Finanskriser och annat kommer att behandlas/undras över och tänkas till om i denna kategori./Maria  säger: Gud hjälpe oss alla.

Nordeas vd Christian Clausen framför ruta över Inter-Alpha-bankerna.

Hussein Askary, ledare för LaRouche-rörelsen i Sverige i intervju med Realtid.se
2010-06-04
 
”Nordea medlem i hemlig bankallians”

Nordiska jättebanken Nordea är i själva verket bara en pusselbit i Rothschild-styrda Inter-Alpha Group som är i kris och agerar destruktivt för att tjäna pengar, Så här säger rörelsen och Nordea.
LaRouche-rörelsen ger ut en tidning i Sverige där Inter-Alpha Group beskrivs i det senaste numret.

I artikeln finns en illustration av bankalliansen med namnet Rothschild i topp och elva banker där under med kända namn som brittiska RBS, spanska Santander, franska Societe Generale, tyska Commerzbank, svenska Nordea och holländska ING bland de som nämns.

Det står att Inter-Alpha grundades 1971 av Jacob Rothschild, och att det är ”en kronjuvel i det brittiska finansimperiet” och ”den mest inflytelserika bankgruppen i Europa”.

Men samtidigt uppges bankalliansen ”gå under” utan EU:s senaste ekonomiska räddningspaket på 750 miljarder euro.

Artikeln handlar om att räddningspaketet gynnar banker såsom de i Inter-Alpha-gruppen, men att paketet samtidigt utgör ”en dödsdom mot Europas nationer”.

Grekerna har utmålats som syndabockar för eurokrisen men ”de riktiga skurkarna är spekulanterna, hedgefonderna i skatteparadisen och deras beskyddare i den brittiskstyrda Inter-Alpha-gruppen”, står det i tidningen.

Det uppges vara mäktiga bankintressen i London som använder Europeiska Centralbanken, EU-kommissionen och USA:s president Barack Obama för att få med sig andra europeiska ledare som Tysklands Angela Merkel så att räddningspaketet kunnat genomföras.

Hela syftet med paketet är att föra över det mesta pengarna i räddningspaketet till London, och att rädda ”det anglo-holländska monetära systemet”, skriver tidningen.

Paketet sägs innebära ”en total kapitulation från EU-ländernas sida gentemot de gigantiska brittiskstyrda banksvindlerierna”, trots att paketet innebär ett brott mot EU:s Lissabonfördrag och EU-ländernas egna lagar.

LaRouche-rörelsen pekar ut Inter-Alpha-gruppen som under särskild ekonomisk press på grund av lån till Spanien, Portugal och Irland.

Det gäller inte minst spanska Santander som enligt tidningen ansvarar för Inter-Alphas ”pyramidspel i brasilianska statsobligationer”. Pyramidspelet uppges vara upplagt som en ”carry-trade” precis som skedde i Island.

I själva verket är Inter-Alpha-gruppen ”egentligen i konkurs” skriver tidningen.

Enligt resonemanget måste länders stater genomföra stora besparingar i statsbudgeterna, för att räddningspaketet ska fungera när de stora beloppen därifrån öses ut.

Därför är det just röster från banker som reser sådana krav på besparingspaket skriver tidningen.

Och i Norden uppges det vara Nordeas huvudägare Björn Wahlroos och finska EU-kommissionären Olli Rehn som ”håller i taktpinnen” för den kampanjen.

Exempelvis pratade Wahlroos i Sveriges Radio tidigare i maj, då han krävde att stater måste spara mycket i statsbudgeterna och sälja ut statliga tillgångar.

Länder som Grekland, Spanien och Portugal har redan tvingats lova EU ”förödande budgetnedskärningar” skriver tidningen.

LaRouche-rörelsen verkar genom det politiska partiet EAP (Europeiska Arbetarpartiet) där Hussein Askary är ordförande för Sverige.

Realtid.se får tag på honom per telefon.

Företräder du LaRouche-rörelsen?
– Ja, i Sverige.

Vad är det för organisation?
– Det är en internationell politisk rörelse som består av politiska partier i flera länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Sverige och Danmark.

– Rörelsens grundare Lyndon LaRouche är från USA och är där aktiv i partiet Demokraterna.

