Archives

Vittnesbörd / Frälsning

jul25

 

Hej på er alla.

 Detta inlägg blir ett vittnesbörd/Tacksägelseämne.

Det finns många som jag talat med angående frälsning och Guds stora kärlek och vad Gud vill för människorna. Ikväll blev jag så glad att få ett mail från en person som jag talade med för ett längre tag sedan.

Denne person säger att Gud nått den med frälsningens budskap och att frälsningen är ett faktum och Jesu gemenskap och härlighet faktisk finns.

Denne person hade lite svårt att tro att Gud ville så väl. Men nu är det ett faktum sedan en tid tillbaka och jag fick veta detta ikväll.

Det gör mig så oerhört gott, ja jag är så glad att veta att personen ifråga verkligen gjort sig möda att vilja lära känna Jesus och vad TRO är.

Du som läser kan direkt se att det är klart att det hänt något, eftersom det handlar om att ta emot Jesus och bli en kristen. Jag säger bara: TACK GODE GUD! EN TILL som är RÄDDAD för EVIGHETEN!

Tack för din godhet och nåd, Gud, och tack för att du tar emot människor i din stora familj. Personen det handlar om har också blivit helad. Jag lägger in en video här som jag tycker passar så bra i sammanhanget:

http://www.youtube.com/watch?v=Jo7XerSkdF0   Frälsning

Och här kommer:

http://www.youtube.com/watch?v=lW0QJfcmqYQ&feature=related      Be lifted High

http://www.youtube.com/watch?v=TdqfAkHCZnA&feature=related     Great is the Lord

*Min framtid är en hemlighet Men lagd i goda händer. Ej torde allt bli salighet i jordens främlingsländer. Men trygg jag är och viss därpå Att Herren önskar med mig gå. Nu ser jag trygg min framtid an Med Gud som hjälpa vill och kan.* /ff okänd

 

 

Vittnesbörd /Räddad

feb25

 

 Vittnesbörd

Gud och jag

Räddad vid dödsrikets port

Min frälsningshistoria:       Av Juha Mattisson

Skapad av Christina Axengrip

tisdag, februari 12 2008 19:21:52

Det var en mc-olycka som förändrade mitt rebelliska liv. Jag är född 1960 i Finland. Upproret började när mina föräldrar skildes – jag var då tretton år gammal. Jag kom till Sverige 21 år gammal. Jag kom i lag med bikers och var med om att starta en mc-klubb i södra Stockholm. Min Harley-Davidson var inte en hobby utan ett sätt att leva. Med den följde en livsstil av laglöshet, våld och droger.

En mc-olycka 1985 förde mig till dödens port. Det enda jag minns är att jag låg på en bår som rullades genom sjukhuset. Jag hörde en röst: “Vi ska ta dig till en filmföreställning med dig själv i huvudrollen. Det är en film om ditt eget liv”. – “Den skräprullen vill jag inte se”, svarade jag. Jag förstod att jag kommit till slutstationen av mitt liv och mot min vilja var på väg till en annan värld. Jag började färdas nedåt i ett stort mörker. Men jag kunde tänka klart, dra slutsatser och fundera över vart jag var på väg. Jag kände samma tryck i öronen som när jag som liten följde med pappa i en hiss ner i en gruva.

Till slut var jag nere. Jag tog några steg. En bit bort såg jag en tunnelmynning och från dess andra ända kom ett starkt ljus. Jag blev aggressiv. Ville någon skoja med mig? Det tänkte jag inte acceptera. Jag ropade högt: “Vad är det här för ett ställe!? Varför har jag kommit ner hit!? Vem har ansvaret här? Jag har rätt att få veta det. Jag kräver ett svar nu!!”. En röst svarade: “Du förtjänar att vara här”. Det tyckte jag inte var något svar och upprepade frågan. Då hörde jag: “Du har kommit till Hades. Det finns ingen väg ut härifrån. Nu ska du genom tunneln. På andra sidan ska du ställas till svars för dina gärningar, vad du gjort och inte gjort”. Men jag ville inte ta order från en okänd. Jag utmanade rösten: “Kom hit och ställ dig här så att jag kan se dig. Vi får se, vem det är som går genom tunneln, om det är du eller jag”. “Det spelar ingen roll, vad du säger. Du skall genom tunneln i alla fall”, blev svaret.

