Tag Archive | hafo

Gud och Kristus

Kort 0m Gud och Kristus

Från HaFos funderingar

GUDS PERSON: Bibeln beskriver Guds person som tre personlighetssidor i en enda Gud. Fader Son och Ande i en oupplöslig sammansatt enhet. De är på ett sätt åtskilda i personlig funktion och personlig uppenbarelse. Samtidigt är de oupplösligt, evigt förenade i en enda oupplösligt sammansatt enhet: ”JAG ÄR HERREN, HERREN ÄR EN”.

Jesus vidrör denna sammansatta enhet i bl.a. Joh. Kap. 14 – 18: ”Jag och min Fader är ett”. Ändå visar ”jag” och ”min” på skilda sidor i den enda Gudomen JAG ÄR HERREN.

Jesus säger om Anden i Joh.16:14-15: ”Han ska förhärliga mig, ty av mitt ska han taga och ska förkunna för er. Allt vad Fadern har, det är mitt, därför sade jag att han ska taga av mitt och förkunna för er.” Jesus ger oss här bilden av en Gud i tre personer och tre personer i en Gud i en oupplöslig sammansatt enhet.

Här finns samtidigt från begynnelsen en du – jag – vi – relation inom den enda Gudomspersonen av den oupplösligt sammansatta enheten av Fader Son och Ande:

I Mos. 1:26 används beteckningen ”oss” när Gud talar om att skapa människan till sin avbild. Samma sak upprepas i 3:22 där Gud säger att ”mannen blivit som en av oss, så att han förstår vad gott och ont är.” I 11:7 återkommer detta uttryck: ”Låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål”. Här finns alltså en konversation inom den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.

I Jesaja kap. 6 får profeten höra seraferna ropa sitt trefaldiga ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot” och vidare ”Vem skall jag sända och vem vill vara vår budbärare.” (Vi får svaret vem som blev sänd Hebr. 10:5-10: ”Därför säger Han vid sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din vilja o Gud.”

I Ps. 110:1 framgår fortsatt denna ”interna dialog” inom den ende Gudomspersonen: ”Herren sade till min herre, sätt dig på min högra sida till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall”.

I 5 Mos. 6:4 där det står ”Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en!”, så är enligt den information jag har, att ”Herren” i själva verket i grundtexten står i pluralis. Det finns i sanning endast en Gudomsperson, men denne Gud uppenbarar sig i en sammansatt enhet av Fader, Son och Ande. Men inte som åtskilda Gudar, som Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Anden, utan som en oupplöslig sammansatt enhet av Fader Son och Ande, samtidigt som ”JAG ÄR HERREN, HERREN ÄR EN”.

Alla försök genom historien att sära på denna enhet till tre åtskilda Gudar, eller att förbise denna sammansatta enhet av Fader Son och Ande, eller att förbise Kristi verkliga förutvarande existens innan inkarnationen i en jordisk kropp, i den ende Gudens karaktär och personlighet har alltid lett vilse och kommer alltid att leda vilse.

Sker en upplösning eller uppdelning mellan den oupplösliga enheten av Fader, Son, Ande i den enda Gudomspersonligheten JAG ÄR HERREN, så är det inte längre frågan om den ende levande Guden som Bibeln presenterar! Där sker många angrepp på sann kristen tro.

Den rike mannen och Lasarus

Av Dr. Eli Lizorkin-Eyzenberg och Jared Seltzer (Artikel) Översatt av Jon-Are Pedersen

Många är osäkra ifall Jesu berättelse om den rike mannen och Lasarus i Luk. 16:19-31 är en verklig händelse eller om det bara är en liknelse (en judisk historia med en djupare betydelse).

Vanligtvis inkluderar inte liknelser personliga namn som t.ex. Lasarus och Abraham, men å andra sidan, föreställningen om ”Abrahams sköte” eller en dialog mellan själarna i Hades vilket vi hittar i Lukas berättelse finns inte bekräftat någon annanstans i Bibeln.

Däremot finns ett antal judiska källor utanför Bibeln, som visar att sådana tankar var vanliga trosföreställningar vid den tiden: att Abrahams sköte och de andra patriarkernas var viloplatsen för den rättfärdige, och att det fanns en brinnande sfär för den onde framtill den slutgiltiga domen. (jmf. 4 Mackabeerboken 13:17, Sefanjas Uppenbarelse, b Kiddushin 72b).

Jesus beskriver huvudkaraktären i berättelsen som (1) Rik, (2) klädd i purpur och fint linne (spoilervarning: se 2 Mos. 28:5 ”Och de ska ta av guldet och det mörkblå, purpurröda och karmosinröda garnet och det fina lingarnet.”), (3) levde i glädje, (4) levde i lyx, (5) bodde i sin fars hus, (6) med fem bröder,

(7) vilka alla hade Mose och profeterna, (8) fastän de inte lyssnade på dem, (9) de skulle inte omvända sig även om någon uppstod från de döda. Denna nio-punkters beskrivning är allför detaljerad för att inte handla om någon specifik person.

Av flera orsaker, inklusive den judiske historikern Josefus vittnesbörd, som fastställer att Kaifas’ svärfar Ananias hade fem prästsöner (Antiquities XX, 9i; John 18:13), så är det mycket som tyder på att Jesus hade någon specifik person i tankarna.

Vid en genomläsning av de nio punkterna om den rike mannen avslöjar översteprästen Kaifas som en utmärkt kandidat i Jesu berättelse om ”den rike mannen” såtillvida att han passar de sju första kriterierna perfekt. Men var det så att han och hans familj vägrade tro även efter att någon uppstod från de döda? Ja, faktiskt två gånger!

Efter att Jesus uppväckt sin vän Lasarus, beslöt översteprästerna att döda även Lasarus. Senare, efter att Jesus hade uppstått från de döda, förblev deras hårda hjärtan oförändrade under tiden de förföljde Jesu apostlar och förnekade Jesu egen uppståndelse (Apg. 4:1-3).

Så, var berättelsen om ”den rike mannen och Lasarus” baserad på verkliga händelser? Det ser verkligen så ut!

______

HaFo kommentar:

Naturligtvis var detta grundat på verkliga händelser. Och vill ge oss viktig info gällande mellantillståndet mellan de kroppsliga döden och den kroppsliga uppståndelsen.