Anders Wallner (MP) har tidigare varit integrationspolitiskt ansvarig i Miljöpartiets partistyrelse. Var politiskt verksam i Malmö i början av mandatperioden och kandiderar nu till kommunfullmäktige i Stockholms Stad för att arbeta med integrations-, likarätts- och jämställdhetsfrågor.

De senaste åren har många danskar valt att flytta till Malmö. Inflyttningen har ökat markant sedan 2000-talets början och danskarna är idag stadens största ”utländska” grupp. Många av de nyinflyttade bor i närheten av Öresundsbron, för att de arbetspendlar till den danska sidan av sundet. Migrationen av danskar till Malmö är något som det svenska samhället aktivt medverkat till, bland annat genom kampanjer för att få fler danska studenter på Malmö högskola.

När kommunen började se fenomenet i sin årliga statistik över inflyttning valde man att inte reagera med panik. Inte ens de lokala Sverigedemokraterna fruktade en urvattning av den svenska kulturen eller hot om att danskarna skulle ”ta över” staden. Inget av de etablerade partierna reagerade med rädsla och letade sätt att stänga gränser.

Tvärtom så inledde staden en dialog med de nya malmöborna. För några år sedan berättade Malmö Stad i medierna om hur nyinflyttade danskar fått svara på enkäter om varför de valt att flytta och hur de ser på sina nya liv i staden. Många av danskarna uppgav att de tyckte att Malmö var en trygg och bra stad att bo i. De önskningar och behov som uppgavs var framför allt att man gärna tog emot anpassad samhällsinformation, att deras barn fick möjlighet till dansk hemspråksundervisning och att Malmöborna generellt skulle känna till lite mer om den danska kulturen. De här resultaten skulle sedan användas för att anpassa Malmö efter sin nya invånare.

Jag gillar den här metoden. Men jag tycker att det är synd att Malmös undersökning bara riktades till danskar. De andra stora grupperna i Malmö, som irakier och människor från före detta Jugoslavien hade antagligen svarat ungefär samma saker. För Jimmie Åkesson har rätt i sin omdebatterade Aftonbladet-artikel när han, ur sitt perspektiv, varnar för att invandring av vissa grupper kan påverka det svenska samhället.

Det handlar om integration när inte bara danskarna förväntas anpassa sig till Malmö – utan Malmö också anpassar sig till danskarna. Ett mångkulturellt samhälle har sin grund i att samhället är levande och utvecklas i takt med sin demografi. På samma sätt borde också till exempel irakier och araber kunna förvänta sig att Sverige anpassas efter att vi inte är en homogen kristen etniskt svensk befolkning.

De stora invandrargrupperna har inga krav på religiös särlagstiftning eller att ”slippa” komma in i samhället. Tvärtom vill de allra flesta, tillsammans med det nya landet, hjälpas åt att skapa ett så integrerat samhälle som möjligt. En anpassning till att många muslimer lever i Sverige handlar inte om att Sverige ska bli islamskt, utan tvärtom om att Sverige ska vara mer sekulariserat och inte anpassat efter en etniskt svensk och kristen norm.

Vi kan inte ha ett samhälle där offentlig verksamhet är anpassad efter att alla har svenska som modersmål, är medlemmar i Svenska Kyrkan, firar de kristna högtiderna och äter fläskkött vid varje måltid. Så ser inte verkligheten ut.

Det är inte obehagligt eller hotfullt att anpassa Sverige efter mångfald.Det innebär mer frihet för oss alla”.  

//????? Maria