En lönndörr till helvetets kloak
Länken mellan nutidens ”Helige Ande”rörelser & New Age
Under åren har jag hört det alltsammans – mycket av det är otroligt men sant. Från kyrkor till praktiserar ”att spy i Anden” till de som ser olja flöda från sina händer och guld komma fram i tänderna. Galningar. Galningarna har tagit över dårhuset.
Varje vecka får jag brev från folk som har fått sina liv förstörda av galningarna. Och galningarna finns inte bara ”i utkanterna”. Vanvett är huvudströmningen nu. När jag bodde i England, blev jag översvämmad med brev och telefonsamtal från människor inom alla olika slag av kyrkor. Många var med i det vanliga anglikanska samfundet, vars kyrkoherdar uttalade löjliga kunskapens ord och gjorde uttalanden om demonbesättelser, vilka slet människor sönder och samman. Jag kommer ihåg att jag skulle tala i nordöstra delen om ”När en församling blir en kult”. Detta var på begäran av en anglikansk kyrkoherde, som var förskräckt över det som hans kolleger i grevskapet höll på med. Hans biskop var uppenbarligen en ryggradslös kille, som var medveten om dessa problem, men som verkade oförmögen att göra något åt det hela. Jag blev inbjuden för väcka upp saker och ting.
När jag skriver om dessa saker, hänger jag mig inte åt detta i ogrundade förvrängningar. Jag uttrycker helt enkelt min vrede över att sådana saker ska kunna ske i Jesu Kristi namn och förstöra deras liv, som tror att de förlitar sig på Honom.
En av huvudorsakerna till att dessa saker har kunnat blomstra, är p.g.a. att människor har underlåtit att inse, att denna pingst/karismatiska smörja är verksam genom farliga krafter och energier. Det är det som aposteln Paulus försökte rätta till i församlingen i Korint. Innan de bekände sin tro på Kristus, blev de som hedningar ”bortförda” till stumma avgudar (1 Kor 12:2), de drevs så att säga av någon vansinnig impuls. Hedendom handlar om att förlora kontrollen helt och hållet. Men kristendom handlar inte om vanvett eller impuls. Den handlar om nykterhet och självkontroll (den helige Andes frukt). Detta är en lärdom som inte bara behövdes i församlingen i Korint under det första århundradet e.Kr., utan det är något som vi behöver påtagligt lära oss i nutidens församlingar. Detta har över huvud taget ingenting att göra med rationalism eller att bekämpa och undertrycka det övernaturliga. Vår Gud är förvisso en underverkens och kraftens Gud, men Han är inte en förvirringens och oordningens Gud (om Han inte för detta över människor som dom, 2 Mos 23:27; 5 Mos 28:28, vilket antagligen är fallet med många så kallade församlingar idag).
När jag ser ut över hela spektrat av motståndarsidans mobilisering under det förra århundradet , ser jag en värld och en falsk kyrka som mer och mer kommer in under Satans och det demoniska rikets mäktiga vilseledande makt. Eftersom detta rike har hållits tillbaka under denna evangeliets tidsålder, måste metoder uppfinnas för att föra in människor lättare och snabbare under deras välde. Det verkar som att under de senaste hundra åren en lönndörr till helvetets kloak steg för steg öppnades upp, som släppte ut en flod av själsligt kloakvatten för att förbereda världen för den ultimata villfarelsen. Under de tre sista decennierna av 1800-talet och de två första av 1900-talet, ställdes en ofantlig truppstyrka upp för att sparka bort de återstående spåren av sann tro som ett vittnesbörd i världen, och för att öppna upp de följande generationerna för de onda andarnas lärosatser. Hegel, Marx, Darwin, Freud, Jung, Blavatsky, Besant, Swami Vivekananda, Rudolf Steiner, Alice B. Bailey öppnade upp världen för antikristliga själiskt-andliga influenser, vilka skulle komma att få en enorm påverkan på det mänskliga medvetandets fortsatta utveckling.
