Regeringen öppnar för husrannsakan och avlyssning – utan brottsmisstanke

UPPDATERAD IGÅR 21:33PUBLICERAD IGÅR 10:22

Regeringen vill utreda om polis och åklagare ska kunna använda hemliga tvångsmedel, som avlyssning, i större utsträckning. En ny utredning ska även undersöka om det finns möjlighet att genomföra hemlig husrannsakan i förebyggande syfte, vilket inte är möjligt i dag.

En särskild utredare ges i uppdrag att överväga olika möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Syftet är att i större utsträckning kunna använda sådana åtgärder för att bekämpa allvarlig brottslighet.

En av de nya åtgärderna som ska utredas är om polis och åklagare ska kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte utanför en förundersökning av polis och åklagare.

Önskemålet handlar om att få använda avlyssning eller dataavläsning i syfte att förhindra brott och utan krav på en konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.

– Det vill säga ytterligare verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet som tillexempel skjutningar och sprängningar, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Hemlig husrannsakan

Utredningen får också i uppdrag att undersöka om det finns möjlighet att göra hemlig husrannsakan i preventivt syfte, vilket inte är möjligt i dag, uppger Damberg.

– Säkerhetspolisen har i en hemställan framfört ett önskemål om att göra så kallad hemlig husrannsakan med stöd av preventivlagen, säger Mikael Damberg.

Han fortsätter:

– I många fall skulle det möjliggöra för myndigheterna att bekräfta eller avfärda attentatsplaner på ett tidigare stadium än i dag och på ett mer konkret sätt än vad som kan ske med tillexempel hemliga tvångsmedel eller andra åtgärder som tillexempel spaning.

M och SD

Den nya utredningen om att utöka möjligheterna till hemliga tvångsmedel ska lämna sina förslag senast 2 februari 2023, vilket både Moderaterna och Sverigedemokraterna anser är för lång tid.

– Jag får intrycket att man vill ducka jobbiga politiska frågor snarare än att verkligen göra vad som krävs för att stoppa gängen, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell.

Även SD:s rättspolitiske talesperson Tobias Andersson är kritisk mot att det ”dröjer flera år” att få lagstiftningen på plats.

OCH:

Hör Advokatsamfundets kritik mot att använda hemliga tvångsmedel. Foto: Henrik Montgomery/TT

Advokatsamfundet varnar för att icke-kriminella kan komma att avlyssnas

UPPDATERAD IGÅR 19:10PUBLICERAD IGÅR 19:06

En särskild utredare har fått i uppdrag att se över om polis och åklagare ska kunna använda ytterligare hemliga tvångsmedel – som avlyssning – för att komma åt gängkriminella.

Men enligt Advokatsamfundet finns det risker med förslagen. Om de blir verklighet riskerar de att även drabba icke-kriminella.

En av de nya åtgärderna som ska utredas är om polis och åklagare ska kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte utanför en förundersökning. Det vill säga i fall där det inte finns någon konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.

Enligt regeringen skulle det kunna förhindra allvarlig brottslighet som till exempel skjutningar och sprängningar.

Men Advokatsamfundet ser även andra möjliga konsekvenser.

”Vi förskjuter gränserna”

– Om man ska avlyssna personer preventivt, det vill säga som inte är misstänkta för brott, så finns det en risk tror jag att man kommer att avlyssna för brett och för stort. Det vill säga att man avlyssnar personer som inte är kriminella, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.

Det kan leda till att till exempel familjemedlemmar och vänner till gängkriminella avlyssnas, menar hon.

– Om vi skjuter de här gränserna där vi bevakar fler och fler – inte bara de som är kriminella, utan även de som inte alls är misstänkta för brott – så förskjuter vi hela tiden gränserna för vilken typ av samhälle vi lever i.

ICJ: Frågan har redan utretts

Men enligt Annette von Sydow, som är ordförande för Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen, ICJ, började regeringen och riksdagen tumma på det här med konkret brottsmisstanke redan 2007 när preventivlagen infördes.

– Där började man bryta isen. Rätt eller fel. Och då menar jag att man kan nyttja den (lagen) även för den här brottsligheten, säger hon.

I stället för att starta en helt ny utredning anser hon att man skulle kunna se närmare på förarbetena till den andra lagen som i dagsläget är begränsad till annan brottslighet, som sabotage och spionieri.

– Det skulle vara enklare och framförallt gå snabbare än om man tillsätter en ny utredning som ska utreda delvis samma saker.

Dessutom tror hon inte att det är omöjligt att fånga in gängkriminalitet i den lagstiftningen.

Det tror inte Mia Edwall Insulander heller.

– Det kan mycket väl vara så att det går att införliva i den gamla lagen, men det är någonting som den här utredningen får ta ställning till.

HEMLIGA TVÅNGSMEDEL ÖKAR

Den senaste statistiken visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökade under 2020 jämfört med året innan. Kameraövervakning ökade kraftigt, 61 procent fler tillstånd, vilket innebär att den vikande trenden sedan 2017 bröts, enligt Åklagarmyndigheten.

Hemlig dataavläsning (HDA) infördes som ett nytt hemligt tvångsmedel 1 april 2020. Det innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten.

Till hemliga tvångsmedel räknas telefonavlyssning (så kallad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation), kameraövervakning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation.

Källa: Åklagarmyndigheten

************************************

********************************** Maria: Jag lämnar över till DIG nu som VILL VETA om detta och kan hantera dessa

s k nyheter som INTE ÄR OK!!!! Vad säger du??