Människan är inte en slump..

Text: Yngve Stenfelt / Midnattsropet

Människan är inte en slump, ett tillfälligheternas spel, utan är skapad av Gud i en plan, i ett syfte att leva livet i gemenskap med Honom i ett högt, intensivt och innerligt förhållande. Älskad av Gud! Hon är ingen robot, utan utrustades redan från början med en fri vilja. Det innebär att hon kan säga sitt ja till denna kärlek och träda in i denna gemenskap med Gud genom Jesus Kristus eller avvisa honom.

När Gud fullbordade sitt skaparverk så skapade han människan till sin avbild – och häri ligger själva grunden till människovärdet. Guds avbild!

“Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem” (1 Mos 1:27).

Den naturliga förbindelsen mellan man och kvinna är starten på ett nytt liv. Livet börjar med befruktningen, här smälter två celler samman och en ny uppstår och livet har tagit sin början för en ny individ. Att dessa självklarheter skall behöva påtalas visar på hur förmörkad vår civilisation blivit.

Gud arbetar i det fördolda i moderlivet med formandet av människan och häri ligger en fortsättning på människovärdets enorma status. Gud formar varje individ och lägger in de trådar i vävnaden som är unikt för varje människa. Ingen är lik den andre men alla är de avbilder av honom!

“Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl. Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit. Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!” (Ps 139: 13-17)

En sak till som är helt enastående – Evigheten!

“Allt har han gjort skönt för sin tid, ja, han har ock lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så, att de icke förmå att till fullo, ifrån begynnelsen intill änden, fatta det verk som Gud har gjort” (Pred 3:11).

Hur långt ett jordeliv än blir så är det bara en droppe mot evigheten som aldrig upphör! Därför blir frågan om frälst eller förlorad, himmel eller helvete så angelägen. Förhållandet till Jesus avgör saken!

Och nu kommer jag in på själva tyngdpunkten i människovärdet. Jesus dog och uppstod för alla människor! Gud “kostade på” att betala det högsta pris som någonsin givits för att den i synd fallna människan skulle få en möjlighet till frälsning och gemenskap med Honom. När Jesus utgavs för våra synder blev människovärdet stadfäst för evigt! Inget var dyrbarare för Honom!

“Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv” (Joh 3:16).


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.