Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Evigt liv eller evig död. Tiden är kort. Kom till Jesus nu. Vi måste vara Guds ord! Att växa i ande och sanning Att vänta på Gud. Att växa i Gud och i TRO. Ha tålamod. Videon beskriver hur tufft det är att lära sig vad Gud vill. Att gå hela vägen med Jesus.
/OBS! HÖGLJUDD VIDEO!
BIBELORD idag: Jakob 4:6Men större är nåden som han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.
Heb 12:15Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot får växa upp och skada och smitta många.
Heb 8:12för jag ska i nåd förlåta deras missgärningar och aldrig mer minnas deras synder.
Heb 4:16Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.
Bibelorden är tydliga i sitt budskap till oss, vi som vill växa, förkovra oss och bli den som Gud vill och kan använda. Vi har alla olika ERFARENHETER och kunskaper. MEN vi är alla människor, och vi försöker sprida hans ord så gott vi kan, det är vår uppgift. Ett bibelord är ett bibelord som skall förstås, inte kastas i huvudet på t ex en sörjande människa, eller en människa som är alldeles ny i tron etc. Bibelorden kan tala till dem som har börjat förstå dem och Gud.
Vi troende är alla på olika nivåer i vårt växande och i kunnande, en del har fel, en del har rätt, då det gäller Gudsordet. MEN om vi alla tar GUDS ORD på allvar så får vi nåden att kämpa oss igenom livet som sådant och vi får nåden att bli använda. Den stora kärleken från Gud ger oss kraft och styrka att gå vidare även om vi som människor kan känna att man kanske ’inte orkar en dag till’. Där har jag varit många gånger.
DÄR, i sådana situationer, har många personer i tiden varit och det behövs stor tro på Gud och erfarenhet av att bibelordet håller, för att ORKA LEVA i olika omständigheter som kan vara mycket mycket svåra. Det märkliga är att det glättiga och roliga skall ta överhanden, istället för att hjälpen i en svår tid borde överväga med tröst och hjälp, det sker inte alltid. Gud är god och tar oss över hindren och det är gott att VETA att han är GOD och RÄTTVIS i ALLA Omständigheter.
För min egen del vill jag säga att det finns många aspekter och saker att tänka på, att veta, som man inte vet då man är en troende i början av sin tro och inte ens då man trott väldigt länge är det inte säkert att man förstår vad man ska göra och vad Gud kommer att göra. Växande, växande, lärdomar. RESPEKT och RÄTTVISA är A och O.
Det behövs tid, och för min egen del behövdes många tårar och undervisning i Guds ord, (gärna som självlärd!) för att få veta vad det är som man behöver. Tiden är en aspekt. Från tiden då man upplever ett problem som ett stort problem som skall lösa och tills Gud sätter allt i rullning kan det gå mycket lång tid. Jag skriver kan, för det kan också gå mycket fort.
Jag menar faktiskt här att VI som individer måste förstå VEM Gud ÄR för att brottas med frågan om mirakel. Läs om Job, som miste allt, men trodde på en framtid. Han hade det mycket svårt men han gav inte upp sin tro, han utvecklades så som Gud ville och därför fick han sina mirakel efter lång lång tid. Job och hans liv är en underbar läsning i bibeln och om den kan jag verkligen säga att jag har lärt utav händelserna som drabbade Job.
1 Joh 2:15 Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. 16 Allt som är i världen – köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda – det kommer inte från Fadern utan från världen. 17 Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja består för evigt.
Jesus kom till världen för att rädda människorna, han vill rädda alla från förfallet i synden. LIV vill han ge.
Man ser inte den verklige fienden. Bibeln kallar honom djävulen. Han har förvandlats till mörkrets furste och ligger bakom såväl nationalsocialismen som marxismen-leninismen och alla andra politiska ideologier! Alla politiska ideologier är av ondo eftersom de de facto sätter människan och inte Gud i centrum. Bibeln däremot förkunnar Gudsrikets gemenskap. Det är en andlig gemenskap som består av pånyttfödda, på Jesus Kristus troende kristna bröder och systrar, oberoende av etnisk härkomst eller klasstillhörighet.
