Text: Arne Imsen (Midnattsropet 1972)

Denne Jesus skall komma igen. Ja, så utpekande framförs löftet om en andra tillkommelse till en samling paralyserade lärjungar på Oljeberget himmelsfärdsdagen. Det var apostlarna och den urkristna församlingens Jesus, helt oförstörd av kommande tiders förfalskningsteorier. Identiteten var klar. Han hade legitimerat sig såsom sann Gud och sann människa. Med föruttillvaro hos Fadern avlades han in i människosläktet av den helige Ande.

”Han som blev uppenbarad i köttet”

Åt honom, den förstfödde före allt skapat, bereddes en kropp genom vilken Guds vilja uppenbaras och förverkligas fortgående och slutligt i allas frälsningsavgörande avseenden. Jungfrun förlöste ”kvinnans säd”.
I stallet inleddes Jesu jordiska bana, vid Jordan invigdes han till överstepräst och i Getsemane till offerlamm. Altaret restes utanför Jerusalem dit han förts dödsdömd för religiös hädelse, politisk uppvigling och socialt svärmeri. Hade han varit en idealist eller reformator, levnadskonstnär, renlevnadsman eller religionsfilosof, så hade hans synliga och osynliga banemän för alltid berövat honom rätten till mänskligt liv, och martyrhistorien skulle varit ett intressant namn rikare. På Golgata inställde sig döden för att ta sitt byte då avrättningen var fullbordad och döden konstaterad genom vätskeflödet från den mördades uppstungna sida.

”Rättfärdigad i anden”

Då Jesus gjort sin sorti ur den synliga världen, gick han i anden in i den osynliga för att möta döden och predika i Dödsriket. Men det var absolut omöjligt att döden kunde behålla honom och ur dödsrikets moderssköte förlöstes han i de djupaste födslovåndor och blev den förstfödde från de döda.
Hans synliga kropp var beviset för att han av människor och djävlar blivit dömd för de grövsta illgärningar, och enligt mänskligt betraktelsesätt hade han kvalificerat sig för evigt straff. Men i den osynliga världen blev han i anden efter vederbörlig domstolsprövning på högsta nivå förklarad rättfärdig och oåtkomlig för all bestraffning.
Det är denne andligen och kroppsligen Uppståndne, som Gud upphöjt till Herre och Messias, och det är denne Jesus som

”blivit predikad bland hedningarna och trodd i världen” 

Det är genom denne Jesus världen skall födas på nytt. Förvisso, ”erkänt stor är gudaktighetens hemlighet”, och mäktigt ljuder genom tidsåldern den urkristna församlingens tonsatta trosbekännelse. Vi stämmer in i lovsången: ”Hylla Sonen, så att han icke vredgas och ni förgås på er väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga är alla de som tar sin tillflykt till honom.”  http://www.midnattsropet.se/2013/12/denne-jesus.html

Luk 23:43; Rom 10:7; Ef 4:9; Fil 2:10; 1 Petr 3:19; 1 Petr 4:6