En stark sugande luftström tog tag i mig. Det hjälpte inte att kämpa emot. Ju närmare tunneln jag kom, desto obehagligare. Jag tänkte febrilt på ett sätt att smita undan. Samtidigt tänkte jag anklagande tankar om min omgivning. Varför hade ingen varnat mig? Jag förstod plötsligt att jag skulle vara evigt förlorad på andra sidan tunneln. Mitt i tunnelmynningen kastade jag mig på knä och ropade: “Gud, om du finns, så hjälp mig nu. Jag vill inte dö så här ung! Om du hjälper mig, så vill jag göra bättring!”. Jag lovade Gud att sluta slåss, knarka och supa … men inte att lämna HD:n som hade tagit Guds plats som det allra viktigaste i mitt liv.

Suget från tunneln avtog. Jag var stilla på knä, tills jag uttalat alla mina löften. Men så sögs jag in i tunneln. Jämrande röster hördes från andra sidan: “Juha, kom inte hit. Du kommer aldrig ut härifrån”. Då ropade jag i panik: “Okej Gud, jag lämnar motorcykeln också. Kosta vad det kosta vill!”. Jag visste inte då att det står i Bibeln: “Ropa till mig när du är i nöd, jag skall rädda dig, och du skall ära mig” (Ps 50:15). Men jag fick uppleva det – i min livlösa kropp, vid dödsrikets port.

När jag släppt taget om min avgud, försvann mörkret och tunneln. Jag fördes uppåt igen. Jag kände någons närvaro och ropade: “Jag vet att det är någon här. Jag känner det. Vem är du då?” Då fick jag svaret: “Jag är Herren, din Gud. Sonen har bett för dig att du inte skulle gå evigt förlorad. Allt vad Sonen ber om det ger jag honom, därför att jag älskar Sonen. Du får återvända till livet och berätta för dina vänner och för andra människor om Sonen och dina upplevelser i Hades, så att ingen ska hamna där för att han inte visste”. Jag vaknade upp på sjukhuset nästan två veckor efter olyckan utan att minnas något av det som hänt. En läkare berättade att jag en stund varit kliniskt död. Jag mindes inte då upplevelsen i underjorden. Jag blev inte heller frälst med ens.

Jag fick tre svåra år, då jag kämpade med följderna av olyckan. Jag ville få min mc i funktion och komma “back to the highway”. Men det blev för dyrt att vara kvar i klubben när grabbarna bytte till dyrare lokaler. Jag bad dem då att köra hem HD:n. Den blev stående i lägenheten, där jag blev mer och mer isolerad. Jag lyckades sluta med knarket, men efter att ha besökt spågubbar och spågummor förföljdes jag av “poltergeistfenomen”. Bland annat började delar av motorcykeln som låg i kartonger runt om i lägenheten att röra sig av sig själv. All mat jag åt i lägenheten smakade blod. Till slut ville jag ta livet av mig. Men innan dess ville jag göra en god gärning.

Jag samlade ihop en massa kläder och lämnade dem i en kyrka, där två personer fanns kvar efter ett bönemöte. Innan jag visste ordet av hade jag berättat om mitt liv, och de bad för mig. De gav mig också ett häfte som hette “Meningen”, och jag bestämde mig för att läsa det före självmordet. Där läste jag om syndernas förlåtelse och om pånyttfödelsen. Jag tänkte: “Är det så lätt som det står här, då är det möjligt för mig också”. Långt innan jag kom fram till frälsningsbönen i slutet av häftet, bekände jag att jag trodde och ville ta emot erbjudandet. Guds kraft kom över mig, och jag började skaka och både skrattade och grät. All inre hårdhet, bitterhet och ångest försvann, och jag fick frid.

Först något halvår senare kom minnet av upplevelsen vid Hades portar tillbaka – så sakta. Sedan har jag ofta berättat om den. Många tror mig inte, men de troende förstår, och många icke kristna blir fascinerade och berörda. Efteråt har tänkt på att jag vid Hades portar blev ställd till svar mer för vad jag inte gjort än för det onda jag gjort. Jag hade ju inte accepterat Guds frälsningsplan i Jesus Kristus.

