*

Människor vänder sig ofta bort från Gud då livet är för svårt. Det är ett faktum, men det borde inte vara så, det behöver inte bli så. I Psaltaren hittar vi David, och han kunde också ha vänt sig från Gud i alla de bedrövelser han hade att gå igenom.  Men, han gjorde inte det, han fortsatte be och lita på Gud. När man är fullständigt nedbruten frestas man att vända sig FRÅN Gud. När det ser hopplöst ut eller då man inte orkar bekymra sig längre kan man ändå bestämma sig för att fortsätta be, hur illa det än ser ut.

Gud hör bön och kommer till räddning, det är också ett faktum. När människor förkastar oss, eller andra tråkigheter inträffar, då är det som vi behöver Gud allra mest. Vänd dig inte bort från den som är din allra trognaste vän.

*

Ps 69:10 Ty brinnande iver för ditt hus har förtärt mig,
dina smädares smädelser har fallit över mig.

*

Låt mig få en stilla stund med Jesus,
när jag dignar under dagens strid.
Låt mig vid Hans helga fot få sitta,
när en storm har grumlat själens frid.

Låt mig få en stilla stund med Jesus,
när jag frestas och min tro är svag.
Jag vill fly till Honom, när det mörknar,
Han kan vända natten uti dag.

Låt mig få en stilla stund med Jesus,
Han som burit smärtans törnekrans.
Jag vill säga Honom allt, som tynger.
Intet öra lyssnar såsom Hans.
Låt mig vila vid Hans ömma hjärta.
Uti världen är så tomt och kallt.
O, jag längtar att Hans röst få höra,
längtar att få säga Honom allt.
/Elsa Eklund/.

/Maria