Tag Archive | Helig Ande

Herren prövar de troende, ja. Nåd i bedrövelsen.

Nåd i bedrövelsen ”Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen, och som hava tvagat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod” Upp 7: 14.

Herren har aldrig lovat oss en rosen-strödd väg till himlen. Medan han vandrade här på jorden, skildrade han många gånger vägen till himlen som så svår, att stora skaror avföll från honom. Också Paulus sade, att vi skall ingå i Guds rike genom många bedrövelser.I detta bibelord talas det uttryckligen om stor bedrövelse. Det är möjligt, att med den avses en alldeles bestämd tidsperiod i Herrens församlings historia. Men varje enskild kristen har ibland fått gå igenom tider av stor bedrövelse. Därför kan vi tillägna oss detta ord. Vi har också fått gå igenom ”den stora bedrövelsen” efter måttet av den förmåga att bära bördor, som givits åt var och en av oss.Då jag en gång själv fick uppleva en sådan ”den stora bedrövelsens tid”, fann jag tröst i en tanke, som jag fann i Arndts bok ”Den sanna kristendomen”.

Han säger där på ett ställe:
”Den här vägen har de heliga också fordom vandrat till härligheten.”Jag befann mig således inte alls på min egen väg och inte heller på orätt väg, inte ens på någon speciell väg, utan helt enkelt på samma väg som andra heliga har gått mot härligheten. Och såsom Herren har vårdat sig om de heliga fordomdags, så skall han också ha omsorg om mig. De ”stora bedrövelserna” hör alltså väsentligen ihop med alla heligas liv, och inte händer det mig någonting märkvär­digare än det, som har hänt och kommer att hända med andra. Endast ett är nödvändigt.

Dessa Herrens egna, som kommit från den stora bedrövelsen, hade tvått sina kläder vita i Lammets blod. Annars hade de inte kunnat gå igenom de svårigheter, som de måste gå igenom.Lammets blod hade tagit bort också de sista molntapparna och syndastrimmorna mellan Herren och dem. Förbindelsen till honom var levande och obruten. Häri låg hemligheten med deras kraft. Herrens nåd i den helige Ande var deras kraft. Och den som verkligen fått smaka denna nåd, förstår vilken övernaturlig kraft som då fyller själen.

Inte ens tortyr och martyrdöd kan bringa ur jämvikt en kristen, som fyllts med kraften av den helige Andes nåd.Häri ligger segrarnas hemlighet. Häri ligger också hemligheten med martyrernas kraft. Denna övernaturliga kraft kan vara så stark, att en människa kan sjunga tacksägelse- och lovsånger på bålet. Den helige Ande gör den osynliga världen så verklig, att alla timliga lidanden liksom glömmes bort.Sträva också du efter att fyllas med den helige Andes nåd och kraft, så kan också din sjukbädd bli en plats för tacksägelse och lovsång. Jag har sett människor, som under otroligt svåra lidanden har varit fyllda med en sådan tackets och lovets Ande, att de för mig varit rentav under av nåd.

Och om Gud förmått göra detta under i någon annans liv, varför skulle han då inte kunna göra det med dig och mig.Herre, mitt kristen-liv är bara ord, kraftlöshet och yttre övningar, om du inte fyller mitt hjärta med din övernaturliga nåd och kraft Du uppmanar i ditt Ord dina egna att uppfyllas med helig Ande.

Rena mitt hjärta i Lammets blod och gör det så rent, att det kan fyllas med all Guds fullhet till ditt namns ära.Bibelord att meditera över:  Ef 3: 14-21.  Ef 6: 10-18.
Från ”Tröstens Gud” av Urho Muromaa.


Herre, jag tackar dig, att du vill fostra mig till en sådan människa, som helt och hållet och i allt sätter sin lit till dig ensam. Tack, att du vill befria mig från människoslaveri och göra mig till en sådan människa, som bara lyssnar till din stämma och följer endast dig. Stärk mig i min stora ensamhet, så att jag blir ett bättre redskap i din hand. Från ”Tröstens Gud” av Urho Muromaa.

