Foto Maria
Beröm, Berömmelse, Berömma sig. En text om självberöm och skryt och den gudlösa människan.
GT varnar ofta för självberöm och skryt, 1 Kon 20:11; Ords 25:14. Ofta framställes självberömmet som uttrycket för den dåraktiga och gudlösa människans grundinställning, Ps 52:3; 74:4. Ty självberömmet visar att människan sätter sin tillit till sig själv och inte vill bero av Gud. Jfr Ps 49:7. Men Gud ensam är den som har makten. Inför honom måste allt mänskligt beröm tystna, Domarboken 7:2; 1 Sam 2:2. Det finns ett enda berättigat självberöm, nämligen det att man berömmer sig av att känna Herren, Jer 9:23.
Israel prisar honom, 5 Mos 10:21. Över honom fröjdas man, Ps 5:12; 32:11; 89:17.
NT säger att judarna berömer sig av Gud, Rom 2:17, av lagen, Rom 2:23. Men detta är i verkligheten detsamma som att de sätter sin tillit till yttre ting, Fil 3:3.
De förtröstar alltså på sig själva, intar en självständig hållning i förhållande till Gud. Människan bör i stället känna sitt beroende av Gud.
Genom Kristus är det nu möjligt att komma i ett sådant förhållande till Gud. Det sker genom tron, utan de gärningar som lagen kräver, Rom 3:21-26. Vår berömelse är utesluten, Rom 3:27. Inte ens Abraham har något att berömma sig av inför Gud, Rom 4:1.
Men den troende människan har rätt att berömma sig av Gud genom Kristus, Rom 5:11. Ty i Kristus har Gud gjort till intet allt som ”någonting är” inför judar och hedningar,, för att ingen människa skall kunna berömma sig inför honom, 1 Kor 1:25-30. Den kristne har gett upp allt självberöm, dvs all självförtröstan, Fil 3:7-10, och berömmer sig endast av Kristus, Fil 3:3, och av hans kors, Gal 6:14. Inte heller skall den kristne berömma sig för det han uträttar för Herren, Gal 6:13 f., ty det är i verkligheten inte hans gärning. Det är Guds nåd som är med honom, 1 Kor 15:10; 3:5 ff.
Den kristne berömmer sig också av de lidanden, som Gud låter komma över honom, Rom 5:3, jfr 2 Kor 11:30. Detta gör han med blicken riktad på den kommande härligheten, Rom 5:2. ”Det är ingen som gör något utan Gud ensam verkar allt i allting, och alla skapade varelser är Guds verk, som vi bekänner:
”Jag tror på Gud Fader, allsmäktig”. Allsmäktig är han så, att i alla och genom alla och över alla ingenting verkar utan hans makt allena. Detta är en mycket hög artikel och innefattar mycket i sig, nedslår på en gång all högfärd, förmätenhet, falskt förlitande och upphöjer bara Gud, ja anger orsaken till att Gud ensam bör upphöjas, nämligen att han gör allting”. (Luther).
Allt vad en kristen äger är alltså en gåva, och han kan berömma sig endast av det som Gud uträttar. /Källa: Biblisk uppslagsbok
/Maria
Hej Marie. I samhället idag är det ju inte bra och många känner sig väldigt små, och många har tagit sig egna positioner. Det utspelas grymheter precis som förr men på andra vis. Jag kommer att hitta några texter som beskriver problemet- eller vi kan se i tidningar vi kan se hur korrupt det är i företag och länder, det är hemskt och värre ska det bli det vet vi ju.
Men det finns de som inte kan skydda sig, de behöver Jesus. Det finns de som håller på att gå under!
Bitterheten är stor och nöden är större och länder vrider sig i plågor. Avund är mycket utbrett. Det är en synd- vet man att mycket av ens sätt att vara är synd?
Återkommer med mer att kika på…..KRAM f Maria
JAG SKULLE VÄLDIGT GÄRNA HÖRA OM AVUND,ILLVILJA,BITTERHET OCH FÖRAKT TEX:SOM SÅ MÅNGA ISAMHÄLLET LIDER AV IDAG.
Ondskan är stor och man får lära sig tidigt att se upp till sig själv, egot är stort. Istället bör man lita till Gud och be honom om hjälp i ALLT. Då blir det bra beslut och bra liv på så vis att man inte gör de fel andra gör. man får hjälp med sitt liv hela vägen.
Frälsningen vi fått är bara av NÅD. Tre bokstäver vars innehåll förändrar ens liv. Köttet är svagt hos de flesta men den som tror måste som Paulus korsfästa sitt kött, vilket kan vara svårt innan man fattar varför det är nödvändigt.
Ja tron kommer från Gud och det är svårt för människor att förstå, men, tänk vad vi fått! Ett nytt liv!
Och sedan väntar det eviga (men vi har redan det eviga livet) som ska fortsätta….och fortsätta… /Maria
Vilken yttersta auktoritet har man för sitt liv? Gud eller människor, eller dig själv?
Det är klart att man inte ska ringakta människor, men vi vill ju någonstans ta Guds plats och göra Guds verk utan honom. Därför fungerar ingenting. Den ledes högsta dröm är att inta Guds plats och regera över oss och över Gud.
Jesu Kors sätter stopp för denna dröm. Vi har inte bidragit till vår frälsning för fem öre (Ef 2:8-9)! Och vi kan inget göra utan Jesus (Joh 15).
Tron på Gud ska vara större än tron på oss själva. Inte enkelt. Köttet tror tvärtom.
Men tron kommer från Gud (Joh 1:12-13)!
Upphovsmannen till vår tro är Jesus (Hebr 12:2) och Anden ska slutföra sitt verk i oss!