Är det han som startat de separata politiska partierna i Europa?
– Nej, det är Europa som har intresserat sig för hans idéer om ekonomi och en ny ekonomisk ordning internationellt.

– Så de partierna har bildats på initiativ av anhängare till LaRouche-rörelsen.

Vilka tankar är det som präglar EAP?
– Det handlar om en idé som innebär ett nytt sätt – eller kanske inte helt nytt – men ett sätt att se ekonomi som en ”fysisk process” och inte en lek med pengar.

– Syftet med ekonomi är att utveckla människor och samhället utifrån en kunskap om fysiska processer, den egna kreativa tankeförmågan, och genom att använda upptäckter av fysikaliska principer i världen och i naturen – att använda teknik för att förbättra människors liv helt enkelt.

– Det kan ske exempelvis genom investeringar i modern infrastruktur, vatten, energi, transport, sjukvård och utbildning.

– Ofta får vi inte så mycket uppmärksamhet i media.

– Vi har ”krockat” med de flesta politiska intressena.

– Och finansiella eller ekonomiska intressen vill inte att våra idéer ska komma fram.

– För att om våra idéer genomfördes, exempelvis en ”Glass-Steagall-lagstiftning”, skulle det innebära att makt, pengar och finanser tas från privatägda banker och läggs tillbaka hos politikerna.

– Det ska vara de folkvalda som bestämmer reglerna i ekonomin, och inte marknaden.

– Och det är de idéerna som marknadsaktörerna – de stora och viktiga finansintressena – inte vill ska komma fram.

Är ni kommunister?
– Nej, absolut inte.

– Vår ideologi bygger på det amerikanska systemet.

Men du säger ju att politikerna ska ha hand om allt?
– Vi anser inte att staten ska sköta industrier och jordbruk.

– Om du lyssnar på mig noggrannt så säger jag att det är kontrollen över pengar och finanspolitiken det gäller.

– Enligt amerikansk lagstiftning får ingen privat bank producera pengar.

– I Sverige får bankerna producera pengar – inte sedlar och mynt, men elektroniskt.

– Och de svenska bankerna kan även få pengar från svenska staten via Riksgäldskontoret.

– Men vår syn följer den amerikanska lagstiftningen om det finansiella systemet, och specifikt amerikansk ekonomisk politik som faktiskt kom till i samband med bildandet av den amerikanska republiken.

– Det har inget att göra med kommunism, socialism eller kapitalism som vi talar om i Europa.

– Det bästa exemplet i USA:s historia är president Roosevelt under 30-talet då han valdes.

– Då hade de amerikanska bankerna förstört landets ekonomi genom massiva spekulationer.

– Och Roosevelt satte igång med att införa nya lagar och regler i samarbete med folk i den amerikanska kongressen.

– En lag som infördes var Glass-Steagall-lagen, som innebär att banker inte får använda insättarnas pengar till spekulation.

– Nu har det ändrats igen så att bankerna i dagsläget återigen kan använda pengar från insättningar och pensionssparande till att spekulera i fonder, valutor och finanspapper.

– Det var förbjudet förut enligt Glass-Steagall-lagen, men nu får bankerna göra det överallt.

– Så det vi vill är att införa liknande lagstiftning igen, så att bankerna inte får använda insättningar, pensionssparande och annat kapital för finansiella transaktioner i spekulativt syfte.

– Bankernas syfte ska vara att insättares pengar ska gå till att låna ut pengar till produktiva ändamål såsom lån till hushåll och företag, men absolut inte till att individer, banker eller andra finansiella företag tar pengarna för att handla med fonder eller spekulativa papper som skapas för att spekulera mot valutor, eller ”nakenblankning” som nu förbjuds i Tyskland.

– Det här är bara ett steg, men det behövs flera.

– Det finns exempelvis en hel kategori med ”derivatpapper” som måste stoppas.

– Sådana papper har inget att göra med realekonomin, utan har som enda poäng att ”tjäna pengar på pengar”.

– Men det är inte syftet med pengar – att pengar ska användas för att tjäna mer pengar.

– Syftet med pengar är att utgöra någon form av krediter så att det kan användas som medel i en produktionsprocess.