Käre läsare, inse också du att Bibeln talar sant: “Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv”(Johannesevangeliet 3:16). Tro på Jesu ord :”Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet” ( Joh ev 5:24). Kristus har dött för dig. Det står ju i Skriften: “… liksom det är människans lott att en gång dö och sedan dömas, så har Kristus en gång offrats för att lyfta bort mångas synder…” (Hebreerbrevet 9:27-28).

Juha Mattisson  //Maria

Vittnesbörd/ Han blev en kristen

dec27

 

 j284.jpg

Vittnesbörd av den nu evangeliske bibelläraren T A McMahon

 

Jag var en romersk katolik för mer än 30 år. Jag blev en katolik genom barndopet. Det barndopet tog bort min synd och ledde mig på vägen till himlen. Några år senare, när jag begick en förskräcklig synd, blev jag dömd till helvetet för den. Då kom sakramenten till  min hjälp. Bikten hjälpte mig tillbaks till stegen till himlen.

Nattvarden hjälpte mig att klättra uppför den, men varje gång jag syndade ordentligt så ramlade jag ner igen, på väg mot helvetet.

Avlösning från prästen bröt mitt fall och liturgin fick mig att  stiga uppåt igen. Mitt liv var neråt, uppåt, neråt, uppåt, neråt, uppåt. Så tacksam som jag var för avlösningen, så visste jag  fortfarande att jag personligen måste betala för mina synder, antingen här på jorden eller i skärselden för att kunna komma till himlen. Hur länge skulle jag behöva lida för att kunna bli renad från alla mina synder? Ingen kunde säga mig det.

Skulle jag klara det till himlen? Så, ja – om…om jag inte dog med  en allvarlig synd i min själ. Men ingen kunde försäkra mig om det.

Inte ens påven Johannes Paulus II. Även för honom, den så kallade Kristi ställföreträdaren, Guds chefsrepresentant på jorden, skulle att tänka så vara på gränsen till en allvarlig synd. I alla fall, som en hängiven katolik gjorde jag allt som var i favör för mina odds. Mässor, bekännelser, nattvard, radband, novenas (en bön eller andakt som hålles i nio på varandra följande dagar.

Den brukas som uthållig bön för en särskild angelägenhet, ibland under påkallan av ett helgons förbön), korsväg (en andaktsform med 14 stationer som skildrar Kristi väg från det han blev dömd till  gravläggningen), eukaristisk fasta (man skall avhålla sig från att äta och dricka den sista timmen för mottagandet av nattvarden),skapular (en del av vissa munkars och nunnors ordensdräkt), medaljer (små invigda metallskivor som är präglade med en bild av Kristus eller ett helgon), heligt vatten, rökelse, nådeshandlinga,lidanden, vädjanden till Maria, bön för hjälp från de heliga och så vidare.

Mitt hopp var i Kyrkan, dess sakrament och ritualer. Men det var inte alls något hopp, det var slaveri till en människotillverkad religion.

(T A McMahon pekar i sitt vittnesbörd på två bibelord som hjälpt honom med det som den Katolska kyrkan inte kunde ge honom:)

Ef.2:8-9 Folkbibeln “Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte  av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig.”

Rom. 4:4 Folkbibeln “Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat.”

(Översatt från The Berean Call, 1998)

Vittnesbörd/Äran till Gud

dec1

graphic_lady_praisingthelord.jpg

Att få ära och få prisa Gud är verkligen så fantastiskt! Idag har jag fått höra ett vittnesbörd från en vän. Denna vännen döptes för ett tag sedan och vi har pratat om hur Gud lyfter av bördor.

Idag fick denna personen verkligen känna Guds kraft strömma genom kroppen! Det var som en stor stor befrielse! Magen som varit som i knutar och inte fungerat som den skulle,  med olika åkommor, är förvandlad. Och en ny styrka i psyket kom som en stor kraft.  Där har Gud gjort UNDER. !

Jag märkte tydligt i samtalet att något NYTT skett, att det var som om en annan person  talade om detta för mig. Jag är glad, jag tackar Gud, och denna personen kommer att gå vidare i styrkan i GUD. Nu var det ett helt annat glädjespråk och fasthet. ! Och vi följer den spännande fortsättningen i denna persons liv!