De två världskrigen dämpade ner dessa själiskt-andliga rörelsers utveckling. (Fastän de skulle komma att få en djupgående effekt på de motsvarande rörelserna inom regeringsmakten i världen – särskilt initierandet av Nationernas Förbund, Förenta Nationerna och Europarådet som föregångare till en världsregering). Men under 1960-talet kom en annan kraftexplosion från den demoniska världen genom hippierörelsens uppkomst och den massiva ökningen av psychedeliska droger, yogameditation och terapigrupper inom självmedvetenhet och mänsklig potential. Detta bara ökade på det som redan hade uppnåtts vid århundradets början. Mörkrets och upplösningens makter förklädda till kärlekens och enhetens kraft, har varit ett av djävulens mest betydelsefulla verk. Nu, när vi har passerat år 2000, närmar vi oss snabbt denna rörelses planlagda klimax. Den skräck som ligger bakom New Age-utopin håller på att få sin fullbordan.
Lyssna nu noga på detta, mina vänner. Under samma tidsperioder som vi märker att själsliga krafter är kraftigt verksamma i världen, började mycket liknande krafter att utvecklas i den synliga kristna församlingen, vilka också skulle komma att öppna upp församlingar för själsligt-andliga influenser, som kom att få en enorm verkan på den fortsatta utvecklingen inom den kristnes medvetande. Under den sista delen av 1800-talet och den första delen av 1900-talet kom pingströrelsen som förde in sitt trixande med själslig kraft, förklätt som ”andliga gåvor” och ”Andens eldsdop”, som slog ner människor och fick dem att tala rotvälska. Sedan under 1960-talet hade vi Jesusrörelsen (som var kristnad hippierörelse) och den följande tillväxten inom den karismatiska rörelsen. Jag tror inte att det är en tillfällighet, att under samma tidsperioder som världen förbereddes för den ultimata själsliga villfarelsen, lägger vi märke till att liknande mäktiga krafter är i verksamhet i församlingen. Det är detta samband mellan mörkrets makter, som är verksamma i världen och de som verkar i församlingen, som behöver förstås idag.
(Inom parentes innebär detta inte, att ingen har blivit frälst inom pingströrelsen/karismatiska rörelsen/Jesusfolket. Det är inte alls det jag säger. Gud manar och verkar i alla sorters konstiga sammanhang, som människor har skapat — inte PÅ GRUND AV dem, utan TROTS dem! Så, ja, många har blivit frälsta i pingströrelsen och den karismatiska rörelsen, men det har ingenting med rörelserna i sig själva att göra, utan helt enkelt därför att — trots det slagg som har lagts till — frälsningens evangelium fortfarande predikas. Gud är suverän)!
Varje New Ageare/häxa/yogi kommer att bekräfta det faktum, att det innersta väsendet i deras skicklighet är att finna en ingång till ett förändrat medvetandetillstånd. Detta är det också det som ligger i den pingst/karismatiska upplevelsens väsen. Ta bort det förändrade medvetandetillståndet och ingen pingst/karismatisk rörelse finns. Det är ingen tillfällighet, att även ockultister och New Ageare själva ser dessa rörelser i de kristna sammanhangen som i allra högsta grad en del av New Age. Jag har läst åtskilliga redogörelser av ledande ockultister, i vilka de definierar den karismatiska rörelsen som varande det kollektiva utövandet av själslig kraft. Ett exempel är Peter Spink, som är domkyrkopräst i Coventry Cathedral i England. Peter Spink är – som många av hans tjänsteutövande kollegor i hans Church of England – en New Ageare. Och han talar om detta samband i sin bok, som har den underbara titeln ”Beyond Belief – How to Develop Mystical Consciousness and Discover the God Within” (”Mer än att tro – Hur man kan utveckla mystiskt medvetande och upptäcka guden inom sig själv”). Han säger:
”Sedan 1960-talet har mycket övernaturlig eller karismatisk kraft frigjorts i västvärlden. Många orsaker har bidragit till denna utveckling. De gamla profana och religiösa stereotyperna har blivit utmanade. Gamla institutioner har blivit omskakade….Inom den kristna kyrkan föddes en rörelse, som under övergången till 1960-talet kom att bli känd som den karismatiska väckelsen. Denna rörelse har tjänat som en katalysator för en stor manifestation av kraft, som under århundraden hade varit instängd i stereotypa former. Över ett vitt spektrum har religiösa vedertagna uppfattningar blivit knäckta för att falla till glömska. Den (karismatiska) rörelsen har kännetecknats av ett stort frambringande av själsliga gåvor. Hittills underdåniga och konventionella församlingar har upplevt stora kraftexplosioner. Förutsatt som att vara ”Andens gåvor”, helande krafter och tungomålstal, har clairvoyance och clairaudience kännetecknat rörelsen…Brytningen med århundraden av traditionsbundenhet har utan tvekan åstadkommit en hel del. Svagheten i rörelsen ligger i det faktum att den ofta har misslyckats med att uppfatta sig själv som varande i ett övergångsskede, och den har som en följd av detta vänt sig introspektivt mot sig själv…Olika New Age-riktningar har åstadkommit liknande resultat genom att använda omskakande metoder. Findhorn Community….har varit föregångare på detta område och organiserat en massa olika kurser och fört tusentals unga människor in i upplevelsemässiga omständigheter, som utformats för att frigöra kreativitet. (Peter Spink, Beyond Belief – How to Develop Mystical Consciousness and Discover the God Within, Piatkus, 1996, sid 67-68).
