Många tvistar om vad kärlek är. Många vet inte vad kärlek är. Många älskar själva kärleken.

Jag anser att Jesus är kärleken själv.

“Ödmjukhet är kärleken med nedböjt huvud.”

Ödmjukhet och saktmod har ofta samma innebörd. Greker och romare ansåg ödmjukhet närmast vara något föraktligt, något som smakade inställsamhet och feghet.

I Gamla Testamentet innebar ödmjukhet att man underordnade sig Guds vilja som den uttrycktes i lagen och i ordningar för det religiösa och sociala livet.

Mose var den ödmjukaste mannen på jorden, men samme Mose kunde agera med beslutsamhet och flamma av vrede när tilfälle gavs, 4 Mos 12:3

En ödmjuk människa är en gudskontrollerad människa. Hon armbågar sig inte fram för att få fördelar. Ödmjukheten innebär att man överger egenrättfärdighet och självhärlighet.

Fil 2:3 säger: “Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva.”

Kristus själv är vårt föredöme.