Att anklaga Gud för försummelese av barn:

Ett sätt som Gud talar till sina barn är genom att ställa frågor till dem. Vi ser honom göra detta genom Bibelns bägge testamenten. Och sättet han framställer sina frågor på uppenbarar hjärtats tankar. Till exempel:

• När Elia gömde sig i grottan frågade Herren, ”Elia, vad gör du här?”

• När Petrus började gå på vattnet mot Kristus fick hans tvivel honom att sjunka ner i vågorna. Jesus frågade lärjungen, ”Varför trodde du inte?”

• När Saulus, som snart skulle bli Paulus, var på vägen mot Damaskus, frågade Kristus honom, ”Varför förföljer du mig?”

Dessa frågor var genomträngande. De var formade för att få de som lyssnade att tänka, att blicka djupt in i sina hjärtan.

Idag använder Gud fortfarande frågor för att komma till hjärtpunkten med sina barn. Då och då talar Herren till mig med en fråga. En gång när jag sökte honom i bön poppade en fråga upp i mitt hjärta. Jag hörde Anden fråga, ”David, anklagar du mig för försummelse av barn?”

Jag var förbluffad över själva tanken. Sedan viskade Anden till min själ: ”Du är mitt barn. Jag är din Fader. Men ändå, misstror du mig? I dina tankar, anklagar du mig för att försumma dig? Tror du ibland att jag inte hör dina uppriktiga rop?” Jag var tvungen att rannsaka mitt hjärta innan jag svarade.

Sanningen är att vi kristna sällan uttrycker i ord våra tvivel och otro. Vi säger aldrig till andra att Herren har försummat oss. Vi säger aldrig att han varit tyst inför våra rop, att han inte hört våra rop eller böner, att han inte varit verksam för vår skull.

Men faktum kvarstår att vi tänker sådana tankar. Dessa frågor och andra tvivel existerar djupt inom oss. Det är sådant vi känner när Gud verkar vara tyst gentemot våra böner.

Jag tror Gud gav mig det här budskapet på grund av att Anden vill ta itu med var och en av oss vad gäller att förtrösta på vår Fader till fullo. Vår tillbedjan i kyrkan, vår innerliga lovprisning, vår dagliga kristna vandring – allt är förgäves om vi tror att Gud försummar oss inom något område av våra liv.

Låt mig dela med dig några av frågorna Herren har ställt mig vad gäller detta. Jag tror det är viktigt för oss alla att i våra hjärtan få tre särskilda frågor avgjorda. Om vi kan göra det kommer vår tro och förtröstan på Herren att upplivas.

LÄS RESTEN på World Challenge Inc

http://www.worldchallenge.org/sv/node/12204

/Denna text sätter nog en del funderingar i mångas hjärtan och frågor till Gud eller till sig själv: Hur är jag, hur tänker jag, anklagar jag Gud? Är jag tillräckligt tacksam? Kan Gud ge bönesvar? eller: Varför får jag inga bönesvar? Ja så kan tankarna gå, men då får man tänka om, faktiskt. GUD är vår Far och han har all omsorg om oss. Man kan be en bön och hoppas få bönesvar, men det bönesvar man tänkt sig kanske inte Gud vill att man skall ha, det kan rent av vara skadligt, men det kanske man inte förstår. Gud är Gud, det måste vi alla komma ihåg./ Maria