– Om man tar pengar från en bank för att handla med valutor, eller optioner, eller blankningspapper mot en annan valuta för att tjäna pengar på prisförändringar på en dag eller en vecka – så är det en ”destruktiv” verksamhet.

– Det belastar den reala ekonomin med skulder eller vinster som man inte arbetat fysiskt för.

– Det innebär ingen förbättring av samhällets levnadsvillkor.

Hur länge har ni funnits i Sverige?
– EAP här i landet startades 1973 av ett fåtal individer.

– Rörelsen växte under 80-talet, men drabbades av många attacker och bakslag i media och politiken.

Hur många medlemmar har ni i dagsläget?
– Antalet aktiva medlemmar är inte många, utan kanske 20-25 personer.

– Sedan har vi ett ”nätverk” som stödjer oss och sympatiserar med oss.

– Där ingår några hundra personer.

Finns det några kända svenska namn engagerade i er rörelse?
– Nej. Eller det finns folk, men de vill kanske inte komma ut i det offentliga rummet.

Och Nordea är med i Inter-Alpha Group?
– De är med i alliansen som grundades 1971 av Jacob Rothschild.

Lever han?
– Ja, och Rothschild är en gammal inflytelserik finansfamilj från England.

– Familjen har samlat olika banker i Inter-Alpha som är en slags förening där medlemsbankerna går ihop och styr en viss investeringspolitik.

– Just nu har exempelvis Nordea en massiv kampanj som går ut på att de vill få kunder att köpa ”BRIK-obligationer”, alltså obligationer i utländsk valuta utgivna i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

– Man kan som privatperson köpa dessa värdepapper som är obligationer med lång löptid.

– Och Nordeas säljpitch är att BRIK-obligationerna är ett sätt att tjäna på att euron kollapsar mot BRIK-ländernas valutor.

– Om BRIK-valutorna stiger och euron kollapsar, så tjänar du pengar på det.

Kommer det att bli så att euron kollapsar?
– Det är möjligt.

– Inter-Alpha-gruppen agerar på ett sätt som gör det möjligt, för om många satsar pengar på att euron kollapsar, och BRIK-valutorna stiger, så blir det en självuppfyllande profetia.

– Det blir du själv som skapar den processen som leder till att euron kollapsar.

Ni anser det är ett destruktivt agerande?
– Det är en destruktiv politik som Nordea bedriver i samarbete med alla andra medlemsbanker i Inter-Alpha-gruppen.

– Det är inte Nordea självt som har hittat på det.

– Själva BRIK-konceptet har skapats av Goldman Sachs.

– De ville mobilisera de fyra BRIK-länderna Brasilien, Ryssland, Kina och Indien.

– De är i och för sig ekonomiskt starka, men inte Brasilien som är uppblåst av en finansbubbla precis som Island var en gång.

– Men det är också ett sätt för dem att avleda uppmärksamheten från LaRouches idé om att lösa finanskrisen genom att skapa en ny valuta och ett nytt kreditsystem genom en allians mellan Ryssland, Kina, Indien och USA.

– Det är vad LaRouche förespråkar.

– De fyra länderna är de största – de största som har möjlighet att försvara sin suveränitet.

– De bestämmer över sina egna ekonomier, vilket inte Sverige och Tyskland gör.

– För länder som Sverige och Tyskland har blivit mer multinationella via organisationer som EU.

– Men USA, Ryssland, Kina och Indien bestämmer över sina egna ekonomier.

– Ingen annan kan säga vad de ska göra.

– De kan bestämma sig för att införa en ny, realekonomiskt riktad ekonomisk politik där krediter ska främja den reala ekonomiska tillväxten.

– Det kan vara krediter till exempelvis infrastrukturella projekt såsom höghastighetståg – inom och mellan länder.

– Det finns kartor med planer för hur alla världens kontinenter kan kopplas samman med höghastighetståg – särskilda ”magnet-tåg” som går i 500 kilometer i timmen.

– Det finns sådana tåg redan idag i Shanghai i Kina, även om det bara är på en 3 mil lång sträcka.

– I resten av världen är intresset trögt för sådana tåg.

– Men det är den typen av investeringar som ska vara grunden för ekonomin – inte finansiell spekulation, och inte IT.

