1. Falska DNA-bevis kan nu konstrueras i lab

På senare tid har polisen i Sverige och många andra länder kraftigt utökat användningen av DNA i brottsutredningar. Flera svenska debattörer, exempelvis förre kd-ledaren Alf Svensson, kräver ett nationellt DNA-register omfattande alla svenskar. Nu visar det sig skrämmande nog att information i ett sådant register kan användas för att konstruera falskt DNA för en valfri människa.

Tidningen New York Times avslöjar att forskare i Israel har visat att det är möjligt att byta ut DNA-information i blod och saliv så att blodet eller saliven ser ut att komma från en annan människa. Forskarna har gjort det, och på prov skickat det manipulerade vävnadsprovet till ett DNA-laboratorium. Detta märkte inte manipuleringen, utan bekräftade den falska identiteten. Forskarna har också visat att den som har tillgång till en DNA-databas, exempelvis polisens DNA-databas, kan konstruera DNA från en valfri människa i databasen och ”ladda” blod eller saliv med denna med denna människas identitet.

”Man kan helt enkelt konstruera en hel brottsscen. En vanlig biologistudent kan göra det”, säger Dan Frumkin, som är huvudförfattare till det vetenskapliga ”paper” som publicerats om saken i tidskriften Forensic Science International.

Den som inte har tillgång till en DNA-databas kan ta mikroskopiska DNA-fragment från exempelvis en kaffemugg och mångfaldiga DNA-informationen, för att sedan ”ladda” blod eller saliv med den. Den mångfaldigade DNA-informationen kan också skickas till till en firma som gör genetisk analys, exempelvis för att avslöja benägenhet att få vissa sjukdomar. De israeliska forskarna fruktar att detta ska komma att användas mot så kallade kändisar. Dessa kan alltså utsättas för ”genetisk paparazzi”, som forskarna uttrycker saken.

Jag har själv varit aktiv i debatten som motståndare till ett nationellt DNA-register (alltså ett register omfattande hela befolkningen). I den debatten har jag bland annat mött förre kd-ledaren Alf Svensson och professor Madeleine Leijonhufvud som motståndare. För att avfärda integritetsriskerna med ett register har de sagt att ett sådant inte innehåller några vävnadsprover utan ”bara” koder, en slags sifferkombinationer som utvunnits ur vävnadsproverna. Nu visar det sig alltså att det ändå är möjligt för den som har tillgång till registret att konstruera en valfri människas DNA. Så mycket var alltså de lugnande uttalandena värda den gången. Denna artikel kommer från Pär Ström:

http://parstrom.wordpress.com/ Här får du adr till hans:BBB

Big Brother Bulletin

Läs mer på dessa länkar:

New York Times: www.nytimes.com/2009/08/18/science/18dna.html