När EU:s finansministrar höll ekonomiskt krismöte om Irland försökte euroländerna att tysta Sveriges finansminister Anders Borg om den svenska negativa inställningen till att låna till nya krisländer. Ekot kan i dag berätta vad som hände på det slutna mötet och hur Anders Borg till slut ändå gjorde precis som han ville.

Reporter: Herman Melzer/Ekot. 2010-12-15.

Det var sista söndagen i november som EU:s finansministrar snabbinkallades för att komma överens om hur eurolandet Irland skulle räddas. För euroländerna var det viktigt att få med sig även länder utanför euroområdet. På mötet sa Anders Borg att även om Sverige skulle ställa upp med lån till Irland så tänkte inte Sverige ställa upp med räddande lån till fler krisländer.

Enligt uppgift till Ekot från källor i såväl Stockholm som Bryssel blev de andra finansministrarna klart irriterade över Sveriges öppet negativa inställning till att låna ut pengar till fler krisländer.

Argast var eurorådets ordförande Jean-Claude Juncker. Anders Borg fick av Juncker veta att det här var något han inte borde säga högt och att känslig information av det här slaget inte fick komma ut från finansministrarnas mötesrum.

Men Borg ville inte lämna något löfte om att hålla tyst utan svarade bara att om det var så att några journalister ställde frågor om just den här saken så tänkte han också svara på frågorna.

I själva verket gick Borg längre än så. När han efter mötet i Bryssel träffade svenska journalister sa Borg innan han ens fått några frågor så här:

– Vår bedömning är att det är osannolikt att Sverige kommer att delta i ytterligare bilaterala program inom nära tid. Vi har ju gjort bedömningen att vi har tagit ansvar för Lettland, vi har tagit ansvar för Island och nu tar vi ansvar för Irland. Vårt ansvar är begränsat.

Uppenbarligen ville Anders Borg vara helt säker på att den svenska uppfattningen blev känd. Någon annan förklaring till att han så tydligt gjorde precis det euroländerna inte ville att han skulle göra är det svårt att hitta.

För euroländerna ser det förstås inte så bra ut när ett EU-land utanför euron säger sig inte längre vilja ställa upp för andra länder. Det ökar också trycket på euroländerna som ju måste ställa upp för varandra.

Nästa land i kriskön är ju Portugal och om Portugal också tvingas söka EU-hjälp med lån så handlar det om ungefär lika mycket pengar som Irland fått lönelöfte om – bortåt tusen miljarder räknat i svenska kronor.

Nyheter Sveriges Radio /Ekot