Ni menar att Nordea är med och bidrar till en destruktiv utveckling av ekonomin?
– Ja, exakt – genom exempelvis att försöka få folk att investera i sina BRIK-obligationer som är en spekulativ satsning på valutor.

– Det finns en massa folk som har förmögenheter – äldre som inte vet vad de ska göra med sina pengar, som köper sådana här värdepapper genom Nordeas massiva kampanj.

– Och Nordea säger i sin kampanj att alla kunder som investerar i BRIK-obligationerna åtminstone får hela insatsen tillbaka.

– Det beskrivs som en ”bombsäker” investering som man aldrig kan förlora på.

– Men det Nordea borde göra är att fundera över effekterna av en sådan politik, och inte om de tjänar pengar på det eller så.

– Man kan sälja knark till ungdomar och tjäna pengar på det om man inte tänker på konsekvenserna.

– Genom att sälja sina BRIK-obligationer är Nordea med och skapar en kollaps för euron och ekonomin som helhet.

– Men det som borde ske är att ta pengarna och investera dem i projekt som tåg och kärnkraftverk, istället för att ta pengarna och spela på kasino.

Ni tror på kärnkraft?
– Det är framtidens energikälla.

– Och kärnkraften är inte farlig om man vet hur den ska hanteras.

Tjernobyl-olyckan då?
– Det var en primitiv typ av kärnkraft, och inte som den vi har i Sverige eller generellt som finns på ritbordet nu.

– Ingen nation har visat intresse för att investera i den nya kärnkraften, mer än Kina och en del i Sydafrika.

– Det är kärnkraft med särskilda högtemperatur-reaktorer och en passiv säkerhet så att de blir ”idiotsäkra”.

Ligger ni till vänster eller höger på den politiska skalan?
– Varken eller.

– Vår ideologi utgår ifrån den amerikanska traditionen.

– Men vi mäter oss inte heller i termer av de amerikanska politiska partierna Demokraterna eller Republikanerna.

– Vår utgångspunkt är grundarna av den amerikanska republiken, såsom Benjamin Franklin och Alexander Hamilton som kämpade emot det brittiska imperiet och grundade den nya, fria republiken USA som styrs av den amerikanska konstitutionen ”av och för det amerikanska folket” med en stark grundlag och tydlig separation av makten.

Vad har ni för uppfattning om skatterna?
– Det beror på.

– Det finns olika kategorier av inkomster.

– Produktiva verksamheter ska inte beskattas så hårt.

– Men finansiella verksamheter bör beskattas mycket, eftersom de inte är produktiva.

– Företag som bygger och har processer kan få skattelättnader.

Och hur blir det för privatpersoner?
– Det beror på hur ekonomin som helhet utvecklas, vilka tjänster man vill ha i samhället och hur de ska finansieras.

– Man får bedöma vilken levnadsstandard man vill ha, vilket påverkar hur hög skatten ska vara.

– Det blir en balansgång så att den inte blir för hög eller för låg.

– Man får bedöma samhällets inkomster och individers inkomster.

Hur skulle ni vilja ha det med skatterna i Sverige till exempel?
– Skattenivån är inget problem om man har en produktiv ekonomi.

– Problemet är att det i dagsläget bara är 15 procent som är sysselsatta inom produktiv verksamhet.

– Så vi måste öka antalet så att fler blir verksamma inom industrin, jordbruk, byggande av infrastruktur och vetenskaplig forskning.

– Det skulle generera stora inkomster i samhället.

– Men bara i Stockholm är cirka 150.000 personer sysselsatta inom bank och finans.

– Det är ingen produktiv sysselsättning.

– Det finns massor av folk inom finanssektorn fast det inte är nödvändigt.

– De förvaltar pengar som sätts i spekulation i systemet.

– Men det behövs inte så många personer inom finansbranschen.

Kan du ge något mer exempel på hur ni menar att Nordea agerar destruktivt för ekonomin?
– Jag plockade ut ett exempel åt dig – att Nordea är med i Inter-Alpha-gruppen och har den här kampanjen för att få folk att satsa på spekulation.

– I övrigt är det bara att titta på Nordeas investeringsrådgivning.