Ju mer jag studerar de politiska ideologierna – t ex nationalsocialismen och marxismen-leninismen – desto mer övertygad blir jag om kristendomens TOTALA överlägsenhet. Ty vad dessa ideologier – liksom egentligen ALLA politiska ideologier – bortser från är människans SYND. Vit makt-aktivister och kommunister är av den uppfattningen att om bara de samhälleliga betingelserna förändras så skall även människan förändras, det veill säga man vill börja utifrån och arbeta inåt. Problemet är att på detta sätt når man aldrig själva pudelns kärna. Allt blir bara fasadputs. Jesus talade om vitmenade väggar. Det finns fortfarande människor som tror att det primära är att kämpa för vad de kallar för ”den vita rasens överlevnad”. Är bara hudfärgen ”vit” så är allt gott och väl. Jesus sade emellertid: ”Gör först insidan av bägaren ren”. Detta är något som dessa aktivister totalt distanserar sig från. Man vill inte höra talas om detta. Är man tapper i ”kampen” så är man därmed garanterad en plats i ”Valhall”. Här handlar det alltså dels om människans hudfärg och ”ras” dessutom om hennes kapacitet/styrka/förmåga. Allt detta strider mot vad Guds Ord säger – Guds Ord delar inte in mänskligheten i raser utan hävdar att alla människor, oavsett hudfärg, har Adam och Eva som sina gemensamma anfäder. Till yttermera visso är det också så att genom pånyttfödelsen i Kristus Jesus så är inte mer jude eller grek. Gud har icke anseende till personen. Pånyttfödelsen utplånar givetvis inte de nationella särdragen men genom pånyttfödelsen inlemmas man i Kristi kropp, Guds familj. Det finns bara två familjer på jorden: Guds och djävulens. Det rör sig med andra ord om människor som accepterat och tackat ja till Guds frälsningserbjudande och tagit emot Jesus i sina hjärtan samt människor som ännu inte genom frälsningen och den nya födelsen inlemmats i Guds världsvida familj. Bibeln talar också om att det är av nåd vi är frälsta och inte av gärningar. Frälsningen handlar inte om mina personliga meriter eller vad jag har lyckats åstadkomma utan uteslutande om min tro på vad Jesus Kristus har åstadkommit genom försoningen, genom sin död och uppståndelse. Allt är av nåd. Nåd betyder ”Guds oförtjänta favör”. Guds Ord talar om att syndens lön är döden men att Guds gåva är evigt liv genom Jesus Kristus. Lön förtjänar man. En gåva får man trots att man inte förtjänar den. Min son får t ex inte födelsedagspresenter för att han alltid skött sig exemplariskt utan för att han är min son och för att jag älskar honom. Nationalsocialismens tapperhetsmedaljstänkande – som ju även baserar sig på den djävulska asatron – är definitivt av ondo. Ty hur stark människan än må vara i sig själv – fysiskt, mentalt eller på annat sätt – så är hon ändock en syndare så länge hon inte gjort upp med Gud och blivit renad från sin synd i Lammets försoningsblod! Vi har alltså att göra med ”ariska” syndare, judiska syndare, afrikanska syndare, latinamerikanska och asiatiska syndare och så vidare. Huvudmotsättningen, som vi ofta talade om i marxistiska kretsar på den tiden jag ingick i dem, går således inte mellan ”arier” och judar eller mellan starka och svaga, utan mellan Guds respektive djävulens riken. Det Tredje Riket skulle bli ett tusenårigt rike. Det varade i 12 år! Ett veritabelt fiasko. Än en gång försökte människan med sin vedervärdiga politik och sina lögner göra sig själv till gud. ”Kom, låt oss bygga oss ett torn och göra oss ett namn”, hette det t ex i Babel (se 1 Mos 11). Även det ursprungliga babelsbygget störtades! Kristendomen bevisar sin överlägsenhet genom att påvisa att själva grundproblemet finns inuti människan, inte utanpå eller runtomkting. Kristendomen angriper och tar itu med roten till det onda, och inte enbart symptomen.
Marxismen-leninismen är i princip ett försök att omsätta de urkristna egendoms- och gemenskapsidealen i praktiken. Den första kristna församlingen i Jerusalem bestod av människor som sålt allt de ägde, lagt ned det de förvärvat för det försålda vid apostlarnas (ledarskapets) fötter varvid de sistnämnda fördelat alltsammans rättvist mellan församlingsmedlemmarna. Åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga. En utjämning skulle ske. Och skedde! Här skulle inte längre finnas fattig eller rik. Men detta åstadkoms ICKE med politiska medel utan genom att Gud verkade fram en vilja därtill i människornas hjärtan! Det handlade inte om den proletära revolutionen eller något i den stilen. Ingen politisk ideologi låg heller till grund för det som ägde rum, förverkligades och förkroppsligades. Givetvis hade Marx, vars föräldrar var judar som konverterat till kristendomen (dvs den nominella) läst bibeln och därmed även Apostlagärningarnas 2:a och 4:e kapitel, där vi kan läsa om hur det kristna livet konkretiserades och gestaltades i den urkristna församlingen.