*Min längtan efter dina befallningar är starkare än törsten hos den som flämtar i hettan.* / Ps 119:131

Bibeln är som medicin. När Ordet kommer i kontakt med det sjuka, händer det saker.  …..

*Jag älskar din undervisning, och jag har lyssnat till den.* /Ps 119:167

Vittnesbörd. Helbrägdagörelse

mar16

 th_roses-13.jpg

Helbrägdagörelse

Har glömt! att ta med hur det var när min man blev helad från
gallstensbesvär och njurbesvär:

Gud är en bönhörande Gud. Han hör och ser och vet allt.

Så visste han också att min man hade fått problem i
njur/och gallvägar.

Min man var hos läkare för ett tag sedan och de misstänkte
att det var njur och gallstensbesvär. Min man fick snart
klartecken  genom röntgen att det var 2 st gallstenar och 6-7 st njurstenar
som han hade det så besvärligt utav.

Så då tänker man kanske såhär om man inte är kristen:

Ojdå, operation väntar, det var ju illa, hoppas att allt detta går bra.

Min man fick besked om vilken dag han skulle in på röntgen
inför operationen, och jag var inte glad åt detta besked.
Vi beslöt att be inför denna röntgendag.

På kvällen, innan röntgen skulle göras nästa dag,
lade jag händerna på honom och vi bad till vår Herre att
han skulle göra ett under, ja, göra min man helt frisk
och utan besvär. Vi bad och tackade sedan Gud för ett helande.

När morgonen kom åkte min man till sjukhuset och de röntgade honom.
Det skulle ta ett par dagar innan röntgensvaret skulle komma
sa läkaren.
Vi hade väntat i ca tre veckor när det förra fredagen
(detta var ca ett år sedan) kom
ett besked på posten från läkaren på sjukhuset.
Vad stod där?

“Det finns inga gallstenar eller njurstenar att upptäcka på
röntgen. Jag har haft fler läkare att titta på detta,
men vi ser ingenting som skulle vara av sjukdomsart.
Vi får meddela att du är helt frisk från de besvären…”

Halleluja! Jag skrattade gott då min man läste upp detta för mig,
och vi tackade och prisade Gud för hans godhet!
Och min man har inte något som helst ont eller andra besvär längre.

Så är det med tro! Vi ber, vi tror! ; och vi får – Bönesvar!

“Jag lägger mig ner i frid och sover.
Du, Herre, låter mig bo i trygghet.” /Ps 4:9

Det är gott att vara ett Guds barn.

Kram på er alla! Önskar er en välsignad vecka.
/Maria

Vittnesbörd del 6 /Bönesvar

sep25

Bönesvar

Gud gör under. Det jag vill berätta för dig nu, är vad som hände när vi bad om en större lägenhet. Jag hade flyttat upp till Västerås och gift mig år 2002. I november tyckte vi att vår lägenhet var för liten för allt bohag vi hade. Jag hade ju med mig mycket från mitt hem. Vi visste att vi i alla fall skulle behöva en trerumslägenhet.

Då tänkte vi: Vi ber över saken. Sagt och gjort, det var vad vi gjorde. En kväll gick vi förbi vår grannes dörr, och då tänkte vi; vi lägger händerna på dörren där, och ber om att få den lägenheten för det är en trea.

En kväll en vecka senare satt vi och såg på tv, och det ringer plötsligt på dörren! Vem var nu detta kl. 21 på kvällen?

Min man öppnade och det var vår granne som stod utanför. Han säger: Ja, jag har tänkt. Jaha, tänkte vi. Och han fortsätter: Ni har ju mindre lägenhet än jag och jag har en sådan stor, som jag egentligen inte behöver.Kan ni tänka er att byta med mig?

Vad sa vi då? Vi började skratta och fick ur oss: Halleluja!  Grannen tittade underligt på oss och frågade? Vadå?

Vi sade som det var och berättade för honom hur vi bett. Han skakade på huvudet, men såg ganska så nöjd ut i sitt förvirrade tillstånd. Nu kunde vi flytta in redan nästa helg, och det var ju inga större besvär, för det var ju dörr-i-dörr.

