Detta märkliga fenomen blev säkert iakttaget av mer än 50 människor i staden och omgivningen. Händelsen gjorde ett överväldigande intryck på de flesta av dem, och man var överbevisad om att man upplevt ett varsel. Någon gick in i sitt hus och bad, ja till och med omvändelser förekom som en följd av tilldragelsen.
Ett av ögonvittnena till synen i luften var dåvarande föreståndaren´i ”Bönderna Salgslag” i Grimstad, Godthard M. Terjesen. Tillsammansmed ett 30 tal personer stod han på bryggan då händelsen inträffade och i följande nedteckning från den gången, skildrar han så här:
Det var vid 15-tiden fredagen den 15 juni 1934, det var fint väder,klart med blå himmel utan ett moln, och solen sken. Det blåste starkt med skumtoppande böljor på sjön. I Gundersens häck lite ovanför mig sjöng en massa fåglar med hög röst, men då Jesus visade sig på himlen , lade stormen och böljorna sig, och sjön blev blixtstilla och blank, och fåglarna höll upp att sjunga i häcken.
Det visade sig först en vacker sky i en form av en flygmaskin, och den kom närmare med hög fart. Eftersom den närmade sig, såg vi att den saknade mittpartiet. Men då den kom över fjorden, ut mot havet, steg det ut av den, där mittpartiet skulle ha varit, en Kristusbild med uppräckta händer. Så blev händerna sänkta som Thorvaldsens Kristusbild. liksom välsignande.
Jesus hade en vitglänsande mjuk fotsid mantel. De bara fötterna syntes nedanför kanten. Håret hängde böljande till skuldrorna, och hans ansiktsuttryck var lysande milt och kärleksfullt, rent och skönt. Men då han vände sig mot Rönnes, såg jag klart hur tårarna rann ned över hans kind, och någon såg till och med hans rörande ögon. Kristusgestalten var omgiven av flera vita änglar både över och under honom.Detta såg vi alla i över en kvart på himmelen. Själv sprang jag runt för att säga till så många som möjligt, och jag ringde till Grimstadspostens redaktör, Knut Dyvik, som med hustru och flera andra också fick se det.Jag sprang också till min mor och några andra troende kvinnor somhade bönemöte, och jag som inte var frälst då, ropade till Gud om nåd och att få vara med Jesus. En fotograf och några kvinnor sprang för att hämta en kamera, men då de kom tillbaka, var synen borta.
Den höll sig nästan en halvtimma, och till slut var det bara en nattvardskalk kvar (min mor såg även ett bröd). Synen blev inte upplöst, men jag såg hur Jesus gick in i den blå himlen och försvann. En mindre vit änglavarelse visade sig med armarna lyftade som till välsignelse och stod där en stund innan den försvann. Då började sjön åter att storma som förut, och fåglarnabörjade sjunga. Alla sade, detta glömmer vi aldrig!
Så var Gotthard M. Terjes berättelse.
Bjarne Berg i Grimstad adresstidning.