– De föreslår att man spekulerar i råvaror, och det i sig höjer priserna på råvaror vilket är dåligt för ekonomin.

Så mycket effekt kan väl inte Nordea ha på ekonomin i stort?
– Nej, men tänk på hela gruppen av banker i Inter-Alpha-alliansen.

– Och där ingår ju till exempel spanska banken Santander, som är en av Europas allra största banker – eller brittiska RBS och tyska Commerzbank.

Vad vet du mer om Inter-Alpha?
– Det är ingen hemlig allians.

– Medlemsbankerna är aktiva med Inter-Alpha, men det får ingen uppmärksamhet.

– Det finns en hemsida om Inter-Alpha. Sök på ”Inter Alpha Group”.

– Och det är ju inget olagligt som de här bankerna ägnar sig åt.

– Men vi vill lagstifta så att den här typen av verksamhet blir olaglig.

– Vi vill inte straffa någon för något som i dagsläget inte är olagligt, men vi vill dirigera resurserna till produktivt arbete och bort från spekulation.

– Fram till 1971 var det ju förbjudet för banker att ägna sig åt spekulation i valutor och så.

– Men det förändrades då Nixon frikopplade USA-dollarn från den fasta växelkursen.

– Innan dess växlade folk valutor i samband med resor eller om man skulle köpa något i andra länder.

– Men nuförtiden utgör sådant bara 0,5 procent av alla växlingar.

– Resten har att göra med att de flesta köper och säljer valutor på spekulation.

– Det är biljoner som omsätts på valutamarknaden i världen varje dag.

– Men det är inget som har något syfte vad gäller ekonomin, eller att köpa mat utomlands eller att resa.

Är det inte en fördel att valutakurserna sätts på en fri marknad?
– Nej, för marknaden styrs av vissa krafter.

– Se på George Soros till exempel som ”knäckte” flera valutor.

– Han kan på en dag köpa en stor del av tillgången på en valuta på valutamarknaden.

– Stiger den valutakursen sedan under dagen, så kan han sälja den valutan med god vinstmarginal framåt kvällen.

– Det är ingen marknad. Det är manipulation.

Soros brukar väl säga att det inte var han som knäckte några valutor, utan att det berodde på att länderna i sig hade så dålig ekonomi?
– Soros är bara ett exempel.

– Det resonemanget du nämner är ungefär som att säga att det är en kvinnas eget fel om hon blir våldtagen när hon går i skogen.

– Men det är inte hennes fel.

– Det är som att säga att det är ditt fel om du är svag.

– Vår egen finansminister Anders Borg har för sin del pratat om vargflocken, och gjorde en konstig tolkning.

– Han sa att man måste vara stark för att kunna stå emot vargflocken.

– Men det vi vill är att lagstifta för att stoppa vargflocken helt.

– Man kan inte säga om det svaga Grekland att det är Greklands fel att landet våldtagits i skogen.

Hur ska ni lagstifta för att stoppa vargflocken?
– Först vill vi införa fasta växelkurser som bestäms mellan länders regeringar.

– Vi vill ha långsiktiga handelsavtal om råvaror och olja.

– Det behövs inte en spotmarknad för olja där oljepriset går upp och ned.

– Man kan ingå avtal med Saudiarabien på 10, 15 eller 20 år.

– Det blir avtal mellan leverantör och konsument om att ha fasta prisnivåer relativt sett.

– Och med relativt menar vi att priserna kan variera, men i princip ska det vara fasta priser på vissa saker.

– Man behöver inte spekulera i olja eller stål.

Låter inte det som ett system liknande gamla Sovjetunionen?
– Det jag pratar om är avtal mellan länder, och inte att respektive land ska bestämma alla priser inom landet.

– Och så var det ju förr i tiden i västvärlden.

– Du kan inte börja prata om Sovjetunionen bara för att jag nämner ett exempel på fasta priser.

– USA hade ett sådant system förut.

– Det var så USA blev en ekonomisk stormakt, genom att de hade sådana här regler.

– Idag kallar en del det för kommunism, men det är en lögn att kalla det så.

– Det är det amerikanska systemet.

– Då skulle svenska pensionsmedel investeras i projekt som kärnkraftsbyggen, och man skulle kunna sätta stopp för valutaspekulationer.

