Schweiz har nyligen avvisat ett lagförslag som skulle kunna hindra moskéer från att ta emot pengar från utlandet, och tvinga dem att ange var deras finansiella stöd kommer ifrån, samt vilket ändamål pengarna ska användas till. Enligt förslaget skulle även imamer bli skyldiga att predika på ett av Schweiz officiella språk.

Medan förslaget nätt och jämnt gick igenom i parlamentets andra kammare redan i september 2017 så gav första kammaren avslag på det. Förslaget utformades efter regleringar i Österrike, där en lag som förbjöd utländsk finansiering av religiösa grupper gick igenom redan år 2015. Den österrikiska lagen syftar till att motverka extremism genom att kräva att imamer ska prata tyska, förbjuda utländsk finansiering av moskéer, imamer och muslimska organisationer i Österrike, samt understryka den österrikiska lagens företräde framför islamistisk sharialag för de muslimer som bor i landet.

Förbundsrådet, som utgör den federala regeringen i Schweiz, var också emot förslaget, och hävdade att det skulle innebära ”diskriminering”: ”Vi får inte diskriminera muslimska samfund och imamer eller vara generellt misstänksamma mot dem”, sa justitieministern Simonetta Sommaruga. Förbundsrådet noterade att imamer är officiellt erkända i Österrike, men inte i Schweiz. Enligt den schweiziska regeringen gäller modellen som tillämpats i Österrike inte för Schweiz, eftersom ”man inte kan ställa krav på den som står utan rättigheter”. Istället anser förbundsrådet tydligen att de risker som islamistiska predikanter och samfund utgör kan bekämpas inom den existerande lagen.

Det finns runt 250 moskéer i Schweiz, men myndigheterna vet inte vem som finansierar dem. Myndigheterna har ingen rätt att samla in uppgifter om finansieringen av muslimska föreningar och moskéer förutom i extremfall i vilka den interna säkerheten hotas. Genom att avvisa förslaget som uppmanar moskéer att avslöja vem som finansierar dem kan de schweiziska myndigheterna nu fortsätta blunda för problemet.

Flera experter har uppmärksammat de utländska muslimska nätverken med kopplingar till Schweiz. År 2016 påpekade Reinhard Schulze, islamexpert vid universitetet i Bern, att donationer från Muslimska världsligan som är baserad i Saudiarabien, samt andra saudiska medel, hamnade hos ”dessa moskéer och organisationer som är öppna för Wahhabitraditionen”. En annan islamexpert i Schweiz, Saïda Keller-Messahli, har talat och skrivit mycket om hur ”enorma summor pengar från Saudiarabien, Förenade arabemoraten, Qatar, Kuwait och Turkiet strömmar in i Schweiz”, och hur den saudibaserade Muslimska världsligan ligger bakom ”ett helt nätverk av radikalt orienterade moskéer i Schweiz… med det tydliga målet att sprida salafistiska idéer här”.

Förutom det salafistiska inflytandet uppskattas det att det finns 35 turkiska moskéer, finansierade av Turkiets officiella direktorat för religiösa ärenden, även känt som Diyanet. (Tidigare rapporter har nämnt 70 turkiska moskéer i Schweiz.)

Enligt en rapport som publicerades av Diyanet år 2017 är islam ”överlägsen” kristendomen och judendomen, och ”dialoger mellan de olika religionerna är oacceptabla”. Turkiet stöttar det Muslimska Brödraskapet och dess terrorgren Hamas.

Faktum är att man precis fått klartecken för uppförandet av ännu en turkisk moské i den schweiziska staden Schaffhausen. Människorna som ligger bakom detta hävdar att 1,5 miljoner schweizerfranc (ca 135 miljoner kronor) kommer att samlas in lokalt, och inte från Turkiet, men imamerna till moskén kommer ändå att skickas från Turkiet.

Inga av dessa företeelser verkar dock störa den schweiziska regeringen, som inte verkar vilja hindra tillförseln av utländska medel till moskéer och islamiska centrum i landet.

Framför allt verkar den schweiziska regeringen inte ha tänkt på de icke-muslimska schweiziska medborgarnas rättigheter, även om det är de som får leva med konsekvenserna av regeringens dåligt uttänkta politik.

En sådan konsekvens framträdde nyligen i schweizisk domstol, då tre styrelsemedlemmar från Islamiska centralrådet i Schweiz (ISSC) drogs inför rätta efter anklagelser om att de producerat illegal propaganda åt al-Qaeda och besläktade organisationer. En av dem, Naim Cherni, mottog en villkorlig dom på 20 månader i fängelse för att han ska ha publicerat en intervju med den saudiska religiösa ledaren Abdullah al-Muhaysini i Syrien år 2015, i vilken al-Muhaysini uppmanade unga muslimer i Europa att engagera sig i heligt krig. De två andra styrelsemedlemmarna, ordförande Nicolas Blancho och Qaasim Illi blev frikända.

Till skillnad från Schweiz meddelade Österrike nyligen om sina planer att stänga ned flera moskéer och utvisa upp till 60 imamer som tillhör den turkisk-islamistiska unionen för kulturellt och socialt samarbete i Österrike (ATIB), en muslimsk grupp som arbetar nära den turkiska regeringen, på grund av att de mottagit finansiering från utlandet.

Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogans talesmans kommentar på detta var att policyn var en del av en ”islamofobisk, rasistisk och diskriminerande våg” i Österrike.

Det kraftfulla budskapet som den schweiziska regeringen sänder till de muslimska staterna och organisationerna som ger bränsle åt radikalisering i Schweiz genom att finansiera salafistiska, turkiska och andra radikala moskéer, är att de är välkomna att fortsätta med det; den schweiziska regeringen har ingen avsikt att stoppa dem, och ännu mindre ställa några obekväma frågor. Man kan lika gärna sätta upp en skylt med texten ”Radikalisering välkommen”.

(Foto på schweiz av Monk/Wikimedia Commons)

Judith Bergman är en krönikör, advokat och politisk analytiker analyst.