Man skulle alltså, om man spetsar till det hela en smula, kunna säga att kommunismen/marxismen-leninismen i själva verket är ett försök att skipa rättvisa utan Gud. Man byter ut Gud mot ett kommunistiskt parti som får agera avantgarde och ledarskap. Inte sällan dyrkas partiets ledare som ett slags gud. Skräckexempel är Stalin och Mao men även Lenin, Enver Hoxha och Kim Il Sung m fl. Människans oerhörda begränsning manifesteras åter därigenom att de socialistiska experimenten misslyckas. De strandar på människans egen egoism och materialism, som i sin tur emanerar ur hennes synd. Hur man än vrider och vänder sig så har man alltid ändan bak. Kommunistpartiets pampar blir en ny nomenklatura som vältrar sig i lyx, och detta på befolkningens bekostnad. Mao är ett fasansfullt exempel på sådana excesser. Ändå kallar man sina stater för ”folkrepubliker”. Enligt marxismen-leninismen så är huvudproblemet i världen den kapitalistiska exploateringen och utsugningen. Visst. Den ÄR motbjudande och grotesk. Men i de stater där man bytt samhällssystem, gjort sin revolution och infört socialism så har ändå människans ondska bestått. Den har bara växlat skepnad. Man har med andra ord angripit symptomen istället för grundproblemet och nya komplikationer har avlöst de tidigare. Marxisterna predikar klasskamp. ”Klass mot klass” etc. Huvudfienden är med andra ord kapitalisterna. Man ser inte den verklige fienden, han som alltsedan han sparkades ut från Guds himmel på grund av sitt majestätsbrott och sin revolt har varit mänsklighetens fiende nummer ett och vars programförklaring handlar om att stjäla, slakta och förgöra. Bibeln kallar honom djävulen och satan. Hans ursprungliga namn var Lucifer, ljusbäraren. Det är ingalunda ett passande namn i dagens läge. Han har förvandlats till mörkrets furste och ligger bakom såväl nationalsocialismen som marxismen-leninismen OCH alla andra politiska ideologier! Jag har här nämnt nationalsocialismen och marxismen eftersom de är två av de mest extrema och polariserade ideologierna. Men egentligen är alla politiska ideologier av ondo eftersom de de facto sätter människan och inte Gud i centrum. Politiken slår blå (eller röda, bruna, gröna) dunster i ögonen på folk och får dem att tro att de skall kunna lösa sina problem genom att, som Mao sade, lita till egna krafter.
Så nazisterna betonar raslig kamp och marxisterna klasskamp. Nazisterna talar i och för sig om ”folkgemenskap” som ett alternativ till kommunisternas klasskamp, men det är icke en gemenskap på sanningens utan på pseudovetenskapens och lögnens grund. Det är ju ingen tillfällighet att Hitler hyllade Nietzsche, som i sin tur hyllade Charles Darwin, en av tidernas största lögnhalsar.
Vad säger då Guds Ord? Bibeln förkunnar Gudsrikets gemenskap. Det är en andlig gemenskap som består av pånyttfödda, på Jesus Kristus troende kristna bröder och systrar, oberoende av etnisk härkomst eller klasstillhörighet. ”Alla är ni ett i Kristus”, säger Skriften. Jag är fortfarande svensk, och stolt över det, men en kristen japan, amerikan, tysk eller chilenare är min broder i Kristus. Det är mer än en ideologisk gemenskap. Faktum är att det handlar om en familj, ty Gud är Fadern. Bibeln säger att den som tagit emot Jesus i sitt hjärta har tagit emot barnaskapets Ande. Denna står i ett diametralt motsatsförhållande till den träldomens ande som vi slavade under då vi var syndare (Jesus sade att den som gör synd är syndens träl/slav). Läs Romarbrevet 8:15! Vi som tagit emot Jesus Kristus i våra hjärtan har av nåd blivit renade i Jesu försoningsblod, vi har tagit emot förlåtelse för våra synder och blivit rättfärdiga. Rättfärdighet betyder att jag fått det rätt ställt med Gud. Nu uppmanar oss Gud Själv att frimodigt komma inför nådens tron. På Gamla Förbundets tid fick bara översteprästen komma inför Guds ansikte, och endast en gång per år!