Så gör Gud. Han svarar på bön. Denne granne blev sedermera frälst och döpt. Men det är en annan historia.

/Maria

Vittnesbörd / del 5 ; Gud hör bön

sep8

 

Gud hör bön
Nu har vi kommit till en tid då det verkligen blåste från alla håll. Elakheter, hot, depression m m styrde livet.

Men: I allt detta svåra så var Jesus med till etthundra procent. Tänk, vilken glädje det ändå var att kunna veta att jag var den Jesus älskade så mycket. Du kanske tänker: Ja, men varför gick inte allt bättre då? Varför blev det inte ordning på allt lite snabbare? Ja, varför?

Ett av svaren på den frågan är att prövningar faktiskt gör en stark. Har man en tro i detta läget, då vet man att allt kommer att lösa sig.
Hade jag gett upp min tro då, hade jag aldrig kunnat sitta här och berätta för dig varför man skall och bör tro på Jesus som vår Frälsare.

Att ge uppär inte min livsfliosofi. Never. Att gå vidare, vidare, vidare med Jesus , det är det bästa.

Åren från 1997-2000 var grymma. Då hände allt som inte får hända. Att leva ett liv som man inte tycker är liv, det är hårt. I allt detta fanns Jesus med, stor och trygg gick han vid min sida. Han torkade förbittringens tårar och tog vid där inte sömnen och tankar kunde läka.

Under
Men vet du: År 2000 hände något. 1998 hade jag börjat arbeta för ett företag… Företaget hade en chef som var väldigt trevlig. Vi hade ett gott samarbete och jag lärde mig mycket. Jag var ändå väldigt ensam med stort ansvar i hemmet och för övrigt. En dag år 2000 satt jag i min bil i hällande regn på en skogsväg. Vad gjorde jag där? Deppade.

Där jag satt och grät, bad jag också. Jag bad om en kristen man som skulle komma in i mitt liv som en storm eller som en stilla sommarvind. Jag räknade upp för Gud vilka kvalitéer han skulle ha, och hur han skulle vara mot mig./År 2012 är nu och vi firar 10 årig bröllopsdag!/

Sagt och gjort, jag sade Amen och lämnade detta till Gud. Två månader efter denna bönen till Gud, kom den mannen in i mitt liv, med förändrat liv som följd.

Denne man var min chef. Det hade jag inte en aning om att det skulle, eller kunde bli han. Vi kände ju varandra bara som arbetskamrater. Det lustiga är att han hade lagt all önskan om att träffa någon, på hyllan. Han ville absolut inte ha någon ny fru. men Gud ville annorlunda.

Här gjorde Gud ett under igen. Det blev kärlek mellan oss. År 2002 reste jag från min hemort och bosatte mig 40 mil bort och gifte mig med den man som Gud hade valt åt mig. Så ville Gud ha det, det visste vi. Gud har all kontroll; om vi rättar oss efter hans vilja i våra liv, då blir vi så väldigt välsignade.

Genom tron på Jesu namn fann jag vägen till Faderns famn. Nu hans ord mig glädje ger, och var dag jag hans ledning ser. /B Eriksson

graphic_lady_praisingthelord.jpg

Du har en Fader rik och stor som här och uti höjden bor, som nog och övernog dig ger. Vad vill du mer?

/E Bergqquist

Vittnesbörd del 4, Bönesvar igen

sep4

 

Att verkligen kunna be om en förändring och sedan tro på den, det är stort och mäktigt. Vad som hände i mitt liv är fantastiskt.

Nu hade jag kommit så långt att jag visste att ett nytt liv skulle börja, men jag visste ej hur det skulle kunna ske, eftersom allt var svart just då. Jag lärde mig grunderna i tro genom att gå på bibelskola ett tag. Jag fick mycket kunskap. Gud var med och ledde mig i allt.

Plötsligt stod jag inför ett avgörande, skulle det bli skilsmässa eller ej? Ja det var nog nödvändigt tänkte jag. Under denna tid bad jag mycket och ropade på Gud.

Jag stod efter ett tag i den situationen att jag stod utan bostad, med två minderåriga barn, och utan arbete. Goda vänner bad brinnande böner och jag själv gjorde vad jag kunde. Som det såg ut hade jag ej en chans att få något ställe att bo på och det var ett under, då jag bara hade en dag kvar att bo i mitt hus att en hyresvärd ringde och bad mig komma och titta på en underbar lägenhet.

