Guds församling det värdefullaste som finns på jorden
Men folket saknar kunskap
Guds församling är det värdefullaste som finns på jorden. Redan innan Gud skapade världen hade han planerat för församlingen, och förutbestämt oss till barnaskap hos sig. Ef. 1:3-6. Guds församling är ett levande tempel, uppbyggt av levande stenar. 1 Petr. 2:5. Vi är ju den levande Gudens tempel… 2 Kor. 6:16. Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 1 Kor. 3:16, 6:19. Sedan templet i Jerusalem blev förstört år 70, så har Gud inte haft något annat tempel på jorden än sin församling.
Ingenting på jorden är mer viktigt än att Guds församling blir uppbyggd enligt Ordets mönsterbild. När Gud var så noga med att tabernaklet (2 Mos. 25:9) och det gamla förbundets tempel blev byggt enligt mönsterbilden, så att de som utförde arbetet måste få specialutbildning genom Guds Ande (2 Mos. 35:30-35, 36:1-2), då måste han ju vara ännu mera noga med det verkliga templet som är Guds församling. Men hur är det med Guds tempel? Är det byggt enligt mönsterbilden? Vilken mönsterbild? Mönsterbilden för Guds församling utgöres av allt det som Bibeln lär om Guds församling. Vad skulle det annars vara?
Den helige Ande är sanningens Ande. Joh. 14:17. Jesus säger i Joh. 16:13 att sanningens Ande ska leda oss fram till hela sanningen. Här ser vi att Jesus vill att vi ska veta sanningen, så att vi inte faller offer för falska läror och onda andemakter. ”Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare. Ty han ville göra de heliga skickliga till att utföra sitt tjänarvärv, att uppbygga Kristi kropp, till dess att vi allasammans komma fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad, och så bliva fullvuxna, intill Kristi fullhet. Så skulle vi inte mer vara barn, inte såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran, vid människornas bedrägliga spel, när de illfundigt söka främja villfarelsens listiga anslag. Nej, vi skulle då hålla oss till sanningen, och i alla stycken i kärlek växa upp till honom som är huvudet, Kristus. Ty från honom hämtar hela kroppen sin tillväxt, till att bliva uppbyggd i kärlek, i det att den sammanslutes och får sammanhållning genom det bistånd var led giver, med en kraft som är avmätt efter var särskild dels uppgift.” Ef. 4:11-16.
Jesus ber till sin Fader i Joh. 17:21, ”…jag beder att de alla må vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig, och jag i dig, också de må vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig.” Och många andra bibelord uppmanar Guds folk till enighet. Men ändå har de kristna blivit uppsplittrade i många kyrkor och samfund, och detta är ett allvarligt hinder för människor att komma till tro. Enigheten är viktig för att människor ska komma till tro på Jesus.
Då är frågan, vad är kyrkor och samfund för någonting? Har Gud gett sitt folk någon befallning att organisera samfundsförsamlingar och att bygga kyrkor? Kan någon med hjälp av Bibelns ord förklara hur dessa församlingar och kyrkosystem har kommit till? Nej det går inte, för kyrkorna och samfunden är inte grundade på Guds ord, utan på falska läror. De är religiösa svartbyggen. Kan du hitta ett enda ställe i Bibeln där det står att man bildade en församling genom att organisera en föreningsrörelse? Står det något om medlemskort i Bibeln?
Den vanliga uppfattningen är att kyrkornas och samfundens uppgift och avsikt är att förkunna Guds ord och att leda människor till tro på Jesus. Men sanningen är den rakt motsatta. Den där uppsplittringen av de kristna i olika samfund och kyrkor har aldrig varit till någon fördel. Den har istället hindrat människor från att komma till tro på Jesus. Genom falska läror och lögner har Satan utnyttjat både predikanter och andra kyrko- och samfundsmedlemmar till att tala och arbeta tvärt emot Guds ord.