Gud är en helig Gud, helt avskild från synd, men också en nådig och barmhärtig Gud, som blev människa i vårt ställe, fullt ut. I egenskap av Människoson dog och uppstod Han i vårt ställe. Därmed bar Han straffet för dina och mina synder i sin kropp upp på korsets trä. När Han dog dog vi med Honom. Då Han uppstod från de döda uppstod vi med Honom! Hans död blev vår men även Hans uppståndelse, Hans seger, Hans triumf över synd, mörker och ondska.
Ingen behöver alltså gå evigt förlorad, eftersom det finns möjlighet att bli räddad genom tron på Jesus. Utan Honom är vi evigt förlorade hur ”ras”- och klassmedvetna vi än är. Syndens lön är nämligen evig skilsmässa från Gud, men Guds gåva är evigt liv i gemenskap med Honom, inte bara här på jorden utan även i evigheten! Det kan ingen politisk ideologi åstadkomma, och heller ingen filosofi eller psykoterapi. Religionen kan definitivt inte åstadkomma det – men det ber jag att få återkomma till… Jesus kan. Och vill! / LG
Predikaren kallas på hebreiska Kohélet, ”Samlaren” – en som samlar på vishet (1:16) och samlar folket till undervisning (12:9), vilket återspeglas i bokens grekiska och latinska namn, Ecclesiastes. Författaren nämner inte sitt namn men presenterar sig som ”son till David, kung i Jerusalem”, vilket enligt traditionen syftar på Salomo som regerade ca 970-930 f Kr. Han var vida berömd för sin vishet (1:16) och skrev merparten av Ordspråksboken, men föll i synd genom hedniska kvinnor, makt och rikedom (1 Kung 11, jfr Pred 2 och 5 Mos 17:17). Predikarens bok har traditionellt tolkats som ett vittnesbörd om Salomos omvändelse på sin ålders höst. Allt jordiskt som njutning (kap 2), rikedom och arbete (4-6) och kunskap (7-9) har visat sig vara ”förgängligt och ett jagande efter vind” (1:14), och att inse detta är en förutsättning för förnöjsamhet och gudsfruktan (12:13, jfr Matt 6:33f, 1 Tim 6:6). I judisk tradition läses Predikaren under lövhyddohögtiden i oktober. Särskilt kända är avsnitten om att allt har sin tid (kap 3) och om ungdom och åldrande (11:9f).
Allt har sin tid
1 Allt har sin tid,det finns en tid för allt som sker under himlen:2 en tid att födas och en tid att dö,en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,3 en tid att dräpa och en tid att hela,en tid att riva ner och en tid att bygga upp,4 en tid att gråta och en tid att skratta,en tid att sörja och en tid att dansa,5 en tid att kasta bort stenar och en tid att samla stenar,en tid att ta i famn och en tid att avstå från famntag,6 en tid att söka upp och en tid att tappa bort,en tid att förvara och en tid att kasta bort,7 en tid att riva sönder och en tid att sy ihop,en tid att tiga och en tid att tala,8 en tid att älska och en tid att hata en tid för krig och en tid för fred.9 Vad vinner då den som arbetar med sitt slit? 10 Jag såg den möda som Gud har gett människors barn att sträva med. 11 Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut.12 Jag insåg att det inte finns något bättre för dem än att vara glada och göra det goda så länge de lever. 13 Och när en människa äter och dricker och ser det goda i sin möda, då är det en Guds gåva.14 Jag insåg att allt som Gud gör består för evigt. Till det kan inget läggas, och från det kan inget dras. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom. 15 Det som är har redan varit. Det som kommer att hända har också hänt förut. Gud kallar fram det förflutna.
