/SWEDEN
Extremisthotet som kommunerna missar
Det är inte bara de våldsbejakande extremistiska miljöerna som vuxit på senare år. Även extremistiska miljöer som inte uttalat förespråkar våld vinner mark.
För lite har gjorts, varnar en terrorexpert.
Även extremistiska miljöer som inte uttalat förespråkar våld har flyttat fram sina positioner. Problematiken har sin grogrund i segregationen och gängkriminaliteten i utanförskapsområdena, enligt terrorexperten Magnus Ranstorp. Arkivbild.
Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, vill ha dialog med de extremistiska rörelserna som i dag ofta går under myndigheternas radar.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp anser att det behövs mer kraftfulla insatser. Arkivbild.
Antalet våldsbejakande extremister i Sverige har gått från hundratals till tusentals på bara några år, enligt Säkerhetspolisen. Men parallellt har även extremistiska miljöer som inte generellt uppmanar till våld flyttat fram sina positioner.
I en rapport från Försvarshögskolan, som kom i början av sommaren, beskrivs hur salafismen – en fundamentalistisk inriktning inom islam – har vunnit mark i Sverige och numera på flera platser påverkar vardagen genom påtryckningar och hot. Salafisterna förkastar demokrati och vill leva enligt sharialagar. Enligt forskarna räknas de i tiotusental.
I medier har även det senaste året beskrivits hur den så kallade nordiska alternativhögern, en högerextrem gruppering sprungen ur amerikanska alt-right, försöker locka till sig nya anhängare i Sverige. Med grov rasistisk och antisemitisk propaganda på nätet försöker de få fäste för sina extrema åsikter.
