HÅLLER du FAST eller SLÄPPER du TAGET?
-av J. Lee Grady
översatt till svenska: Majlis Seppänen

Det är dags att kolla upp din hållning: Är dina händer uppe i luften? Sann tillbedjan kräver kapitulation.

Kristna brukade tala en hel del om kapitulation. De kallade det det helgade livet, och de sjöng om det i psalmer som ”Allt till Jesus vill jag lämna”, Have Thine Own Way” (Gör som Du vill) eller ”Wherever He Leads, I’ll Go (Vart Han än leder mig går jag). Dessa sånger drev på missionärsrörelserna förr i tiden.

Idag? Inte så mycket.

I många amerikanska kyrkor är ”altare” främmande begrepp. De refereras till som ”scener”, och de används bara för rökmaskiner eller musikframträdanden. ”Kallelse till altaret” passar inte längre in i tidsrestriktionerna för våra trendiga 80 minuter långa gudstjänster. Under tiden har talet om kapitulation ersatts av budskap om självbestämmande och självmotivering.

Det Goda Livet har ersatt Gudslivet. Vägen till Framgång har blivit mer populär än Korsvägen. Vi är mer intresserade av att få ett genombrott än förkrosselse.

Men Gud kallar oss tillbaka till helgelse. Äkta tillbedjan innebär, enligt Romarbrevet 12:1, ett helhjärtat uppgivande av jaget. Paulus skrev: “Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer – eder andliga tempeltjänst”.

När präster avskildes för att tjäna Gud i det gamla förbundet ”helgades” de i en helig ceremoni. Ordet för helgelse i 2 Mosebok 28:41 betyder ”att fylla handen.” Ordet är en bild av en tom hand som tar emot Guds välsignelser och sedan ger tillbaka dem till Herren i villkorslös kapitulation.

Min fråga till dig: Är dina händer öppna och upplyfta till Gud? Eller knyter du näven? Har du gett tillbaka till Herren det Han har gett till dig? Eller är dina händer hårt knutna? Det kan vara en god idé att undersöka hur du håller varje aspekt av ditt liv.

Din tid. Har Gud ditt liv 24/7? Har Han dina helger? Har du gjort plats i ditt liv för att tillbringa tid med Honom? Eller har bön trängts undan av dina favoritshower på tv, tid med vänner eller kraven på jobbet?

Dina talanger. Använder du dina naturliga och andliga gåvor för att nå andra för Kristus? Eller gömde du dina talenter, så som den oförståndige tjänaren i Jesus liknelse? Har du förutsatt att eftersom andra verkar vara mer utrustade ska du vara en åskådare medan de andra tjänar?

Dina pengar. Det enda sättet att veta om du verkligen har kapitulerat inför Guds vilja är om din plånbok är öppen. Brist på generositet gentemot Guds verk avslöjar ett mycket djupare problem.

Din framtid. Kör du på med dina karriärplaner – eller har du tillåtit Gud ta över ratten? Ambition kan ta dig en lång väg – men den måste vara underordnad Hans vilja, annars kommer den att leda till en tragedi. Du måste samtycka till vad Jesus bad i Getsemane: ”Dock, ske icke min vilja, utan din” (Lukas 22:42).

Dina relationer. Tillåter du vänner, eller romantiska relationer, att leda dig bort från renhet, hederlighet och andlig trofasthet? Bibeln säger att vänskap med världen är fiendskap mot Gud (Jakob 4:4). Hur smärtsamt det än kan vara kommer äkta kapitulation att medföra att en del band klipps.

Din sexualitet. Många kristna tror att de kan vara trofasta troende samtidigt som de håller på med omoraliska saker. Köp inte den lögnen. Att leva det helgade livet betyder att omvända sig från all känd synd dagligen – och fly från otukt, äktenskapsbrott, pornografi och all sorts lusta.

Dina barn. Samtidigt som vi har fått befallningen att uppfostra våra barn för Gud måste vi även överlämna dem till Hans omsorg. Trots allt så är de Hans barn, inte våra. När du gjort din del, ge tillbaka dem till Honom.

Denna vecka tar min yngsta dotter – vår så kallade ”bebis” – examen från high school och är på väg till college i Georgia. Under tiden reser min tredje dotter iväg för att tjäna på ett utländskt missionsfält under två månader – på ett ställe där kvinnor inte är så värst säkra eller respekterade. Jag har varit tvungen att medvetet lägga mina flickor på altaret närhelst jag har tvivlat på att Gud ska ta hand om dem.

Det är en sak att ge ditt eget liv till Kristus. Det är något helt annat att ge upp dem som du älskar till Hans vilja och syfte. Det kräver en helt ny nivå av förtröstan. Men det är vägen som Abraham, trons fader, var tvungen att gå när han la sin son Isak på altaret.

Verklig tro innebär alltid hjärtslitande kapitulation. Jag ber dig att inta rätt hållning: Öppna dina händer, lyft upp dem mot himlen och säg av hela hjärtat: ”Herre, jag tillhör dig helt och fullt.”

/Verklig tro baseras på kapitulation. När vi en gång kapitulerat inför Herren vet vi att vi tillhör honom och vill gå HANS VÄG, trots att vi får möta svårigheter. Var det inte så för Jesu lärjungar en gång? Jodå och så är det för oss, som nu vill följa. Jesus sade aldrig att det skulle vara LÄTT!/Maria