Andens enhet / T J

Andens enhet

Av Tage Johansson

https://midnattsropet.se/undervisning/andens-enhet/

Församlingen i ändens tid är titeln på en skrift som Tage Johansson författat och arbetat fram. Den handlar om församlingens upprättelse i ändens tid, om hur församlingens sista tid kommer att likna den första och om Andens förnyelse i budskapet om Jesu tillkommelse. Vi publicerar här ett stycke ur skriften som snart kommer att tryckas. Skriften som har cirka 30 sidor kommer att annonseras på Midnattsropet förlag.

Skriften uppmanar oss att bevara Andens enhet genom fridens band. Hur upplever en församling Andens enhet? För det första så handlar det om någonting som ÄR. Andens enhet är upprättad genom ordet. Det står just om detta i Efesierbrevet kapitel fyra: ”Vinnlägg er att bevara Andens enhet genom fridens band.” Det handlar om en kropp, en Ande, ett hopp, en Herre, en tro, ett dop och en Gud som är allas Fader. Om frid och inte strid råder så kommer enheten att upprättas, inte genom vad var och en tycker vara rättast utan genom vad smörjelsen lär. Den lär oss vad som är sant och riktigt. Jesus gav ju detta löfte att löftets helige Ande skulle leda dem fram till hela sanningen. Apostlarna arbetade på att uppbygga Kristi kropp till dess att alla skulle komma fram till enheten i tron och i kunskap om Guds son till manlig mognad och nå upp till Kristi fullhet. Utvecklingen i vår tid har gått i en motsatt riktning. Det finns olika riktningar inom friförsamlingarna som har sitt ursprung i andliga rörelser under olika tidsepoker. Dessa olika riktningar som kunde vara begränsade i fråga om de olika bibliska trosuppfattningarna kom fram till och kämpade för vissa sanningar. De har i vår tid övergivit mycket av vad man en gång kämpade för. Kampen avmattades och därför kom man inte längre i sin rörelse framåt mot den tro som en gång för alla blev överlämnad åt de heliga som det står i Judas brev vers tre. Rosenius tog upp kampen i frågan om vem som tillhörde församlingen och vem som kunde delta i nattvarden. Baptisternas kamp gällde den fria församlingen, det bibliska dopet och de kämpade också mot myndigheterna när det gällde barnens skolgång och rätten att själva ha hand om deras undervisning. Pingstväckelsens kamp bestod i att närma sig den bibliska församlingssynen, lokalförsamlingens suveränitet och en undervisning om Andens dop, Andens nådegåvor och dess rätta bruk. Vi skulle kunna peka på flera andliga rörelser under gången tid. För att ta ett exempel till kan nämnas att i den Pietistiska rörelsen uppstod Sveriges första friförsamling. Den grundades i Stockholm år 1734.

Vad som har hänt i vår tid är att man har övergivit sitt ursprung för att förenas i olika sammanslagningar av församlingar. En av orsakerna till detta är att på de flesta platserna så minskar medlemsantalet drastiskt. Det är en annan sida av problemet. År 1932 hölls ett föredrag i Filadelfia i Uppsala av dess dåvarande föreståndare Johannes Hydéhn över ämnet ”Varför vi icke deltaga i alliansmöten”. Detta föredrag kom också ut i skrift. Den synen var någonting som var allmänt rådande i pingstförsamlingarna på den tiden. Genom alla tider har utvecklingen berott på att antingen har man rört sig framåt eller bakåt. Antingen rör vi oss framåt mot Andens enhet eller mot en enhet som är byggd på mänsklig tolerans och vidsynthet. Där man ger utrymme för mänskliga tankar rör det sig ständigt på det själviska planet. Två ting framträder allt tydligare i vår tid. Det är Ordets skarpa svärd som åtskiljer det som hör den rena jungfrun till från det som hör skökokristendomen till. Det ena förbereder den rena jungfrun för mötet i skyn då Jesus kommer för att hämta sin brud till sitt bröllop. Det andra är en förberedelse för att mottaga det ena vilddjuret som representerar den falske profeten, som ska göra stora tecken och under.

Vi går mot allt svårare tider. Men för de som har tagit vara på ordet, för dem finns det underbara löftet att dem skall han taga vara på och frälsa dem ut ur den prövningens stund som ska komma över hela världen för att sätta jordens innebyggare på prov. Det finns alltid en rening som står oss till buds, och det är en rening som kommer av lydnad för ordet. Det är vad Petrus uppmanar i sitt första brev kapitel ett, vers tjugotvå:”Rena edra själar i lydnad för sanningen.” Alltså: Andens enhet finns i Ordet, inte i toleransen och alliansen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.