Kina: Den perfekta högteknologiska totalitära staten
- I Kina har censuren, som nu i stor mån är automatiserad, nått ”en precisionsnivå som saknar tidigare motstycke, understödd av maskininlärning och röst- och bildigenkänning”. – Cate Cadell, Reuters, 26 maj 2019.
- Som i andra kommunistregimer, till exempel det forna Sovjetunionen, tolererar den kommunistiska ideologin inga konkurrerande narrativ. ”Religion är en källa till myndighet och ett objekt för lojalitet som är större än staten … Detta religiösa karaktärsdrag har alltid varit en förbannelse för historiens totalitära despoter …” – Thomas F. Farr, ordförande vid Religious Freedom Institute, i ett vittnesmål inför Congressional-Executive Commission i Kina, 28 november 2018.
- År 2018 uppskattades det att Kina hade 200 miljoner övervakningskameror och planer på att öka siffran till 626 miljoner övervakningskameror år 2020. Kinas mål är tydligen en ”integrerad plattform för gemensam verksamhet” som kommer att integrera och koordinera uppgifter från övervakningskameror med ansiktsigenkänningsteknologi, ID-nummer för medborgare, biometriska uppgifter, registreringsskyltar och information om fordonsägandeskap, hälsa, familjeplanering, ekonomi, juridiska dokument, ”ovanlig aktivitet” samt andra relevanta uppgifter som kan samlas ihop om medborgare, såsom religionsutövande, utlandsresor och så vidare, enligt rapporter från lokala tjänstemän och polis.
- Just nu är Kina på väg att uppfylla det som Stalin, Hitler och Mao bara kunde drömma om: Den felfria totalitära staten som drivs av digital teknologi, där individen inte har någonstans att gömma sig från kommuniststatens allseende öga.
Den 4 juni var det den 30:e årsdagen för den kinesiska regimens massaker år 1989 som drabbade demokratianhängare på Himmelska fridens torg. Datumet belyste den extrema censuren i Kina under ledarskap av Kinas kommunistiska parti (KKP) och president Xi Jinping.
Årsdagen kallas förskönande på fastlandet i Kina som ”fjärde juni-incidenten”. Regimen fruktar uppenbarligen att allt omnämnande, för att inte tala om offentlig åminnelse, av denna historiska händelse kan leda till regimfientliga kravaller, vilket skulle kunna sätta Kinas kommunistiska partis absoluta makt i fara.
Internet i Kina kontrolleras av Kinas kommunistiska parti, framför allt via den rigorösa censur som tillämpas av partiets främsta internetcensor, Cyberspace Administration of China (CAC) som etablerades år 2014. I maj 2017 introducerade, enligt en rapport från Reuters, CAC strikta riktlinjer som krävde att alla internetplattformar som producerar eller sprider nyheter ”ska hanteras av den delvis sanktionerade redaktionen” som har ”godkänts av den nationella eller lokala regeringens internet- och informationskontor, där arbetarna måste utbilda sig via den centrala regeringen”.
Freedom House placerade Kina allra längst ned på listan över 65 länder i sin utvärdering om frihet på internet från 2018: ”Freedom on the Net 2018”. Reportrar utan gränser rankade Kina på plats 177 av 180 länder vad gällde pressfrihet år 2019. Efter Kina kom bara Eritrea, Nordkorea och Turkmenistan. Committee to Protect Journalists (CPJ) räknade till minst 47 journalister som satt i fängelse i Kina i sin fängelserapport från 2018, men enligt CPJ skulle siffran kunna vara mycket högre: ”myndigheterna försöker medvetet att förhindra att information kommer ut”. I mars 2019 utredde CPJ minst ett tiotal ytterligare fall, inklusive gripandena i december 2018 av 45 medarbetare vid människorätts- och religionsfrihetsmagasinet Bitter Winter, vilket Kina anser vara en ”utländsk och fientlig hemsida”.
Vid ”känsliga” tillfällen, såsom årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg, blockeras hela hemsidor. Sedan april hade Wikipedia inför årsdagen blockerats på alla språk. Wikipedias kinesiska hemsida har blockerats av Kina sedan 2015. Google, Facebook, Twitter, Instagram och andra hemsidor har länge varit blockerade i Kina.
Söktermer blockeras också vid sådana ”känsliga” tillfällen. Förut har till och med vanliga, harmlösa ord som ”idag” eller ”imorgon” blivit blockerade.