Mina vänner, den karismatiska rörelsen och Findhorn Community (en av de första New Age-kommuniteterna, som var starkt påverkad av Alice Baileys lärjunge David Spangler) är endast två olika aspekter av New Age- rörelsen. Den karismatiska rörelsen är helt enkelt en kristnad version av New Age-rörelsen, vare sig den tycker om det eller inte. Ni förstår, så snart som man frivilligt öppnar sig själv för ett förändrat medvetandetillstånd, utsätter man sig öppet för att mörkrets makter ska gripa in. Jag skulle vilja fokusera på påståendet ovan av domkyrkoprästen Spink, som lyder: ”Svagheten i (den karismatiska) rörelsen ligger i det faktum att den ofta har misslyckats med att uppfatta sig själv som varande i ett övergångsskede”. Det som han menar med detta, är att det slag av själsliga upplevelser, som är vanliga i denna rörelse, inte som när de inträffar i låt oss säga tibetansk buddism eller hinduism, ses som ett mål i sig självt att sökas efter (vilket det är i den karismatiska rörelsen), utan endast som ett stadium på en andlig resa. En upplevelse av typ andra välsignelsen, förmågan att tala rotvälska, profetiska uttalanden, extatiska känslor, sexuell orgasm, att falla ner, okontrollerat skratt och gråt, själsliga upplevelser av clairvoyance och clairaudience är alla väsentliga beståndsdelar inom österländsk mystiskt utövande. Pingst/karismatiska rörelsen ses därför av österländska yogis inom hinduism och buddism som en omogen avart av deras eget utövande. Låt oss undersöka denna jämförelse mera ingående.
Bland de ledande förespråkarna inom New Age-rörelsen i USA under de senaste åren, har varit en guru, känd som mästaren Da Free John (alias Franklin Albert Jones), tidigare verksam vid ett Lutherskt prästseminarium, som leder en ”andlig gemenskap”, känd som ”Johannine Daist Communion”. I sin skrift ”A Call for a Radical Reformation of Christianity” (”En appell för en radikal reformation av kristendomen”), skriver Da Free John:
”Johannes säger inte bara att Jesus undervisade att Gud är den levande Anden….utan att han undervisade att vägen till att tillbedja Gud är att tillbedja i Anden. Det betyder att Jesus undervisade om en metod att tillbedja som innebar extatisk kroppslig gemenskap med Livskraften genom att andas och känna, baserat på sanningen (eller ett uppvaknande om innebörden av den gudomliga verkligheten)”. (Da Free John, A Call for a Radical Reformation of Christianity, Dawn Horse Press, 1982, sid 28).
