*
Två verkligt tänkvärda artiklar om TILLIT kommer här: ( nr 1)
”Och Jakob blev ensam kvar. Då brottades en man med honom, till dess morgonrodnaden gick upp.” 1 Mos 32: 24.
GUD kämpade mer med Jakob än Jakob kämpade med Gud.
Det var Människosonen, förbundets ängel, Gud i människogestalt, som tryckte ned honom och pressade ur honom det gamla livet. Och innan morgonen grydde, hade Gud segrat och Jakob föll ned inför Honom med höften ur led. Men han föll i Guds armar och klamrade sig fast vid Honom. Han kämpade, tills han undfick välsignelsen. Det nya livet föddes och Jakob steg från det jordiska planet upp till det himmelska, från det mänskliga till det gudomliga, från det naturliga till det övernaturliga. Då han på morgonen lämnade platsen, var han en svag, bruten man, men Gud var där i stället, och den himmelska rösten förkunnade: ”Du skall icke heta Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och vunnit seger.”
Mina älskade, detta måste alltid vara förebilden till varje förvandlat liv. Var och en av oss får, ifall Gud har kallat oss till det högsta och bästa, uppleva en andlig kris, då alla utvägar stängas, och vi stå inför undergång eller något högre, som övergår alla våra drömmar. Vi äro absolut beroende av ett Guds ingripande, men detta sker blott på bekostnad av något, som vi måste avstå från. Vi måste överlåta oss helt, låta vår egen vishet, styrka och rättfärdighet fara, för att korsfästas och levandegöras med Kristus. Gud vet, hur Han skall leda oss fram till denna avgörelse, och Han vet också, hur Han skall föra oss ut ur den.
Leder Han dig på detta sätt? Är detta avsikten med dina tunga prövningar, din svåra omgivning, den omöjliga situationen eller den prövande plats, där du icke förmår stå utan Honom, och där du ej har tillräcklig kraft att segra ?
Ack, vänd dig till Jakobs Gud! Kasta dig hjälplös ned för Hans fötter. Dö i Hans älskande armar från din egen kraft och vishet, och res dig upp såsom Jakob i Hans kraft och Hans alltillräcklighet. Blott den väg, som leder upp till höjden, skall föra dig bort från din trånga och svåra plats. Genom att stiga allt högre och högre skall du vinna befrielse och lära känna Gud på ett nytt sätt. Ack, må detta få bringa dig till upplevelse av allt det som är avsett med uppenbarelsen av den Starke i Jakob!
Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.
——————–
(2)
Tillit till Herren
Ett finskt ordspråk säger: ”Olyckan kommer inte med skälla om halsen.”
Olyckan överraskar oss i allmänhet. Men det är också ett annat faktum, som mycket ofta slår in.
Olyckan kom som en överraskning in i Jobs liv. Men det räckte inte med bara en olycka. Den förde med sig en hel serie av olyckliga händelser.
Detta kan konstateras också i mången annans liv. En olycka kommer sällan ensam, utan den drar med sig en hel serie av andra olyckor.
Sjukdomen för med sig ett svårt ekonomiskt läge. Ett svårt ekonomiskt läge leder åter till många försakelser. Många försakelser för med sig nya svårigheter, ibland i en sådan mängd att till och med utomstående måste undra, vad Herren riktigt kan mena med allt detta.
Vi vågar inte börja tolka Herrens avsikter, då vi inte vet dem och inte känner dem. Men sådana serier av olyckor kan ändå väcka en del tankar hos oss.
Innan Herren kan välsigna oss med en fullkomlig välsignelse, måste han bryta ned vår egen kraft. Och denna känsla av egen kraft är så seg i oss, att den naturliga människan gör allt för att kunna bevara den.
Herren vill försätta oss i ett tillstånd av total hjälplöshet, men just detta vill vi inte underkasta oss. Därför måste han lägga tyngd på tyngd.
Du bär ganska lätt en femkilos tyngd. Men en femhundrakilos tyngd kan du inte längre lyfta. Den måste du redan låta någon starkare bära.
Herren vill föra oss fram till den punkt, där vi tvingas att överlämna allt åt honom att bära. Härtill fordras en oerhörd tillit till den levande Herren, och en sådan tillit har vi i allmänhet inte under tider av nöd. I en sådan bedrövelse förmår vi inte överlämna något åt Herren att bära. På sin höjd kan vi lämna oss alldeles hjälplösa i hans vård.
Men det är just det mål Herren syftar till. Då du totalt hjälplös blir kvar i Herrens händer, har han fått till stånd just det han strävar efter. Sedan Herren fått absolut makt i ditt liv, är det lätt för dig att anförtro dig i hans vård också i alla andra avseenden. Du har inte längre det synliga till ögonmärke utan det osynliga, och den levande Jesus är nu allt för dig.
Av Paulus brev förstår vi, att detta var Herrens väg med honom. Gud ville ha denne man helt i sitt våld, men han ville också vara den mannens kraft. Därför tog Herren från Paulus alla hans egna möjligheter genom att lägga börda på börda, tills mannen blev så fattig, att han rentav fann behag i dessa sina stora bördor.
Han gladdes över att han blev allt svagare i sig själv, för ju svagare han blev, desto mer kunde han fyllas med Kristi kraft. När hans egen kraft nått nollpunkten, då kunde den helige Andes kraft fylla honom. Och nu först var han ett sådant redskap, som Herren obehindrat kunde bruka.
Herre, tag bort min egen kraft och förmåga, men låt mig förnimma din kraft. Hjälp mig att verkligen så fullständigt nöja mig med din nåd, att din nåd är mig nog.
Bibelord : 2 Kor 11: 24-31. Jes 43: 1-2
Från ”Tröstens Gud” av Urho Muromaa
/Maria