NÅD/Gratis Reformationsbibel finns att få, maila mig, Gästbok

Nåd i bedrövelsen

Upp 7:14″Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen, och som hava tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod

Herren har aldrig lovat oss en rosen-strödd väg till himlen. Medan han vandrade här på jorden, skildrade han många gånger vägen till himlen som så svår, att stora skaror avföll från honom. Också Paulus sade, att vi skall ingå i Guds rike genom många bedrövelser.

I detta bibelord talas det uttryckligen om stor bedrövelse. Det är möjligt, att med den avses en alldeles bestämd tidsperiod i Herrens församlings historia. Men varje enskild kristen har ibland fått gå igenom tider av stor bedrövelse. Därför kan vi tillägna oss detta ord. Vi har också fått gå igenom ”den stora bedrövelsen” efter måttet av den förmåga att bära bördor, som givits åt var och en av oss.

Då jag en gång själv fick uppleva en sådan ”den stora bedrövelsens tid”, fann jag tröst i en tanke, som jag fann i Arndts bok ”Den sanna kristendomen”. Han säger där på ett ställe:
”Den här vägen har de heliga också fordom vandrat till härligheten.”

Jag befann mig således inte alls på min egen väg och inte heller på orätt väg, inte ens på någon speciell väg, utan helt enkelt på samma väg som andra heliga har gått mot härligheten. Och såsom Herren har vårdat sig om de heliga fordomdags, så skall han också ha omsorg om mig. De ”stora bedrövelserna” hör alltså väsentligen ihop med alla heligas liv, och inte händer det mig någonting märkvär­digare än det, som har hänt och kommer att hända med andra. Endast ett är nödvändigt.

Dessa Herrens egna, som kommit från den stora bedrövelsen, hade tvått sina kläder vita i Lammets blod. Annars hade de inte kunnat gå igenom de svårigheter, som de måste gå igenom.

Lammets blod hade tagit bort också de sista molntapparna och syndastrimmorna mellan Herren och dem. Förbindelsen till honom var levande och obruten. Häri låg hemligheten med deras kraft. Herrens nåd i den helige Ande var deras kraft. Och den som verkligen fått smaka denna nåd, förstår vilken övernaturlig kraft som då fyller själen. Inte ens tortyr och martyrdöd kan bringa ur jämvikt en kristen, som fyllts med kraften av den helige Andes nåd.

Häri ligger segrarnas hemlighet. Häri ligger också hemligheten med martyrernas kraft. Denna övernaturliga kraft kan vara så stark, att en människa kan sjunga tacksägelse- och lovsånger på bålet. Den helige Ande gör den osynliga världen så verklig, att alla timliga lidanden liksom glömmes bort.

Sträva också du efter att fyllas med den helige Andes nåd och kraft, så kan också din sjukbädd bli en plats för tacksägelse och lovsång. Jag har sett människor, som under otroligt svåra lidanden har varit fyllda med en sådan tackets och lovets Ande, att de för mig varit rentav under av nåd. Och om Gud förmått göra detta under i någon annans liv, varför skulle han då inte kunna göra det med dig och mig.

Herre, mitt kristen-liv är bara ord, kraftlöshet och yttre övningar, om du inte fyller mitt hjärta med din övernaturliga nåd och kraft Du uppmanar i ditt Ord dina egna att uppfyllas med helig Ande. Rena mitt hjärta i Lammets blod och gör det så rent, att det kan fyllas med all Guds fullhet till ditt namns ära.Bibelord att meditera över: 

Ef 3: 14-21, Ef 6:10-18 Från ”Tröstens Gud” av Urho Muromaa.

