• David Wilkerson

Amatöröversättning gjord av mig (Andreas Frost). http://www.vaknasverige.se/om-mig/

Originalet på engelska finner du på David Wilkerson Today.

Du har hört talas om trons bön. Jag tror det finns en spegelbild av denna bön, en bön som är baserad på köttet. Jag kallar den för otrons bön.

Jag vill ställa en fråga till dig. Har du någonsin hört Herren säga, ”Sluta be – res dig upp”? Har hans Ande någonsin befallt dig, ”Sluta gråt och torka dina ögon. Varför ligger du här inför mitt ansikte?”

Herren talade just dessa ord till Mose: ”Sedan sade HERREN till Mose: ”Varför ropar du till mig?” (2 Mos 14:15) Versens ordagranna hebreiska betydelse är, ”Varför skriker du åt mig? Varför alla dessa högljudda böner?”

Vad fick Gud att säga detta till Mose? Här fanns en gudfruktig bedjande man i sitt livs kris. Israeliterna jagades av Farao utan att komma undan. De flesta kristna skulle antagligen reagera som Mose gjorde. Han gav sig av till en isolerad kulle för att vara ensam med Herren. Sedan tömde han ut sitt hjärta i bön.

När Gud hörde Moses skrikande sade han till honom, ”Nu får det vara nog.” Skriften är inte tydlig över vad som följer, men vid det tillfället sa Gud kanske, ”Du har ingen rätt att våndas inför mig Mose. Dina rop är en förolämpning mot min trofasthet. Jag har redan gett dig ett löfte om befrielse och jag har instruerat dig specifikt om vad du ska göra. Sluta ropa.”

När vi möter våra egna kriser kanske vi övertygar oss själva att ”Bönen är det viktigaste just nu.” Men det kommer en stund då Gud kallar oss att agera, att lyda hans Ord i tro. Vid ett sådant tillfälle tillåter han oss inte att ta vår tillflykt till ödemarken för att be. Det skulle vara olydnad och vartenda bön skulle betts i otro.

Bön i otro tar endast hänsyn till Guds godhet. Den bortser från strängheten i hans heliga domar. Paulus skriver: ”Se här Guds godhet och stränghet” (Rom 11:22). Aposteln nämner här avsiktligen Guds godhet och stränghet i samma andetag. Han säger att det ena kan inte skiljas från det andra.

Jesaja förklarade det på detta sätt: ”Se, HERRENS hand är inte för kort, så att han ej kan frälsa, hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra. Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er. Ty era händer är fläckade av blod” (Jes 59:1-3).

Älskade vän, Gud förändrades inte mellan Gamla Testamentet och det Nya. Han är en kärleksfull och nådefull Gud som Jesaja säger, men han hatar fortfarande synden därför att han är helig och rättfärdig. Det är därför han sa till Israel, ”Jag kan inte höra er på grund av er synd.”

Reflektera över psalmisten Davids ord: ”Till honom ropade jag med min mun och lovsång var på min tunga. Hade jag haft onda avsikter i mitt hjärta skulle Herren inte ha hört mig. Men nu har Gud hört mig, han har lyssnat till min bön. Välsignad vare Gud, som inte har förkastat min bön” (Ps 66:17-20).

Psalmisten säger: ”Jag såg att det fanns synd i mitt hjärta och jag vägrade att leva med den, så jag gick till Herren för att bli ren. Då hörde han min bön. Men om jag hade hållit fast vid min synd skulle inte Gud ha lyssnat till mitt rop.” /DW

/Maria