Nu var det så att jag hade ringt kommunen och sagt att jag skulle tälta utanför kommunhuset….. Så det satte väl fart på dem. Sagt och gjort, och bett, dagen efter hade jag nycklarna till en stor fyrarumslägenhet, med två soliga balkonger  och en bra planlösning.

Detta var ju faktiskt mer än jag kunde tro skulle hända. Till och med färgen på huset var specialdesignad av Gud. Aprikosfärgad fasad. Ja nu kunde man ju tro att allt var löst, och bostad var ju det jag hade bett om, men sorger fanns kvar att bearbeta.

Men i och med att Gud är stor och visste vad jag behövde, så ordnade han att jag kunde få min ekonomi igång också. Med visst stöd från socialförvaltn. och med ett arbete som inte var på full tid så kunde jag sakta återvända till livet.

Är du nyfiken på vad som sedan skedde är du välkommen tillbaka till min hemsida.

Du hånar inte och förebrår mig inte i nederlagets natt. Din kärlek upprättar och låter mig börja om. /B Karlsson

Tack Jesus för allt du gjort för mig. Jag vill tjäna dig all den tid jag har kvar i livet och även efteråt.

Vittnesbörd; del 3 Genom eld och vatten

sep1

 

 

Åren 1995-1997 var mycket svåra. Att jag klarade av dem var bara Guds förtjänst. Jag har tidigare skrivit om hur jag blev frälst och sedan om hur Gud talade om att jag hade ett nytt liv att vänta.

Tror du det nya livet kom som ett brev på posten? nej, det tog ytterligare år innan det blev verklighet. Efter att jag förstått att jag skulle få vara med om att bygga upp något nytt, brakade det samman igen.

MEN: Denna gången kom Gud med ett varningens ord. Jag kom körandes från jobbet och var inte glad åt att komma hem den eftermiddagen.

I en backe där jag kört så många gånger kom det som en blixt från en klar himmel, ett tilltal, ord från Gud: “Du skall gå genom eld och vatten.” Jag sade bara: “Vad?” Vad hörde jag?

“Du skall gå genom eld och vatten.”

Jag fattade absolut ingenting. Hade jag kunnat min bibel hade jag vetat att dessa ord står i Jesaja 43:2.

Men det visste jag ej, jag visste bara att jag hade hört ord från Herren. Sedan blev det verkligen så som han sade; att gå genom eld och vatten av svårigheter, ibland dog man drunkningsdöden och ibland förtärdes ens inre av en hemsk eld. Men, jag dog inte, fast jag trodde jag skulle dö av sorg.

Ljuset kom över dessa ord, och jag förstod att jag skulle klara av mitt liv, tillsammans med Jesus som aldrig skulle svika.

Så ny i tron, men ändå med en tro som sade mig: Jesus är med mig, detta går att klara av.

Det var underbart att veta att jag inte var ensam, och jag kan se tillbaka och så tydligt ser jag att jag verkligen hade Guds beskydd över mitt liv.

Gud är god. Att leva i sådan ångest och ändå klara av familj och arbete, det var ett under som Gud gjorde för mig. Därför vet jag: Han ger ny styrka åt den som ber. Han ger nytt hopp och ett nytt liv till den som tror. Amen.

Öppna mig för din kärlek. Världen behöver mig. Världen behöver din kärlek strömmande genom mig. /A H Lindgren

Vittnesbörd del 2/Jag skall ge dig ett nytt liv

aug30

År 1995 fick jag uppleva flera s k märkliga saker, som inte alls är märkliga egentligen, utan bara Guds nåd, därför skriver jag ett vittnesbörd här. Det var kaos i mitt personliga liv, och jag såg ingen utväg på något sätt att få leva annorlunda..   /1989 blev jag frälst..

När jag satt denna eftermiddag i mitt vardagsrum och grät bittra och förtvivlade tårar och bad Gud om hjälp till en förändring hörde jag plötsligt en stark röst tala, den sade:

“Jag skall ge dig ett nytt liv”.