Inför årsdagen av massakern ska Kinas kommunistiska parti ha påbörjatåtgärderna i januari 2019: Den 3 januari meddelade Cyberspace Administration of China på sin hemsida att man hade sjösatt en ny kampanj mot ”negativ och skadlig information” på internet. Kampanjen skulle vara i ett halvår – lagom till massakerns årsdag den 4 juni. Definitionen av ”negativ och skadlig information” gällde för allt: Allt material som var ”pornografiskt, vulgärt, våldsamt, skrämmande, felaktigt, skrockfullt, oförskämt, hotfullt, inflammatoriskt, ryktesmässigt och sensationellt”, eller relaterat till ”spelande” eller ”dålig livsstil och kultur” skulle tas bort från alla tänkbara plattformar. CAC tillade att ”de som tillåter illegalt beteende kommer inte att tolereras utan kommer att straffas ordentligt”.
I Kina har censuren, som nu i stor mån är automatiserad, nått ”en precisionsnivå som saknar tidigare motstycke, understödd av maskininlärning och röst- och bildigenkänning”, enligt en färsk rapport från Reuters. Den citerar kinesiska censorer:
”Vi säger ibland att den artificiella intelligensen är en skalpell och människan är en machete … När jag började jobba med detta för fyra år sedan fanns det en möjlighet att ta bort bilder från Himmelska fridens torg, men nu är den artificiella intelligensen mycket precis.”
Kinas stränga censurlagar existerar parallellt med ett stort undertryckande av religionsfrihet. Ordföranden vid Religious Freedom Institute, Thomas F. Farr, beskrev Kina vid ett förhör i november 2018 vid Congressional-Executive Commission on China att landets religiösa undertryckande är ”det mest systematiska och brutala försöket att kontrollera Kinas religiösa grupper sedan kulturrevolutionen. Som i andra kommunistiska regimer, till exempel Sovietunionens, tolererar kommunistideologin inte några konkurrerande narrativ.
”Religion är en källa till myndighet och ett objekt för lojalitet som är större än staten” skrev Farr. ”Detta religiösa karaktärsdrag har alltid varit en förbannelse för historiens totalitära despoter, såsom Stalin, Hitler och Mao …”
Det brutala religiösa och kulturella förtrycket av tibetaner i Kina har pågått i nästan 70 år, men Kina har inte bara försökt förinta den tibetanska religionen. Kristendomen sågs till exempel från början som ett hot mot Folkrepubliken Kina när den etablerades år 1949. ”Detta var särskilt sant vid höjdpunkten för kulturrevolutionen (1966-1976) då heliga platser förstördes, stängdes ned eller bytte skepnad och religiösa sedvanor förbjöds”, enligt Council on Foreign Relations. Vissa kristna prästmän har suttit i fängelse i nästan 30 år. Under de senare åren har förtrycket av kristna i Kina ökat kraftigt. Sedan slutet på 1990-talet har regimen även riktat in sig på Falungong.
Kina har stängt ned kyrkor och avlägsnat kors. Dessa har ersatts av landets flagga och bilder av Jesus har ersatts av bilder på president Xi Jinping. Barn, framtida bärare av den kommunistiska ideologin, har blivit förbjudna att gå i kyrkan. I september 2018 stängde Kina ned en av de största hemliga kyrkorna, Beijing Zion Church. I december 2018 blev pastorn för den hemliga Early Rain Church, Wang Yi, och hans fru gripna och åtalade för att ha ”uppviglat till omstörtning”, ett brott som kan straffas med upp till 15 års fängelse. Tillsammans med pastorn och hans fru greps också över 100 församlingsmedlemmar. I april 2019 förde de kinesiska myndigheterna bort en katolsk präst vid en hemlig kyrka, Fader Peter Zhang Guangjun, precis efter en gudstjänst vid palmsöndagen. Han ska ha varit den tredje katolska prästen som förts bort av myndigheterna på en månad.
Enligt ett konfidentiellt dokument som Bitter Winter tagit del av gör sig även Kina redo för ett tillslag mot kristna kyrkor som har kopplingar med utländska religiösa församlingar.