Ett samfund eller en kyrka är inte bara en organisation med ett antal medlemmar och predikanter. Det är också en andemakt. Genom sina falska läror och lögner kan ondskans andemakter påverka både predikanterna och deras åhörare, och hela deras verksamhet. Kyrkornas och samfundens verkliga avsikt är att hindra människor från att förstå Guds ord, och att lura dem till helvetet.
De som lämnar rum för falska läror blir också påverkade av ondskans andemakter. De förleder människor till att använda felaktiga benämningar. Vi kan inte använda ordet ”kyrka” när vi menar Guds församling. Guds församling är ju ingen kyrka, och kyrkorna är inga Guds församlingar. Den katolska kyrkan har torterat och mördat många miljoner kristna. Om vi använder samma namn ”kyrka” på mördaren som på mordoffret, hur kan vi då veta vad som menas när någon säger ”kyrkan”? Ordet ”kyrka” förekommer inte alls i Bibeln. Bibelns benämning på kyrkan är ’den stora skökan’ och ’det stora Babylon’.
Vad pastorerna och medlemmarna säger stämmer inte överens med själva samfundets eller kyrkans avsikter och målsättning. De tror att samfundet och kyrkan tjänar Gud, men samfundet och kyrkan lurar dem hela tiden genom falska läror, så att de inte förstår vad Bibeln lär om Guds församling. Därför kan de inte undervisa eller predika om Guds församling.
Gud har inte gett någon befallning att bygga några kyrkosystem eller samfund. De är inte byggda enligt Guds ord, och då är de ju inte Guds tempel eller Guds församlingar. Då uppstår frågan, vems är kyrkorna och samfunden? Det är Satans kyrkor och samfund.
Men så snart man nämner något om kyrkor och samfund, och jämför med vad Bibeln lär om Guds församling, då inträffar ett märkligt fenomen. Många blir rädda och nervösa och vill inte höra eller läsa något om detta. De pratar om kärlek och gemenskap och att man ska älska församlingen. Vad är det för sorts kärlek och gemenskap de tjatar om?
Det står i 1 Joh. 1:7, ”Men om vi vandrar i ljuset, såsom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” Men de flesta av dem som bekänner sig vara kristna vandrar inte i ljuset. De vandrar i det kyrkliga mörkret, och är ljusskygga. De har en sorts kärlek och gemenskap som inte tål ljuset. Så snart man nämner något om Guds församling och om kyrkor och samfund så kommer denna ”kärlek” fram. Den ger sig tillkänna genom förakt mot Guds ord, och genom att slänga fram en massa frågor. Förespråkarna för den falska kärleken har ingen undervisning om Guds församling, bara frågor. De studerar inte vad Bibeln lär om Guds församling, och de kämpar inte för Bibelns sanningar. Av sådana människor får man ingen hjälp, men de uppträder som om de vet hur det ska vara.
De pratar om att man ska älska församlingen och inte döma och kritisera. Men vad är det som de uppfattar som kritik? Jo, det är Guds ord! När man vill studera vad Bibeln lär om Guds församling, då säger de att man dömer och kritiserar. De försvarar kyrkor och samfund och fördömer sanningen. Vad är det för sorts kärlek och gemenskap som vill hindra människor från att studera Guds ord? I stället för att bevara Andens enhet enligt Ef. 4:3, så vill denna falska kärlek bevara splittringen bland de kristna och hålla dem bundna till kyrkor och samfund. Har detta något med Kristi kärlek att göra?
Deras situation är oerhört farlig därför att de inte älskar sanningen. Då älskar de inte heller Jesus, för han är sanningen. Joh. 14:6. Sanningen skall göra oss fria, varför ska vi då vara rädda för sanningen? Joh. 8:32. Det som jag har skrivit om kyrkor och samfund och om Guds församling, det är bibelstudie och bönesvar, och inte kritik.
Guds ord lär oss att vi ska förlåta och älska varandra, men vi behöver inte förlåta och älska Satan och försvara hans falska läror.