Ja olika tider har både du och jag mött, men de värsta och bästa tiderna har jag haft som troende, som Jesu lärjunge. Gud har lagt evigheten i mitt hjärta och jag undrar hur den blir. Mycket har också rivits ner och jag skulle vilja bygga upp något nytt, tillsammans med Gud, min HERRE. Livet är kort och därför borde vi spendera all tid vi har i Jesu närhet för att gå rätt och komma rätt en dag.Predikaren tycker inte alltid som vi människor gör eller har rätt i allt, men visst tål allt som står i boken att tänka till om, flera gånger än en! /Maria
Människans förgänglighet
16 Vidare såg jag under solen: På domarsätet rådde ogudaktighet, på rättfärdighetens plats den ogudaktige. 17 Då tänkte jag: Både den rättfärdige och den ogudaktige ska Gud döma. Det finns en tid för allt som sker och allt som görs. 18 Jag tänkte: Det sker för människornas skull, för att Gud ska pröva dem och för att de ska se att de i sig själva är som djuren.19 Det går ju människors barn som det går djuren, det går dem alla lika. Den enes död är som den andres. Alla har samma livsande. Människan har inte mer att komma med än djuren. Allt är förgängligt. 20 Alla går till en och samma plats. Alla har kommit av jord, alla vänder åter till jord. 21 Vem vet om människans ande stiger uppåt eller om djurens ande går ner till jorden?22 Jag såg att inget är bättre för människan än att hon har glädje i sin gärning, för det är hennes del. För vem kan låta henne se det som ska ske efter henne?
Kapitel 4
Förtryck, möda och ensamhet
1 Vidare såg jag de våldsdåd som begås under solen. Jag såg de förtrycktas tårar, och ingen tröstade dem. Våld kom från förtryckarnas hand, och ingen tröstade dem. 2 Då prisade jag de döda som redan hade dött, de var lyckligare än de levande som ännu levde. 3 Men lyckligare än båda är den som ännu inte blivit till, den som inte har sett det onda som görs under solen.4 Jag såg att all möda och framgång i arbetet beror på den enes avund mot den andre. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind. 5 Dåren lägger händerna i kors och förtär sig själv. 6 Bättre en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.7 Och jag såg något mer som var förgängligt under solen: 8 En som är ensam och ingen har vid sin sida, varken son eller bror. Ändå är det ingen ände på allt hans slit, och hans ögon blir inte mätta på rikedom. För vem sliter jag då och nekar mig själv det goda? Också det är förgängligt och en bedrövlig möda.9 Bättre två än en, för de får god lön för sin möda. 10 Om de faller, kan den ene resa upp den andre. Men ve den som är ensam! Faller han, finns det ingen som kan resa upp honom. 11 Likaså: om två ligger tillsammans har de det varmt. Men hur ska den ensamme hålla sig varm? 12 Där en blir övermannad kan två stå emot. Och en tretvinnad tråd brister inte så lätt.
Jordisk makt är förgänglig
13 Bättre en ung som är fattig och vis än en kung som är gammal och dåraktig och inte längre förstår att ta varning. 14 Ja, han kom ut från fångarnas hus för att bli kung, fastän han föddes fattig i sitt rike. 15 Jag såg alla som levde och rörde sig under solen tillsammans med den unge som skulle ta den andres plats. 16 Det var ingen ände på allt folket, på alla som han gick i spetsen för. Men ändå har de som kommer efter ingen glädje av honom. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.
Förhastade löften
17Vakta din fot när du går till Guds hus. Att komma för att lyssna är bättre än offret som dårarna ger, för de förstår inte att de gör det som är ont.
’När det stora, ljusa målet hunnits, då kan hjärtat icke längta mer’.
När den ljusa evigheten bräcker, evighet på en förnyad jord – o, hur gå de uti skön fullbordan alla Herrens underbara ord!
Ingen synd skall våra hjärtan såra, den är utestängd till evig tid; och igenom själens djup skall strömma Jesu egen underbara frid.
Inga gravar där de trötte sova, ingen dödens vila tyst och lång. Ingen gråt, när hjärta slits från hjärta, ingen natt och ingen solnedgång.
Ingen höst, som dödens kyla andas, intet vissnat löv, som stormen tar. Inga knoppar, som ej nå fullkomning, intet halvgjort verk, som lämnas kvar.
Inga trötta tankar, ingen längtan, intet brustet hopp, som ängslan ger. När det stora, ljusa målet hunnits, då kan hjärtat icke längta mer. – – – Anna Ölander
Sigvart Dagsland – Himmel. Lyrics: Det fins ein strofe som adle kan. Den bor lengst inne bag det blå i kvert øye. Den kvile trygt øve jordens land, fra hav te’ fjell som sus øve lyng og vann.
Den lyde’ best onna trange kår. Den e’ et ekko av Guds drømmer i det høye. Den stryge mildt gjønå kongens hår, når dagen e endt, og han kjenne om hjertet slår.
