*

”Vad vi rätteligen bör bedja om, det vet vi icke.” Rom 8: 26.

MYCKET av det som i vårt kristliga liv väcker vår häpnad är intet annat än svar på bön. Vi bedja om tålamod, och vår Fader sänder i vår väg någon, som prövar oss till det yttersta. ”Lidandet verkar tålamod.” Vi bedja om ett undergivet sinne, och Gud för oss in i nöd och trångmål. ”Vi lära oss lydnad genom lidandet.” Vi bedja Gud göra oss osjälviska – då bereder Han oss tillfälle att offra oss själva genom att se till andras bästa och ge oss ut för bröderna. Vi bedja om styrka och ödmjukhet, och en satans ängel plågar oss, tills vi ligga i stoftet, ropande efter befrielse. Vi bedja: ”Herre, föröka vår tro”, och vi drabbas av ekonomiska förluster, barnen blir sjuka, vi få i vårt hem en oordentlig, slösaktig, långsam tjänare eller mötas av någon ny hemsökelse, som prövar vår tro på ett för oss fullkomligt okänt sätt. Vi bedja om att bli delaktiga av Lammets natur, och på vår lott faller en ringa syssla, eller vi bli förolämpade, utan att få någon upprättelse, ty ”lik ett lamm, som föres bort att slaktas – öppnade han icke sin mun”. Vi bedja om saktmod, och frestelser till hårdhet och retlighet svepa likt en ovädersstorm över oss. Vi bedja om frid, och varje nerv tyckes vara spänd nästan till bristning, på det att vi må skåda upp till Herren och lära, att då Han stillar larmet kan ingen vålla oss oro.

Vi bedja om kärlek, och Gud sänder oss allehanda lidanden och för oss samman med föga älskvärda människor. Han låter dem säga om oss sådan saker, vilka uppreta vårt sinne och vålla oss smärta, ty ”kärleken är tålig och mild. Den skickar sig icke ohöviskt, den förtörnas icke. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting, den förgår aldrig.”

Vi bedja om likhet med Jesus, och Han svarar med att föra oss i lidandets ugn. Är du i stånd att uthärda detta?

Vägen till seger och vila är att taga allt, som möter oss, direkt ur en älskande Faders hand, att söka och finna platsen inför tronen i den himmelska världen högt ovan jorden.

Därifrån kunna vi sedan betrakta tingen, för att finna allt vara bestämt av den gudomliga kärleken.

”Till Herren jag bad, att Han ville föröka,
min tro och min kärlek och varje sin nåd,
förklara mig mer av sitt salighetsråd
och ge mig mer håg att Hans anlete söka.

Han själv denna bön mig i hjärtat har givit,
och Han har besvarat den, så är mitt hopp;
men sättet, Han valde, att fylla den upp,
ack, sättet, så när i förtvivlan mig drivit.

Helt hastigt, helt lätt, så jag vågade tänka,
Han skulle bete mig all nåd, som Han sagt.
Min synd med sin kärleks betvingande makt
Han skulle slå neder och seger mig skänka.

I stället för detta Han lät mig erfara
mitt hjärtas fördoldaste mörker och skam,
och lät mot min själ komma rytande fram
den mäktiga, vredgade helvetets skara.

Än mer: det mig syntes, som själv Han mig mötte
att göra min smärta mer bitter och full;
min skönaste plan för Hans storm föll omkull,
Han bröt min plantering och neder mig stötte.

Då grät jag och ropade: ”Herre, förklara,
din mask du till döds vill förfölja, o säg!”
Då sade Han: ”Detta jag valt till min väg
att bönen om tron och om nåden besvara.

Jag ville en strid i ditt innersta sända
att döda din stolthet, som själen förstör;
din själviska traktan om intet jag gör,
att du må dig ödmjukt till nåden helt vända.”
O. Ahnfelt

/Maria

*Den som beder han får, står det skrivet. Vilket ljuvligt och tröstefullt ord! Likt en källa i öknen det blivit För Guds törstande, längtande hjord.* /Ruth J

Många ord har sktivits om bön, men inte alltid om hur man går till väga eller…Läs vad Guds ord säger om bön.