– Det skulle bli som att man bara får investera pensionen på ett ställe såsom kärnkraftverk eller vägar, vilket skulle skapa välfärd.

Vad menar ni med att Inter-Alpha-gruppen är konkursmässig?
– Deras kapital består av massor av finanspapper – finansiella kontrakt som de själva skapat och säljer.

– Det är deras tillgångar.

– Eller så har de lånefordringar.

– Se på exempelvis Santander.

– Den banken har stora tillgångar.

– Men det är pengar de exempelvis lånat ut till fastighetsköp i England och så vidare.

– Så på något magiskt sätt har skulder blivit en tillgång.

– Men problemet är att de här låntagarna ofta inte har någon möjlighet att betala tillbaka.

– Se på Dubai.

– De kommer aldrig kunna betala alla pengar de lånat för att bygga sina skyskrapor.

– Så de lånefordringarna är ingen tillgång för bankerna.

– Det är förluster.

– Men bankerna räknar det som tillgångar.

– Och så har de en massa spekulativa papper.

– Det är exempelvis subprime-lånefordringar som har sålts ut i världen – amerikanska bolånepapper.

– Sådana papper är ibland inte ens kopplade till några hus som säkerhet.

– De som sålde dessa papper hade så mycket lånefordringar kopplade till den amerikanska bostadsmarknaden, så bankerna tog lånefordringarna och ompaketerade dem till finanspapper.

– Och de finanspapprena har de sålt till dumma folk i exempelvis Sverige.

– Statliga svenska bolånebanken SBAB köpte exempelvis sådana papper för 25 miljarder kronor, och kommuner i Sverige och Norge köpte också de här papprena på marknaden.

– Och sedan sprack marknaden, så de papprena som SBAB köpt för 25 miljarder blev värdelösa.

– Sedan kom räddningspaketen i USA för att rädda världsekonomin från den här typen av finanspapper.

– Det blev skattebetalarna som fick stå för notan för det här kasinospelet.

– Och därigenom fick de som köpt de här papprena tillbaka en del av pengarna.

– Men det jag vill ha sagt är att många av de här finanspapprena som banker och investerare har köpt, har ingen koppling till någon ekonomisk verklighet.

– Och det är den här typen av tillgångar Inter-Alpha-bankerna har i sina balansräkningar.

– Sedan finns det skillnader mellan Spanien och Sverige.

– Här är det en brist på bostäder oavsett hur högt bostadspriserna stiger, eftersom folk behöver någonstans att bo.

– Det har inte byggts bostäder i större omfattning i Sverige på 30 år.

– Men i Spanien har det byggts hus överallt.

– Det är precis som i Dubai.

– Man sa där att fastighetsmarknaden skulle stiga i all evighet, så att det var bara att köpa så mycket det gick.

– Och bankerna lånade pengar till alla byggen.

– Men lyxbostäder går inte att sälja i hur stor omfattning som helst.

Så ni tror att Inter-Alpha-gruppens banker kommer att gå i konkurs inklusive Nordea?
– Det är möjligt.

– Sedan vet inte jag om Nordea kanske även har andra verksamheter.

– Och vi vill inte att banker ska kollapsa.

– De är konkursmässiga, men då måste man dra dem genom en konkurs-sanerings-process så att man kan sortera bort spekulativa förlustpapper från den sunda verksamheten.

– Man måste gå in hos bankerna och be dem visa sina papper, och genomföra en konkurssanering.

– De verksamheter och tillgångar där bankerna inte kommer att få något betalt tillbaka, det lägger man åt sidan.

– Medan andra delar som utgörs av att folk har gjort insättningar som gått till utlåning till bostadsköp, företag och liknande – den delen som är en bra verksamhet, ska man skydda.

– Så vi vill inte att bankerna ska stänga ner eller lägga av.

– De ska fortsätta med sina produktiva verksamheter, men lägga ner sina destruktiva verksamheter som måste saneras.

Blir det inte svårt för er att avgöra vad som är sund respektive destruktiv verksamhet?
– Det klarar revisorer på 24 timmar.

Men bankernas revisorer måste ju redan idag säga ifrån om de hittar tillgångar i balansräkningen som är värdelösa?
– Nej, så är det inte.

