http://experimentlandet.blogg.se/2019/february/personlig-eller-kollektiv-synd.html
Det första som en nyfrälst får lära sig efter att den har blivit frälst och av dem som är kyrkokristna (som den i regel söker sig först till), är att den måste ha någon form av kristen gemenskap eller rättare sagt att den måste bli medlem i en kyrka (i ett samfund/församling) eller åtminstone delta i en kyrkas aktiviteter.
Om den säger att jag har ju gemenskap med dig eller med er och med några andra som är frälsta och det räcker för mig så kan dessa kyrkokristna svara att, jo förvisso, bra, bra, men det är inte samma sak som att ha ett andligt hem vilket betyder att ha en kyrka eller ett samfund (någon slags byggnad) att gå till.
Om den nyfrälsta säger att jag mår dåligt av att vistas i kyrkorna som står upp för all slags synd och ogudaktighet (avguderi, onda andars läror, otukt med mera med mera) så möts den inte av någon förståelse då de kyrkokristna anser att det är den nyfrälsta det är fel på. Miljontals flugor kan inte ha fel ”ät skit” ungefär.
Redan där avslöjar sig de falska kristna (Satans redskap) sig själva för vad de är. De är inte intresserade av att nyfrälsta får gemenskap med dem eller med andra utanför kyrkorna.
De skall prompt ha dem in till kyrkorna för det är där som det går att kontrollera dem (det är där hjärntvätten sker) och deras andliga liv och det är där det går att forma dem till att bli vad de och kyrkorna vill att de skall bli, tänka, tycka och göra.
På samma sätt går det till inom religiösa sekter som till exempel inom Jehovas vittnen, sjundedagsadventisterna, mormonerna med flera och sist men inte minst inom tolvstegsprogrammet AA/NA.
Att få nyfrälsta till att vandra med en kyrka eller en rörelse som har ett ANNAT evangelium och ett evangelium som inte kommer från Gud/Jesus är vad Jesus (bibeln) menar med att förleda de små (barnen i Kristus) och detta är vad de kyrkokristna gör sig skyldiga till varje dag när de lockar in dem till sina kyrkor:
”Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup. Ve världen för förförelsers skull! Förförelser måste ju komma; men ve den människa genom vilken förförelsen kommer!” (Matt. 18: 6-7)
De små (nyfrälsta/nyfödda i Kristus Jesus) lockas in till att bli en del av en kollektiv synd (till att ta del av kyrkornas ogudaktighet/deras synder och bli en del av den/dessa) när de har lämnat sina personliga synder bakom sig.
De går från något som har varit dåligt (de har blivit befriade från sina personliga synder) till något som är ännu värre och som detta bibelcitat talar om:
”Inte alla som säger Herre, herre till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn? Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn här- ifrån, ni ondskans hantlangare! (Matt. 7:21-23).
Att tro sig (blivit intalad) att man gjort något bra och gjort allt rätt men att sedan ”den dagen” inse att det man gjorde var fel och bli bortvisad av Jesus kommer att bli som en chock för många självrättfärdiga kyrkokristna som i sin självrättfärdighet under jordelivet valde att vandra sina egna vägar med kyrkorna, med Satan och med världen.
De har fått ut sitt goda i denna världen (status, positioner, bekräftelse, pengar med mera) men har inget att se fram emot när de lägger sina näsor i vädret och när Jesus visar dem vart de hör hemma och placerar dem där.
