Vår identitet i Gud är svår att hitta, särskilt för den ofrälste som inte känner Gud. När vi lär känna Gud men inte är fullkomliga i tro, d v s vi vet inte vad Gud vill med oss men vi längtar efter råd och kärlek… Vi ber och vi frågar den store Gud vi vet är sann….Vi lär oss på vägen att bedja, vi får tämja vår okunskap och erkänna vår litenhet— eller hur??? Ödmjukhet i vår tjänardräkt, vi tjänar en stor Gud, -ha respekt. Vi är lärjungar, vi är tjänare. Orkar du strida för Jesus? Orkar och vågar du lida? -Vi är Guds barn, vi går framåt.

Hur många gånger har man inte sagt: Gode Gud ta hand om mig, jag klarar mig inte själv, inte utan dig. Har DU sagt så? Ja då vet du vad jag menar. Att vara på knä i bedjande och att vara BEROENDE av hans makt och hans kraft! Sjunka ner i bot och ånger för saker vi gjort fel. Felat… men vi ber om förlåtelse och botgöring- FRÄLSARE, ta hand om mig!

JAA HAN tar hand om dig, ja han tar hand om mig, när vi ber från ett ärligt hjärta.

/Foto från B Karlsson’s bok Alla dagar.

Hälsn Maria