Vad svarar man på sådant? Hade jag blivit tokig som plötsligt hörde röster, eller var detta möjligen från Gud, tänkte jag i mitt ledsna tillstånd.

Jag hörde rösten, klar och tydlig igen, säga:

“Jag ska ge dig ett nytt liv.”

Det enda jag svarade var: “Va, vad är detta? vem är du?”

Alldeles strax begrep jag att jag var med om något ‘övernaturligt’. Skrattet började bubbla inom mig, kroppen var som gele´och allt var så underbart fantastiskt konstigt.

Det var absolut från Gud! Jag bara visste att jag visste det.

Den dagen var början på en radikal förändring, som inte skedde med en gång utan sakta men säkert.

Gud hade i sin omsorg och i sin kärlek till mig kommit med tröst och framtidstro. Dessa, hans ord, gjorde att jag överlevde flera års tråkigheter och vånda på olika plan.

Med detta vittnesbörd och i vetskap om vad som sedan hände, kan jag bara säga dig att Gud existerar och hans hjälp finns ständigt att tillgå, för den som tror och vill ha hans hjälp och kärlek.

Jag har varit med om flera under i mitt liv och jag tänker berätta om dem här på denna sidan under “vittnesbörd.”

Det minsta jag kan göra är att berätta, för att människor skall förstå att det finns en Gud, inte bara “något” där ovan oss.

Släkte efter släkte skall hylla dina verk och vittna om dina väldiga gärningar. Läs om detta i Ps 145:4

O giv oss, Herre, av den tro som sorgerna betvingar, som lyfter oss till ljus och ro på starka örnevingar, som talar mäktigt till envar och bär oss under färden, som härlig tröst i tvivlen har och övervinner världen. //Ida Granqvist

T A C K  JESUS!

Vittnesbörd; del 1 /Jag fick min tro på Gud

aug27

 

 

Foto Maria

Foto Maria

Här kommer mitt personliga vittnesbörd; vad som hände den gången jag fick en tro på Gud…

Året var 1989 och jag var lite över 30 år, jag var gift, mina barn var små och livet rullade på så som det brukar göra…

Just denna dagen ringde en väninna till mig, A. och talade om för mig att hon fått en tro på Gud sedan en tid.

Jag blev undrande och lite sur, och förstod inte alls vad hon menade. Skulle jag nu förlora min bästa vän? Jag tyckte detta samtal var pest och jag sade nog en del sårande ord till henne.

Vi hade känt varandra sedan 8-årsåldern, så vi var ganska tighta i vår kommunikation.

Vi avslutade telefonsamtalet och jag gick undrande runt i huset.

Men så slog det mig: Detta var vad jag behövde! Jag skulle vilja veta vem Gud är!

Omedelbart tog jag och ringde upp denna vännen och jag sade: Lär mig mer. Hur blir man frälst, jag vill veta mer!

Hon hade i sin förtvivlan, över att jag inget förstod i vårt förra samtal, slängt sig ner på knä och bett Gud om att han skulle gå till mig och förklara att detta som hänt var rätt, och att jag skulle få en längtan efter att lära känna honom.

Detta var ju ett klart bönesvar till henne, jag ringde ju upp igen.

Det är många år sedan detta hände, men för mig som om det hänt igår.

Idag lever jag med en nära innerlig kontakt med himmelens och jordens skapare. Jag är en brinnande kristen som vill arbeta för Gud resten av livet.

Måtte väckelsen över land och stad och hela världen komma, jag skall göra vad jag kan för att sätta fart på den. /Här vill jag 2018 o tidigare säga:  Nej, det blir ingen form av väckelse/massväckelse i frälsning i detta landet, men kanske det blir en väckelse över hur eländigt det är här så att man förstår att be om att Gud skall förändra människors hjärtan, d v s  se till att VÄCKA människor till förstånd över hur Eliten styr länder och människor åt fel håll, läs mer härpå sidan om det under rubrik NWO!

Jag är med i den bästa arbetsförmedlingen som finns: Guds arbetsförmedling. För vet du: Där är man aldrig arbetslös, och man jobbar med iver och tillfredsställelse var dag. Inget jobb är för trist och enahanda, utan spännande och fartfyllt och alldeles underbart.

Detta är: Det spännande livet med Gud! Upptäck det, Du också!/Maria