Alla människor är ganska så hjälplösa egentligen. Framgång och egen förmåga kan döva den andliga känsligheten.
Men i egen kraft kan vi inte åstadkomma särskilt mycket för Gud. Det är bara när vi ställer oss till Guds förfogande och låter honom leda oss som vi kan uträtta något av verklig betydelse.
Först när man vågar erkänna sin egen hjälplöshet inför Gud kan man förvänta sig att han griper in. / Läs i Hesekiel 3 :22, Läs hela Hesekiel och få reda på hur han tjänade Gud/
*
När jag började förstå min egen hjälplöshet inför små och stora problem, då grep Gud in. För varje sak som skett i mitt liv som jag inte kunnat göra något åt, så är det Gud som gripit in, och jag har bara kunna säga: Hjälp mig Gud! När jag började lägga allt och hela mitt liv i Guds händer då började saker och ting ske. När jag blev så ödmjuk att jag kunde säga: Jag klarar inte detta, hjälp mig! då började under ske i mitt liv. När jag kunde erkänna hur liten jag var/är, så kunde Gud börja visa mig vägar jag inte gått förut. Underbare Gud, min hjälp i allt, Tack Jesus för att du frälste mig! När man går med Gud så sker det saker man inte kunnat tänka sig.
Jag går med Gud, genom allt.