Gud har skapat, ja han skapar fortfarande, och han bevarar och han styr, precis så som han alltid har gjort. Det är verkligen stort att få förstå detta märkliga, och underbara.

När vi lär känna Guds makt inser vi att vi kan anförtro våra liv åt honom. Känner du honom?
Följande två psalmer vill jag visa för att GUD är skaparen och för att säga att vi INTE KOMMER FRÅN APORNA! Människor är ofta, ofta lika arroganta mot Gud som de alltid har varit, jodå, men det kan aldrig hjälpa, men: det stjälper människoliven.De förlorar sina liv i slutändan.

*
Psa 8:1  För sångmästaren, till Gittít; en psalm av David. (8:2) HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!
Psa 8:2  (8:3) Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.
Psa 8:3  (8:4) När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,
Psa 8:4  (8:5) vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.
Psa 8:5  (8:6) Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.
Psa 8:6  (8:7) Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter:
Psa 8:7  (8:8) får och oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur,
Psa 8:8  (8:9) fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar.
Psa 8:9  (8:10) HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden!

*

Psa 104:1  Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
Psa 104:2  Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
Psa 104:3  du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
Psa 104:4  Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
Psa 104:5  Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
Psa 104:6  Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
Psa 104:7  Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
Psa 104:8  Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
Psa 104:9  En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
Psa 104:10  Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
Psa 104:11  De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
Psa 104:12  Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
Psa 104:13  Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
Psa 104:14  Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
Psa 104:15  och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
Psa 104:16  HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
Psa 104:17  fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
Psa 104:18  Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
Psa 104:19  Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
Psa 104:20  Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
Psa 104:21  de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
Psa 104:22  Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
Psa 104:23  Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
Psa 104:24  Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
Psa 104:25  Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
Psa 104:26  Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
Psa 104:27  Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
Psa 104:28  Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
Psa 104:29  Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
Psa 104:30  Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
Psa 104:31  HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
Psa 104:32  han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
Psa 104:33  Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
Psa 104:34  Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
Psa 104:35  Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!

*HUR kan man sedan så många år försöka övertyga/smälla i ungdomarna och övrigt folk att vi kommer från aporna? Varför utvecklas inte apor….till….

 Vilket trams och vilken hädelse mot Gud!

/Maria