner en människa med all sin möda, som hon gör sig under solen?
(Pred 1:2f)

I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomma, deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och i sina hjärtan hårda som sten.
(Ef 4:17f)

Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte.
(1 Petr 1:18-19)

Lär oss inse att våra dagar är räknade, så att vi får visa hjärtan.
(Ps 90:12)

Allt har sin tid, allt som sker under himlen har sin stund. Födas har sin tid och dö har sin tid,
plantera har sin tid och rycka upp det som planterats har sin tid.
(Pred 3:1f)

Tänk på din Skapare i din ungdoms dagar, innan de onda dagarna kommer och de år då du skall säga: ”De ger mig ingen glädje”;
(Pred 12:1)

Men det säger jag er, bröder: Tiden är kort. Även de som har en hustru skall nu leva som om de ingen hade, och de som gråter som om de inte grät, de som gläder sig som om de inte gladde sig, de som köper något som om de inte kunde behålla det, och de som använder sig av den här världen som om de inte fick ut något av den. Ty världen, sådan den är, går mot sin undergång, och jag vill att ni skall vara fria från bekymmer.
(Kor 7:29ff)

Ta väl vara på varje tillfälle, ty dagarna är onda.
(Ef 5:16)

Hur kan en ung man bevara sitt liv rent? När han håller sig till ditt ord.
(Ps 119:9)

Gläd dig, du yngling, i din ungdom, låt ditt hjärta glädjas i din ungdoms dagar. Vandra ditt hjärtas vägar, följ det dina ögon ser. Men vet att för allt detta kommer Gud att döma dig. Låt sorgen vika ur ditt hjärta och håll det onda borta från din kropp. Ty ungdomstiden, livets blomstringstid, är förgänglig.
(Pred 11:9f)

Tänk på din Skapare i din ungdoms dagar, innan de onda dagarna kommer och de år då du skall säga: ”De ger mig ingen glädje”.
(Pred 12:1)

Det är gott för en man att bära ett ok i sin ungdom.
(Klag 3:27)

Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, trohet och renhet.
(1 Tim 4:12)

Förmana på samma sätt de yngre männen att i allt visa gott omdöme,
(Tit 2:6)

Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.
(1 Petr 5:5)

För ett grått huvud skall du resa dig upp, och den gamle skall du ära. Du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.
(3 Mos 19:32)

Vishet hör de gamla till, förstånd dem som har levat länge.
(Job 12:12)

Förkasta mig inte när jag blir gammal,
överge mig inte när min kraft tynar bort…
Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,
och intill nu förkunnar jag dina under.
Överge mig inte, Gud, när jag blir gammal och grå,
inte förrän jag fått förkunna om dina gärningar för nya släkten,
om din makt för alla som skall komma.
(Ps 71:9, 17-18)

Ännu vid hög ålder bär de frukt, de frodas och grönskar för att förkunna att HERREN är rättfärdig.
(Ps 92:15)

Grått hår är en ärekrona, den vinns på rättfärdighetens väg.
(Ords 16:31)

Tänk på din Skapare i din ungdoms dagar,
innan de onda dagarna kommer och de år då du skall säga:
”De ger mig ingen glädje”;
ja, innan de förmörkas, solen och ljuset, månen och stjärnorna,
och innan molnen vänder åter efter regnet;
då väktarna i huset darrar och de starka männen sviker;
då malerskorna har upphört att mala,
eftersom de har blivit så få och då spejarna har det mörkt i sina gluggar;
då båda dörrarna mot gatan stängs till,
och ljudet från kvarnen försvagas; då man vaknar av fågelsång
och sångens alla döttrar sänker rösten;
då man är rädd för var backe och vägen är full av skräck;
då mandelträdet blommar, gräshoppan släpar sig fram
och kaprisknoppen blir utan kraft; då människan går till sin eviga boning
och gråtarna går omkring på gatan;
innan silvertråden brister och den gyllene skålen slås sönder,
innan krukan vid källan krossas och brunnshjulet slås itu vid brunnen;
då stoftet vänder åter till den jord det kommit ifrån
och anden vänder åter till Gud som gav den.
Förgänglighet och åter förgänglighet! säger Predikaren.
Allt är förgängligt!
(Pred 12:1-8)

Ända till er ålderdom är jag Denne, och till dess ni blir grå skall jag bära er. Så har jag hittills gjort, och även i fortsättningen skall jag stödja er, jag skall bära och rädda er.
(Jes 46:4)

Äldre män skall uppträda nyktert, värdigt och behärskat och vara sunda i tro, kärlek och tålamod.
(Tit 2:2)

Äldre kvinnor skall på samma sätt uppträda som det anstår de heliga. De skall inte sprida skvaller eller missbruka vin. De skall vara lärare i det som är gott,
(Tit 2:3)

*

Efter några jobbiga jobbiga dagar med att se både ondska i vitögat och STOR kärlek från människor så är jag ganska trött och dessa ord här ovan är vad jag önskar att DU  tar till dig! De handlar om hur underbar Gud är som vill lära oss så mycket i våra liv, han är underbar och mäktig och hans ord är sanna!  Lev ditt liv så att du HEDRAR honom.