– I dagsläget är utgångspunkten hos bankerna och dess revisorer att alla papper och lånefordringar är lika värda.

– Men enligt den nya lagstiftning som vi vill införa, skulle revisorerna säga ifrån när det behövs.

– Det kan finnas jättemycket tillgångar även hos Nordea som egentligen är värdelösa.

Vad för tillgångar?
– Till exempel olika typer av finansiella transaktioner.

– Som det är i dagsläget finns det ingen koll på bankerna.

– Det är det som är problemet.

– Det mesta av bankernas finanspapper är nästan hemliga.

– Och derivatkontrakt behöver inte deklarareras.

– Hela debatten inför den nya banklagstiftningen i USA handlar just om att få bankerna att avslöja vad de har för tillgångar.

– Men de vill inte avslöja dem, utan gömmer dem under bordet.

– Så ingen vet vilka tillgångar bankerna egentligen har.

– Om vi fick bestämma skulle finansinspektionerna få gå in och kolla vad bankerna har i sina verksamheter.

– Med ny lagstiftning skulle det bli tillåtet att gå in på det sättet och avgöra vad det är.

Ska EAP ställa upp i det svenska riksdagsvalet i höst?
– Ja.

Och du själv är partiledare för EAP i Sverige?
– Ja.

Varifrån kommer du?
– Irak.

När kom du till Sverige?
– För 16 år sedan.

Vad har du gjort i Sverige?
– Jag har arbetat inom politiken och skrivit en del om Mellanöstern för internationella tidningar som Executive Intelligence Review.

– Och jag har även varit personlig assistent och översättare för att kunna försörja mig.

Vad är det du har gjort inom politiken?
– Jag har engagerat mig i LaRouche-rörelsen sedan 1994 då jag bodde i Norge.

Vad gjorde att du fick upp intresset för det?
– Jag deltog i ett seminarium i Oslo om fredsprocesser, och frågan om det går att få fred bara genom att ett fredsavtal skrivs på utan att utveckla ekonomierna för de inblandade parterna.

– Det tyckte jag var intressant.

– Fred är inte bara ett politiskt avtal på ett papper där man kommer överens om att inte kriga.

– Man måste även utveckla de inblandade parternas ekonomier.

Är det också en del av LaRouche-rörelsens ideologi?
– Ja.

Var det i samband med Irak-kriget som de här fredsfrågorna aktualiserades?
– Ja, så var det.

Hur många röster siktar ni på att EAP ska få i riksdagsvalet?
– Det vet man aldrig.

– Se på Kesha Rogers som är engagerad i LaRouche-rörelsen och nu är Demokraternas officiella kandidat för Texas i USA.

– Alla sa från början att hon inte hade någon chans, men det slutade med att hon vann nomineringen över två Demokrater som hade stöd av partiet och president Barack Obama.

– Så tiderna kan förändras snabbt.

Vad anser ni om Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt? Anser ni att han är korrupt?
– Korrupt kan jag inte säga att han är, men hans syn på ekonomi och hur man sköter statens finanser är ett problem.

– Hans idé är att regeringen ska förvalta statsbudgeten år efter år eller kvartal efter kvartal, men det har inget att göra med att faktiskt tänka på Sveriges framtid.

– Reinfeldt föreslår exempelvis inga nya projekt med höghastighetståg, för då säger han bara att det inte finns pengar till det.

– Men som regering kan man faktiskt skapa pengar.

– Man kan be Riksbanken ge ett lån till Trafikverket (det före detta Banverket) med noll procents ränta.

– Det är precis som centralbanker i världen ger nu till bankerna.

– Men bankerna använder inte pengarna för att bygga järnvägar och kärnkraftverk.

– Staten för sin del har dock möjlighet att även i Sverige begära sådana här lån för att sätta folk i arbete.

Skulle det inte leda till en oro för att den svenska statsskulden ökar?
– Det skulle öka statsskulden, men även gynna Sverige och öka landets produktivitet.

Blir det inte ett allmänt högre ränteläge med högre statsskuld?
– Det behöver det inte innebära.

– Centralbanker har ju sänkt sina styrräntor, och även i Sverige är både landet, invånarna och staten skuldsatta till långivare – men ändå är räntan nästan noll procent.