OBS! BIBLAR finns att få gratis, maila mig / Gästboken

Fader vår…

Om att söka Gud i vårt inre

http://www.bibelfokus.se/qa/q55 Härifrån Lennarts sida hämtar jag följande fråga och svar:

Hej! Det en grej jag undrar över, och det är det här med att man inte skall söka Gud inom sig. Jag har för mig att jag läst i Bibeln att Jesus säger: Guds rike finns invärtes eder, eller har jag rört ihop det? Kan du förklara…

Svar:

Hej! Alla världens mystiker menar att man skall söka Gud, det gudomliga, sin egen gudomlighet, den gudomliga gnistan, eller paradiset i vårt INRE. Många ”andliga” övningar som t.ex. meditation, kontemplation, yoga, har därför som mål att nå detta ”gudomliga” i vårt inre. Samma sak gäller för sådan mystik som har namnet ”kristen mystik” fast det inte finns något sådant i sann kristen tro. Här räcker det med att läsa Jesu ord om vad som finns i människans inre för att vi skall förstå hur fel detta är:

Mark 7:21-23: ”Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.”

Som du ser är det inget trevligt att vända sig inåt, för där finns en ondska som bevisligen förleder många människor som gör så. En del skulle kunna hävda att det här inte gäller för kristna, men i det här sammanhanget spelar det ingen roll eftersom mystikerna menar att det ”gudomliga” finns i varje människa, oavsett religion. Och på en punkt har mystikerna rätt: alla människor som söker sig inåt får samma mystika upplevelser oavsett religion. Om man är kristen möter man således inget annat än vad icke-kristna möter i sitt inre.

Vi kan tänka lite på hur det var på Gamla testamentets tid / Det gamla förbundets tid. Då kan man säga att Gud bodde i Templet i Jerusalem, han bodde då mitt ibland sitt folk på det sättet. I det Nya förbundet finns inte denna ordning med tempel eller prästerskap etc, utan alla vi som är troende utgör Guds tempel. Gud bor nu ibland sitt folk genom att den Helige Ande tagit sin boning i oss (1 Kor 6:19). Det är på detta sätt vi får del av gudomlig natur (2 Petr 1:4) och det är så som Gud nu bor mitt ibland sitt folk.

I Luk 17:21 ser du det bibelord som du syftade på. Om vi först kikar i 1917-års översättning så står det ”Ty se, Guds rike är invärtes i eder.” Och i Svenska Folkbibeln står det ”Ty se, Guds rike är mitt ibland er.” Då måste man ju kontrollera i den grekiska grundtexten för att se vad det är för ord som används där. Det grekiska ord som alltså översatts till både ”invärtes i” och ”mitt ibland” är ordet entos. Det kan faktiskt betyda båda dessa saker, men jag föredrar Folkbibelns val. För tänker man på vad Jesus sagt om när vi samlas i hans namn, kanske man kan förstå det bättre. Han sa:

Matt 18:20: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”

Här används det grekiska ordet mesos som bara kan betyda ”mitt ibland” eller ”i deras mitt”. Så jag tror man skall se det så, att där vi är samlade i Jesu namn (och det räcker med två) där är Guds rike idag, och där är Jesus faktiskt närvarande mitt ibland oss, för att stärka och vägleda oss etc. Han är också närvarande i oss genom sin Helige Ande, men det är ett steg bättre att han är i vår mitt när vi är flera som samlas, för då kan vi betjäna varandra med de andliga nådegåvor som vi eventuellt har fått.

Sedan skall man ju också tänka på det här med att Anden i oss skall vara en källa som flödar fram och välsignar andra människor. Det är en av de viktigaste poängerna med att vi får del av den Helige Ande. Och så kan vi också tänka på att Jesus sagt att vi skall be till vår Fader i hans namn. När Jesus då ger oss ett exempel på hur enkel vår bön kan vara, så handlar det inte om att söka oss inåt, utan att sträcka oss uppåt till vår Far i himlen: ”Fader vår som är i himlen…”.

Så det här med att söka Gud i vårt inre är alltså inget som har något stöd i Bibeln, utan det är teknik och teologi med österländsk ursprung. Att somliga då kallar sådana övningar för ”kristen mystik” eller ”kristen kontemplation” gör ju inte det hela bättre, för det är fortfarande ”österlandets tänkande”. Det är en farlig teknik som leder bort från sund och biblisk kristen tro.

Ja, det var några tankar om det här.

/Lennart

Foto Maria