Bibelns grundspråk är ju hebreiska och grekiska.
I bägge dessa språk användes även bokstäverna som siffror.
Så betyder t.ex. de tre första bokstäverna i hebreiskan, alef,
beit och gimmel även 1, 2 och 3. Grekiskans alfa, beta och gamma
betecknar även 1, 2 och 3 när de används som siffror.
Vissa talvärden i Bibeln har sedan gammalt betecknats som
”heliga tal” ex. 3, 7 och 12.
Låt oss titta litet närmare på 7-talet, som forskare världen
över räknar som fullkomlighetens tal. Både i Gamla och
Nya Testamentet förekommer det på många ställen:
När Gud skapade världen så vilade han på 7:e dagen.
I arken togs in 7 par av varje art av rena djur och fåglar.
Noa fick 7 dagars varsel innan syndafloden kom.
I Moseböckernas offerlagar och högtider omtalas 7 lampor,
7 osyrade bröd som skulle ätas i 7 dagar etc. Så fortsätter det
ända fram till Uppenbarelseboken med de 7 breven till de
7 församlingarna, de 7 andarna, de 7 gyllene ljusstakarna,
boken med de 7 sigillen o.s.v.
Hela Skriften är alltså liksom genomsyrad av 7-talet.
En som särskilt uppmärksammade detta var den ryskfödde
matematikern dr Ivan Panin. Han var verksam i USA i slutet
på 1800-talet. Han var fritänkare, men då han behärskade både
grekiska och hebreiska så började han studera Bibeln på
grundspråken, mest av litterärt intresse.
När han långsamt och grundligt genomforskade texten framträdde
för hans matematiskt vältränade sinne ett 7-talsmönster som
präglade hela Skriften. Eftersom varje bokstav har ett talvärde
får ju också varje ord och varje mening ett talvärde som är
summan av de enskilda bokstävernas värde.
När han läste Bibelns första vers:
”I begynnelse skapade Gud himmel och jord”, fann han att denna
mening består av 7 ord och sammanlagt 28 (7×4) bokstäver.
Orden Gud + himmel + jorden ger talvärdet 777! Så fortsatte
Ivan Panin att gå igenom hela Bibeln. Han häpnade när han såg hur
hela Skriften var sammanvävd i ett stort 7-talsmönster.
Men var det möjligt att detta kunde vara ett verk av människor?
Panin var nu så gripen av sina undersökningar att han kallade två
vänner till sig, som också de var kunniga i grekiska och hebreiska.
De fick möda sig i 13 veckor tillsammans för att med hjälp av lexikon och beräkningar konstruera en enda sats på de två språken
efter 7-talsprincipen!
Dessa skriftstudie gjorde att ateisten Ivan Panin så småningom
blev omvänd till en levande tro på Honom, som är den
Store Matematikern, han som leder de oräkneliga stjärnemängderna
där uppe i rymden fram i räknade hopar och därtill nämner dem alla
vid namn, enligt Jesaja 40:26. Han som i Matt. 10:30 säger till oss:
”Men på eder är till och med huvudhåren allesammans räknade.”
Ivan Panin redogjorde för sina upptäckter i tidningsartiklar bl.a.
i New York Sun samt i småskrifter och blev ett frimodigt vittne och
försvarare för Guds ords sanningar.
En gång deltog han i en offentlig disputation där han som
motståndare hade nio rationalistiska teologer, tre präster och en
redaktör. Men ingen av hans motståndare kunde förneka hans
matematiska grundlighet när han med utgångspunkt från ett visst
kapitels grekiska grundtext kunde tala om att det fanns: 490 ord,
49 meningar, 1162 vokaler, 917 konsonanter, 98 verb, 77 namnord
etc. Alla dessa tal är multiplar av 7! Ingen kunde heller förneka att
det finns 7 böner i Fader Vår, att Jesus talade 7 ord på korset
och att han på tal om förlåtelse gav oss budet:
”Icke 7 gånger, utan 70 gånger 7 gånger.”
Vad ovan sagts om Bibelns matematik är ett vittnesbörd om att
Skriften är ingiven – inspirerad – av den levande Guden.
Den är ”guda-andad” in i minsta detalj. Trots att denna bok
tillkommit under en tidsrymd av 1600 år och med många olika
författare tillhörande olika socialgrupper, så har alla dock ett
gemensamt – de var gudsmän drivna av den helige Ande.
Någon har skrivit om Bibeln: ”Denna bok framställer Guds tankar,
människans tillstånd, frälsningens väg, syndarens dom och den
troendes sällhet. Dess läror är heliga, dess föreskrifter bindande,
dess berättelser sanna och dess bestämmelser orubbliga.
Kristus är dess huvudämne. Guds ära och vår välsignelse dess
syftemål.”
/Allan Svensson, med tillstånd f A .S.