”Och Han framställde för dem en liknelse för att lära dem, att de alltid borde bedja utan att förtröttas.” Luk 18: 1.

I VÅRT böneliv finns en frestelse mer vanlig än någon annan: frestelsen att giva upp. Vi begynna bedja för en viss sak, vi framlägga vår bön under en dag, en vecka, en månad. Men då vi ej få något bestämt svar, tröttna vi och sluta helt enkelt upp med att bedja. Detta ger bönen banesåret. Det är snaran för mången bedjare, som begynt bedja men sedan icke hållit ut i bön. Ett sådant förfaringssätt är ödeläggande på alla livets områden. Den man, som fått till vana att börja ett arbete utan att slutföra det, är dömd att misslyckas. Den människa, som börjar bedja om något, men icke fortsätter tills svaret kommit, är under samma dom. Ätt giva upp är att misslyckas. Misslyckandet alstrar försagdhet. Genom trolöshet i bönelivet hämmas all annan framgång.

Men någon frågar: ”Huru länge skall man då bedja? Komma vi ej slutligen därhän, att vi få upphöra att framlägga vår anhållan för att låta den vila i Guds hand?”

Det finns blott ett svar. Bed ända tills det du fått det du bett om, eller tills du i ditt hjärta erhållit visshet om att du skall få det.
Endast då vi nått någondera av dessa ställningar, våga vi upphöra att vara påträngande, ty bön är icke blott åkallan av Guds namn utan även strid mot satan. Och eftersom Gud använder vår bön som en mäktig faktor för att segern skall vinnas, måste Han och icke vi, avgöra stunden, då vi få sluta upp att bedja. Därför våga vi ej upphöra, förrän svaret har kommit, eller förrän vi mottagit förvissning om att det skall komma. I förstnämnda fall upphöra vi att bedja, emedan vi se, i det andra fallet, emedan vi tro, och denna hjärtats tro är lika viss som den syn som ögat skådar. Det är nämligen tro från Gud, ja, än mer, Guds tro uti oss.
Allteftrsom vi leva detta böneliv skola vi få erfara detta och känna igen den av Herren givna vissheten i hjärtat. Vi skola förstå, när vi böra vila stilla, och när vi böra upprepa vår begäran, tills den beviljats oss.
Dröj inför löftet, till dess Gud där möter dig. Det är på löftets mark Han städse nalkas dig.

Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman. Arkiv av de dagliga texterna finns HÄR.

/Maria

*

Vad är bön? Bön Är den största makten på jorden, men, hur använder man den? Så som Gud vill?

Ur Jakobs brev 5:16 hämtar jag:

‘Jak 5:16  Bekännen alltså edra synder för varandra, och bedjen för varandra, på det att I mån bliva botade. Mycket förmår en rättfärdig mans bön, när den bedes med kraft. ‘

En kristens starkaste vapen är gemenskap med Gud genom bön. Resultatet blir oftast större än vi trott vara möjligt. Somliga menar att bön är en sista utväg när allt annat misslyckats.

Det är verkligen en missuppfattning. BÖN är det FÖRSTA vi ska ta till. Eftersom Guds kraft är oändligt mycket större än vår egen är det verkligen förståndigt att ta den i anspråk, särskilt som han uppmuntrar oss att göra så.  

Tidningen Dagen har här en artikel angående plötslig sjukdom och bön. Ber man så ber man, men i Sverige skrivs det om bön att man ”tänker på” den som är sjuk eller behöver ”bön”….man förstår tydligen inte HUR viktig en troende människas bön är.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=302473

/Maria

‘Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn;
Mat 6:10  tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden;
Mat 6:11  vårt dagliga bröd giv oss i dag;
Mat 6:12  och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
Mat 6:13  och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.’

