Romarbrevet Kapitel 12. Lyda Gud?

1 Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. 2 Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom.3 I kraft av den nåd jag har fått säger jag till var och en av er: ha inte högre tankar om er själva än ni bör utan tänk förståndigt, efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en. 4 För liksom vi i en enda kropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, 5 så är vi många en enda kropp i Kristus. Men var för sig är vi varandras lemmar.6 Vi har olika gåvor efter den nåd vi har fått: att profetera i överensstämmelse med tron, 7 att tjäna i vår uppgift, att undervisa i läran, 8 att förmana med uppmuntran och tröst, att dela ut gåvor utan baktankar, att vara hängiven som ledare, eller att visa barmhärtighet med glatt hjärta.9 Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. 10 Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. 11 Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, tjäna Herren. 12 Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. 13 Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet. 14 Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. 15 Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. 16 Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. 17 Löna inte ont med ont. Tänk på det som är gott i alla människors ögon. 18 Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er.19 Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den, säger Herren.20 Men om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud.21 Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.

1. Romarbrevet är underbart och så lärorikt. Men..det slår mig att så många inte förstått vad Paulus vill säga. Många av bibelverserna blir i stället något som man kan använda lite hur man vill- – för att man inte förstår text och mening. Man rider på att man ska förmana andra kristna, och gör det så att de ofta blir mycket sårade, man förstår inte att man sårar, man är så uppfylld av sig själv och sin ’godhet’.

2. Enigheten är också ett problem om man ser på Johannes evangeliet kap 17. Enhet kallar man den och då leder den till ekumeniken!

3.I mångt och mycket följer man inte att lära känna kärleken! den som Jesus talar om, för man är för självisk för det, och då rasar ju bibeltexten ihop.

4.Man gråter inte alltid med den som gråter eller hjälper inte alltid den som behöver hjälp. Genom åren har jag sett många människor som inte har förstått bibeltexter och som går efter sitt EGET huvud men inte efter Guds vilja.

-Man är inte alltid så god som man borde, men ofta väldigt Självgod! —–ja det är en av mina reflektioner över detta kapitel som verkligen är underbart och som jag vill följa.