Känner du missmod? Kan du inte jubla över din dag? Jag vet hur det kan kännas, för allt kan ibland vara botten. Även psalmförfattarna sjönk ner i deppighet och förtvivlan….Det krigas och förstörs lite överallt, freden tycks vara långt borta.

MEN: Gud har omsorg och vill resa oss upp. Han står med oss i alt vi företar oss och visar oss vägen, han finns för oss då allt tycks förlorat och meningslöst. Han hjälper den som ber och följer hans ord. Hans öra hör våra böner. Vi är ibland i olika sorters krig i vårt liv. Då är det skönt att få lämna över til honom som lovat att aldrig svika.

Det krigas och förstörs lite överallt, freden tycks vara långt borta.

Ps 120:7

Hiskia (tror vi det är) skriver

”Jag, däremot älskar freden,men så fort jag talar om den börjar ni strida.”

Att stifta frid eller fred är inte lika populärt som att kämpa för sin rätt. I förhoppning om seger förhärligas kriget, men någon måste alltid förlora. Då är det mer ärofullt att stifta fred, som kan göra många till vinnare. Gud är en fredsstiftare, och vi gör väl i att under bön omsorgsfullt följa hans exempel.

Alla troende upplever kampen i världen utan att tillhöra den. Alla kämpar vi vår kamp. Många vill kämpa för fred och frid och oberoende. Vi kämpar ofta fel sorts kamp. Vi bör kämpa trons kamp, den är svår men den vinner alltid.

”De som älskar dina lagar lever i fullständig frid och snubblar inte på vägen.” Ps 119:165