Allt detta har stor betydelse för de upplevelser som framkallas i pingst/karismatiska kretsar idag. För den extas och det förändrade medvetandetillstånd som framkallas i dessa kretsar, är ingenting mindre än att bli invigd i New Age. Gurun Da Free John, som blev invigd till ”orm-kraften” inom Kundalini Yoga av Swami Rudrananda, rekommenderar exakt samma upplevelser för sina entusiastiska anhängare, när han hävdar att:
”’Dopet i orm-kraften’ är en esoterisk (=lära förbehållen de invigda) process, i vilken livsströmmen i det viktigaste sinnet (och speciellt det centrala nervsystemet) i den mänskliga individen stimuleras till en kritiskt avgörande punkt av djup intensitet, där den vrids och vänds i dess grundläggande polarisering eller syfte….Innebörden av Ande-dop var en upplevelse av omvändelse i hela sin varelse i en subjektiv drivkraft av livsenergi bort från ’köttet’….Som en följd av ett sådant dop, uppstod de klassiska mystiska fenomenen och hela detta förfarande kallades….’att bli född på nytt genom Anden’”. (Ibid, sid 29).
Den intensiva religiösa upplevelsen som framkallas i karismatiska-pingströrelse sammanhang är inte annorlunda än de som framkallas inom otaliga religioner i världen och New Age-kommuniteter. Bara terminologin är annorlunda. När det gäller Yoga-utövaren, tantriskbuddisten, nygnostikern, Navayo-”handskakaren” eller den arktiska shamanen, är nutidens karismatiska tillämpningar, (vilka är mycket åtskilda från det ursprungliga nytestamentliga bruket som presenteras i bibeln), direkt och fullkomligt överensstämmande med deras egna. En sådan ”andra välsignelse” och åtföljande övernaturliga förekomster är inte bara vanliga i dessa kulturer, utan räknas som något att ivrigt söka efter. På den indiske mystikerns vandringstig på hans väg mot upplysning t. ex., är sådana själsliga krafter kända som ”Siddhis”. Han försöker uppnå ett tillstånd, vilket i Sanskrit är känt som ”Nirvana”, vars bokstavliga innebörd är ”sinnets utslocknande” – härav de psychedeliska droganvändarnas term, som syftar på en upplevelse av ”utslocknande”. Detta sinnets utslocknande är exakt det som det karismatiska fenomenet handlar om. Dessa är de förhållanden som förklarar den karismatiska rörelsens enorma framgång i länderna i den så kallade tredje världen, där magi, häxkraft, ockultism och vidskepelse är förhärskande.
Kraften som manipuleras med i pingst/karismatiska/Toronto-sammanhang idag, är det som är känt i den österländska mysticismen som Kundalini-kraft eller ormkraft. Det är därför som man kan se människor i kyrkor som slingrar sig eller hasar sig uppför trappor, medan deras tungor går ut och in som på en ödla. De här människorna leker med elden — ockult eld. Men de har ingen tanke på vems pipa de dansar efter. För att få en uppfattning om den kusliga likheten mellan de själsliga krafter som framträder inom pingst/karismatiska rörelsen och dessa ”Siddhis” som förs fram genom utövandet av österländsk mysticism, jämför med Ajit Mookerjee ”Kundalini: The Arousal of the Inner Energy” (Thames & Hudson, 1978).
Jag säger ännu en gång, allt detta är ingen tillfällighet. Vid står på tröskeln till en global villfarelse av exempellös motsvarighet, vilken med säkerhet kommer att leda till Antikrists uppenbarelse. Och under förberedelsen för detta, kommer vi att uppleva att de groteska egendomligheterna inom pingst/karismatiska rörelserna kommer att ha lika stor betydelse som teosofi, hinduism, buddism, LSD, cannabis, hypnos, shamanism, New Age och upplevelserna över hela världen av UFOn och ETs.
Jag vet att detta inte är populära eller bekväma sanningar. Men efter att ha insett allt detta när jag blev kristen 1985, har jag inte sett något sedan dess som övertygat mig om motsatsen. Tvärtom. Det som jag har fått se under de senaste sexton åren (och särskilt under de senaste sju åren), har bara tjänat som stöd för denna uppfattning. Jag bara önskar att det inte hade varit så här. Jag skulle innerligt gärna vilja att det fanns frid i alla kyrkor och en underbar värld. Men jag är rädd för att förödelsen av sanningen som vi ser idag, bara kommer att öka när tidsåldern leder mot sitt slut– förrän den tid kommer när andedräkten från Kristi mun och svärdet i Hans hand rensar bort alltsammans.
”Här gäller det för de heliga att hava ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus” (Upp 14:12).
Alan Morrison
http://www.solascriptura.se/kts/lonndorr.html