Man brukar be på slutet: Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Denna vers är tillagd på senare tid, och finns inte med från början och det har jag skrivit om förut på denna sida. 

I din kammare kan du möta Gud i bön och få lära känna Skaparen.  /Maria

Jesus undervisar oss om bön och det skall vi ta på största allvar. Jesus undervisar om bön i Matt 6:5 och i Luk 11:1-3. För dem som inte brukar be eller som inte alls vet om Herrens bön så finns denna artikel just nu för att man skall  kunna bekanta sig och börja fråga sig , vad är bön? Läs för övrigt mer i denna kategori. En video kommer här:

http://www.youtube.com/user/MariaEvighet#p/f/18/isfj733qwU4

’Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn;
Mat 6:10  tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden;
Mat 6:11  vårt dagliga bröd giv oss i dag;
Mat 6:12  och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
Mat 6:13  och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.’

Man brukar be på slutet: Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Denna vers är tillagd på senare tid,(överkurs) och finns inte med från början och det har jag skrivit om förut på denna sida. 

I din kammare kan du möta Gud i bön och få lära känna Skaparen.  /Maria

*

”Om mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land.” 2 Krön 7:14.

*
Sverige behöver verkligen vända sig om ifrån synd. /Maria

*

*

Bibelverser om HOPP, ja sådana behöver man  få läsa och veta att man har hopp i Guds Ord, för ibland är man sargad..

_____
Psa 33:18  Se, HERRENS öga är vänt till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd;

Psa 71:5  Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.

Psa 71:6  Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.

Psa 71:14  Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.

Psa 119:166  Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.

*
*

Rom 12:12  Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.

Rom 15:13  Men hoppets Gud uppfylle eder med all glädje och frid i tron, så att I haven ett överflödande hopp i den helige Andes kraft.

*
*
Tit 1:2  sänd, därför att det finnes ett hopp om evigt liv – ty evigt liv har Gud, som icke kan ljuga, för evärdliga tider sedan utlovat,

*

Heb 6:11  Men vår åstundan är att var och en av eder visar samma nit att intill änden bevara full visshet i sitt hopp,

*

1Th 5:8  men vi som höra dagen till, vi må vara nyktra, iklädda trons och kärlekens pansar, med frälsningens hopp såsom hjälm.

*

1Pe 1:3  Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, som efter sin stora barmhärtighet har genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp,
1Pe 3:15  nej, Herren, Kristus, skolen I hålla helig i edra hjärtan.” Och I skolen alltid vara redo att svara var och en som av eder begär skäl för det hopp som är i eder, dock med saktmod och i fruktan

/Maria

Burar för människor att bo i      (Se foto):

http://www.dailymail.co.uk/news/article-2084971/Hong-Kongs-cage-homes-Tens-thousands-living-6ft-2ft-rabbit-hutches.html

I Hongkong, en av världens rikaste städer, vimlar det av en lyxfastighets- boom som har sett hem sålda mot rekord- summor. Men staden har en mörkare sida, dvs fattigdom, med tiotusentals människor som är ute ur sina hus helt och hållet, och tvingas leva under de mest förnedrande förhållanden.Dessa bilder av den brittiske fotografen Brian Cassey har fångat misären av människor – vissa uppskattningar är gjorda: siffran så hög som 100.000 människor – som tvingas leva i burar som mäter bara 6ft – 2 1/2ft. SE bilderna i länken ovan. Skulle du tycka om att leva så?

Kommer vi att få det så här också, då ekonomin kraschar, eller om andra omständigheter inträffar. Inte vet jag det, men vi borde vara mer tacksamma över det vi har, eller hur???

_______

De flesta människorna i Hongkong är ju inte troende på Gud, de har för det mesta andra religioner. Men jag tror att de skulle få hjälp om de vände sig till Gud, ja hela folket borde få frälsning. Men de ber nog inte om det, tråkigt nog, det är en katstrof. Gud svarar ju på bön men om ingen ber….

/Maria