Og opp fra sultens hær av mennesker på vandring stige’ strofens enkle ord:
Himmel, himmel, la meg få et glimt av himmel. Himmel, himmel, la meg få et glimt av himmel.
Den ligge’ gjømt i ein morders munn. Og bag ein rynke i den rige rederens panne. Den bor i vraget på havets bunn, og stige’ mot Gud fra strandede hjerters grunn. Ein strofe reise’ seg fra sygeseng og celle og fylle jordens katedral:
Himmel, himmel, la meg få et glimt av himmel. Himmel, himmel, la meg få et glimt av himmel.
Den bor i templet onna perlemor og gull. Den fylle’ trøstens grå kapell. Den krybe’ opp fra brente byer og mørke hull. Den bor i oppbrudd og farvel.
Himmel, himmel, la meg få et glimt av himmel. Himmel, himmel, la meg få et glimt av himmel.
************
gammal sång, vers 3 av 4…..Evighetens morgon bräcker. Himlens portar öppna sig. Jesus handen åt mig räcker Och i frid välkomnar mig. Där i hemmet skall jag vara Hela evigheten lång, Med den återlösta skara Sjunga Lammets nya sång. /Otto L
Ja hur blir det i himlen en gång? Är du frälst? Det är sena tider och man måste tänka på VAR man vill tillbringa evigheten!
18 Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken. 19 Vi älskar därför att han först har älskat oss. 20 Om någon säger att han älskar Gud men hatar sin broder, så är han en lögnare. Den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud som han inte har sett. 21 Och detta bud har vi från honom: att den som älskar Gud också ska älska sin broder.
***
Inför slutet: Vi kan faktiskt se fram emot domens dag, därför att den innebär slutet på all synd och början på en tillvaro, där vi får se Jesus ansikte mot ansikte. Faller man offer för fruktan för domens dag, Guds dom, och evigheten, så skall vi påminna oss om Guds eviga kärlek. Hans kärlek till oss är fullkomlig. (Rom 8:38-39). Vår rädsla och fruktan upplöses fullständigt om vi fäster blicken på hans omätliga kärlek till oss och låter honom älska andra genom oss.Vi kan leva i lugn förvissning om vi i detta livet har lärt oss bli mer och mer lika Jesus.
Vi skall inte sörja i himmelen, för döden finns inte där…
Arving til Himmelen, hvor Jesus og Hans engler bor
2 Kor 5
1 Vi vet att om vårt jordiska tält rivs ner, så har vi en byggnad från Gud, en boning som inte är gjord med händer, en evig boning i himlen. 2 Så länge vi bor i detta tält, suckar vi därför och längtar att få ikläda oss vår himmelska boning, 3 ty när vi är klädda i den skall vi inte stå där nakna. 4 Ja, vi som bor i detta tält suckar tungt. Vi vill inte bli avklädda utan överklädda, för att det som är dödligt skall bli uppslukat av livet. 5 Och den som har berett oss för detta är Gud, som har gett oss Anden som en handpenning.6 Vi är därför alltid vid gott mod, fastän vi vet att vi är borta från Herren så länge vi är hemma i kroppen. 7 Ty vi lever här i tro, utan att se. 8 Men vi är ändå vid gott mod och skulle hellre vilja flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren. 9 Därför sätter vi en ära i att vara honom till behag, vare sig vi är hemma eller borta. 10 Ty vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont.
Försoningens tjänst
11 Då vi alltså vet vad det är att frukta Herren, försöker vi vinna människor, men för Gud är det uppenbart hurdana vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten. 12 Inte så att vi på nytt vill rekommendera oss själva inför er, men ni får tillfälle att berömma er av oss, så att ni har något att svara dem som berömmer sig av yttre ting och inte av det som finns i hjärtat. 13 Har vi varit borta från våra sinnen, var det för Gud. Är vi vid sans och besinning, så är det för er. 14 Ty Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött. 15 Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem. 16 Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt. Även om vi lärt känna Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte längre så. 17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. 18 Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 19 Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. 20 Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. 21 Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.
* Vi som är frälsta troende vet att vi redan bär evigheten inom oss, det borde ge oss både mod och tålamod att uthärda vad som helst. Den helige Ande som bor i oss är vår garanti för att Gud har i beredskap nya, outslitliga kroppar åt oss på uppståndelsedagens dag ( 2 Kor 1:22).