– Svenska hushåll har ju större skulder än svenska staten numera.

– Varför är den skulden ok och inte skulder för järnvägsprojekt?

Vad skulle ni göra om ni fick 51 procent av rösterna i höstens svenska riksdagsval?
– Vi skulle sätta igång och reformera banksystemet.

– Vi skulle se till att staten tog lån för att satsa på infrastruktur och industrin.

– Men samtidigt är Sverige inte ensamt.

– LaRouche-rörelsen är internationell och förespråkar samarbete mellan USA, Ryssland, Kina och Indien som är de länder som måste gå i spetsen för ett nytt internationellt system.

– Varje land har rätt att styra över sig självt.

– Det kan inte vi styra.

– Men vi måste försöka vara aktiva i flera länder för att främja våra idéer.

– Och det finns stöd för vår rörelse i Europa och USA, till exempel hos den italienska finansministern.

Tillhör han LaRouche-rörelsen?
– Nej, men han stödjer våra idéer.

Vilket parti tillhör han?
– Berlusconis konservativa parti.

Har du själv träffat Lyndon LaRouche?
– Ja, självklart.

Hur är han som person?
– Han är rolig och har mycket humor.

– Han är 87 år, men är mycket aktiv.

Vilka är hans viktigaste idéer?
– Han har vissa idéer om människans roll i historien och universum – att det finns en skapelseprocess i världen som människor kan delta i.

– Det är vad han kallar ”fysisk ekonomi” – att människan har en förmåga att förstå och upptäcka hur universum fungerar.

– Människan kan både upptäcka och utnyttja det – till exempel att komma ut i rymden.

– Då kan människan tänka ut vad som krävs för det.

Ni tycker det är bra med månresor?
– Ja, det är bra för då kan man fundera ut vad som krävs för att lyckas med det – vilka vetenskapliga förutsättningar som krävs och den teknik som skapas under ett sådant projekts gång.

– Det är inte så intressant att just komma fram till månen, för det finns inget där annat än sand.

– Men USA:s månresor och den teknik som skapades i samband med det, bedöms ha gett tolv gånger pengarna tillbaka jämfört med kostnaden.

– Ny teknik som internet och mikrovågsugnar – allt kommer från det amerikanska rymdprogrammet. Även medicinska framsteg och ny materialhantering och brandlarmssystem.

Det finns uppgifter   om kritik mot LaRouche-rörelsen såsom att den är negativt inställd till homosexuella?
– Det är fel.

– De uppgifterna kommer från att när aids bröt ut i mitten på 80-talet, så föreslog LaRouche ett obligatoriskt aids-test, och att de som fick diagnosen att de hade aids borde isoleras för att få behandling.

– Man skulle betrakta det som en epidemi.

– Och det fick homorörelsen i USA, särskilt i Hollywood, att inleda en stor kampanj mot LaRouche.

– De gick i bräschen mot honom.

– Det är därför som LaRouche anklagas för att vara negativ till homosexuella.

– Men det har inte med det att göra.

– Det handlade om hur man ska hantera en epidemi.

– Och faktum är att det blev en epidemi.

– Men LaRouche är inte uttalat negativ mot homosexuella.

– Det har inget att göra med den frågan.

– Han fokuserar på människors grundläggande värde, och människans identitet i universum – att varje människa betyder något för helhetshistorien.

– Men samtidigt måste mänskligheten växa på ett korrekt sätt, få vetenskap och kultur så att människans kreativa förmåga kan utvecklas.

Och pratet om nazism?
– Det handlar om att den sjukvårdspolitik som USA:s president Barack Obama genomför, kan sägas vara en kopia av Hitlers ”T4-program”.

– Obama har sjukvårdsrådgivare som man kan kalla ”Obamas nazidoktorer”.

– en film om det på vår hemsida.

Ni menar att han fått råd från nazister?
– Att de råd han fått bygger på samma idé som nazisterna hade.

– Och det blev ju inte så populärt när vi sa det.

/artikeln kommer från http://www.nyapolitiken.biz/index.html och jag vill tillägga att jag inte instämmer i allt som sägs/skrivs på den sidan. /Maria