Regeringen har också skickat uigurer, ett folkslag bestående av 11 miljoner människor, främst muslimer i västra Xinjianprovinsen, till interneringsläger för ”politisk omutbildning”. Kina har sagt att lägren är utbildningscentrum som har som syfte att förhindra islamistisk extremism. Uigurer har begått flera terrorattacker i Kina, enligt en rapport från 2017, ”Uighur Foreign Fighters: An Underexamined Jihadist Challenge” av det Internationella centret för terrorismbekämpning i Haag. Rapporten anger även:
”Uigurer anser sig själva vara annorlunda och utmärkande i sin etnicitet, kultur och religion jämfört med den hankinesiska majoritet som styr över dem. Dessa olikheter utgör basen för uigurernas religiösa etno-nationalistiska identitet, vilket leder dem till att ägna sig åt våldsamma aktiviteter som riktas mot att etablera en egen stat, Östra Turkestan (…)”
”(…) Det radikala islams ideologi utanför Kina har lockat många uigurer att delta i våldsam jihadism som en del av den religiösa identiteten och som ett sätt att kämpa emot de kinesiska myndigheterna.”
”Kineserna använder sig av säkerhetsstyrkorna för att massfängsla kinesiska muslimer i koncentrationsläger”, sa Randall Schriver, biträdande försvarssekreterare för säkerhetsfrågor i Asien och Stillahavsområdet nyligen. ”Med tanke på det vi har förstått om lägrens omfattning kan minst en miljon men troligtvis närmre tre miljoner medborgare av en befolkning på tio miljoner” sitta fängslade.
Enligt Epoch Times har uigurer i de kinesiska fånglägren blivit drogade, torterade, misshandlade och dödade via injektioner. ”Jag minns fortfarande vad de kinesiska myndigheterna svarade när jag frågade vad mitt brott var”, sa Mihrigul Tursun, en kvinna som flydde till USA med två av sina barn. ”De sa ’att du är uigur är ett brott’.”
Att förfölja religiösa minoriteter fysiskt verkar dock inte räcka för Kinas kommunistiska parti. Det verkar också som att man har fört kampanj mot kristendomen i skolor över hela landet. Man har till exempel tvingat elever att svära en ed för att ”se till att utbildning och utlärande stämmer överens med den korrekta politiska riktningen.” Klassiker som läses i skolor har censurerats: I Daniel Defoes Robinson Kruse har referenser till Bibeln raderats, och referenser till söndagsgudstjänster eller Gud i berättelser av Anton Chekhov och Hans Christian Anderson har strukits.
Dessutom är användandet av ”känsliga” ord med kopplingar till religion, såsom ”bön” inte tillåtna i klassrummet.
I både religionsförtrycket och censuren av yttrandefriheten använder sig Kinas kommunistiska parti av högteknologiska resurser för att uppnå sina mål. Det finns rapporter om att Xinjiang används som testområde för övervakningsteknologi: Uigurer i Xinjang blir enligt en rapport som publicerats i The Guardian ”noggrant övervakade, med kameror som är uppsatta över byar, i gatuhörn, moskéer och skolor. Pendlare måste gå igenom säkerhetskontroller mellan alla städer och byar, där de genomgår ansiktsskanningar och telefonkontroller.” Kina använder sig av ansiktsigenkänning som jämför ansikten från övervakningskameror med en lista över misstänkta personer.
År 2018 uppskattades det att Kina hade 200 miljoner övervakningskameror och planer på att öka siffran till 626 miljoner övervakningskameror år 2020. Kinas mål är tydligen en ”integrerad plattform för gemensam verksamhet” som kommer att integrera och koordinera uppgifter från övervakningskameror med ansiktsigenkänningsteknologi, ID-nummer för medborgare, biometriska uppgifter, registreringsskyltar och information om fordonsägandeskap, hälsa, familjeplanering, ekonomi, juridiska dokument, ”ovanlig aktivitet” samt andra relevanta uppgifter som kan samlas ihop om medborgare, såsom religionsutövande, utlandsresor och så vidare, enligt rapporter från lokala tjänstemän och polis.
Just nu är Kina på väg att uppfylla det som Stalin, Hitler och Mao bara kunde drömma om: Den felfria totalitära staten som drivs av digital teknologi, där individen inte har någonstans att gömma sig från kommuniststatens allseende öga.
https://sv.gatestoneinstitute.org/14429/kina-totalitara-hogteknologiska
Judith Bergman, krönikör, advokat och politisk analytiker, är en Distinguished Senior Fellow vid Gatestone Institute.
