Predikan om år 2012 tänker jag inte skriva, det är så många andra som gör och bättre…,och inte heller någon särskild dokumentation om år 2011 som snart är slut. Kan konstatera att sorg och värk har kantat detta 2011 till randen och det är svårt att acceptera, men härligt att veta och se att Jesus har burit oss detta året också. Jag nöjer mig nu med att läsa följande text och ge densamma till er, och veta att Gud bär genom allt, både i glädje och i sorg.
___
Jag vet icke vad mig skall möta Allt under det kommande år; Gud hängt för mitt öga en slöja, Vars flik jag ej lyfta förmår.
Jag ser ej en handsbredd framför mig, Dock vet jag, att Herren är när, Och hult över brusande vågor Det bävande barnet han bär.
Så vill jag ej ängsligt då fråga, Som otron så gärna det gör: Vad månne det kommande året Av nöd eller lust till mig för?
Mig vare det nog, att min Fader Vet utväg för det och för det Och känner den ofarna stigen, Och vad jag ej vet, se, han vet!
Lina W. Sandell-Berg 1872
*
*
Psa 34:14 (34:15) Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.
Psa 34:15 (34:16) HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.
*
*
Samme Jesus, samme Jesus, Som en gång vid Sykars brunn För Samariens arma dotter Öppnade så huld sin mun Och lät nådesorden flöda Som en livsström, stark och klar, Se, han är ännu densamme, Ja, densamme som han var.
Samme Jesus, som i kärlek Till den arme mannen såg, Vilken spetälsk, kvald, eländig För hans helga fötter låg, Samme Jesus, som till honom Sade sitt: ”Jag vill – var ren”, Står än färdig att förlåta, Frälsa, hela var och en.
Samme Jesus, som till kvinnan, Som man fört till honom fram, Att han skulle döma henne, Sade mild men allvarsam: ”Icke dömer jag dig, kvinna: Gå och synda icke mer!” – Samme Jesus, samme Jesus Ännu samma nåd beter.
Samme Jesus, som av andras Sorg sig så bevekas lät, Att vid graven i Betania Han en gång ock stod och grät; Samme Jesus, som åt modern Där i Nain vid sonens bår Sade ljuvligt: ”Gråt ej kvinna!” Sorgens tårar än förstår.
Samme Jesus, som om natten Under vågens vilda sång Nalkades det lilla skeppet På Tiberias hav en gång, Sägande till de förskräckta: ”Var ej rädda, det är jag!” Se, med samma fridens hälsning Nalkas han oss än i dag.
Samme Jesus, som i kärlek Ömmade för folkets nöd, Och med endast några fiskar Och därjämte sju små bröd Mättade i ödemarken Rikligt fyratusen män. Samme Jesus, samme Jesus, O, vad tröst, han lever än!
Samme Jesus dukar ännu Mitt i öknen samma bord, Talar än till de betryckta Samma nådefulla ord. Han, som uti högsta mening Själv är döpt med smärtans dop. O, hans öra är ju öppet Än i dag för nödens rop.
Samme Jesus, som på korset För vår synd lät offra sig, Samme Jesus, samme Jesus Älskar ännu dig och mig. Samme Jesus, som nu alltid I Guds åsyn för oss står, Är i evighet densamme. Ja, i dag liksom i går.
Lina W. Sandell-Berg 1873
/Maria