För att upprätta en verklig enhet och gemenskap bland Guds folk, så måste alla samfund och kyrkor avslöjas. All religiös dynga som kyrkor och samfund har dragit in bland Guds folk måste rensas ut. Varför tror folk att frikyrkoförsamlingarna är Guds församlingar, och att kyrkorna är Guds tempel? Gud bor inte i tempel som är byggda av trä eller sten. Apg. 17:24. Om frikyrkornas predikanter och övriga medlemmar hade studerat vad Bibeln lär om Guds församling, så borde de ha insett att Guds församling inte är någon organiserad föreningsrörelse. Guds församling är en levande organism. Rom. 12:1, 4-5. 1 Kor. 12:13-30. 1 Petr. 2:4-5. Det är en väsentlig skillnad mellan en organisation och en organism.
Den verkligt kristna kärleken och gemenskapen blir inte störd av att man studerar Bibeln. Tvärtom, den blir starkare ju mer radikalt Guds ord förkunnas.
Om vi älskar Jesus, då älskar vi också Guds ord, och kärleken till Guds ord driver ut räddhågan. 1 Joh. 4:18. Om vi älskar Guds ord, då vill vi också veta vad Bibeln lär om Guds församling, Kristi kropp. 1 Kor. 12:12-30. Men de flesta av dem som bekänner sig som kristna undviker detta. De är rädda för att tala om detta. Varför? Det är för att de har ingen kunskap om Guds församling. Varför har de ingen kunskap om Guds församling? De har aldrig hört någon predikan om Guds församling, och de har aldrig bett till Gud om någon sådan kunskap. Och varför har de inte bett till Gud om detta? Det är för att de är bundna och förblindade av kyrkornas och samfundens falska lära. De kan inte se skillnaden mellan kyrkorna och Guds församling. De litar mer på ”stora predikanter” och kyrkofäder än på Bibeln.
På vilket sätt har kyrkorna och samfunden visat Kristi kärlek? De håller sina medlemmar nere i okunnighet. Medlemmarna får ingen kunskap om Guds församling, och ingen upplysning om vad kyrkor och samfund är för någonting. De får inte ens veta vad de är medlemmar i. Sådan kunskap får medlemmarna inte ha, för då säger de upp sitt medlemskap och lämnar kyrkorna och samfunden. Sanningen gör dem fria!
Det står i Hebr. 10:25, ”…låt oss inte överge vår församlingsgemenskap…” Detta tar kyrkorna och samfunden ingen hänsyn till. De bryr sig inte ett dugg om den kristna församlingsgemenskapen, utan istället vill de bevara sin egen kyrko- och samfundsgemenskap, och den kallar de ”församlingsgemenskap”. När Bibeln talar om den kristna församlingsgemenskapen så tillämpar kyrkorna och samfunden detta på sin egen kyrko- och samfundsgemenskap.
Man rycker loss Bibelns ord ur dess sammanhang och tillämpar dem på ett sätt så att de får rakt motsatt betydelse. Istället för att åstadkomma en kristen enhet och gemenskap, så bevarar man uppsplittringen av de kristna i olika kyrkor och samfund. Tvärt emot Guds ord, som säger att vi som tror på Jesus ska vara ett. Kyrkogemenskapen och samfundsgemenskapen kan vi gott överge, för den har inget stöd i Guds ord.
Någon form av organisation kan ju behövas i en kristen verksamhet, men då får man inte förväxla organisationen med Guds församling, så att man kallar organisationen ”församling”. Och de som ska förkunna Guds ord, ska inte komma som representanter för någon organiserad föreningsrörelse med ett särskilt namn. När apostlarna predikade så kom de inte som representanter för ”Apostlamissionen”, och det var inte ”Apostlarnas Pionjärmission” som hade sänt dem. Nej, de var Guds sändebud. 2 Kor. 5:20.
När Jesus kommer och hämtar Guds församling till himlen, då måste församlingen vara upprättad och uppbyggd enligt Bibelns mönsterbild. Till detta behövs en väckelse kraftigare än alla tidigare väckelser. Bed till Gud om en sådan väckelse!/A Svensson
http://www.algonet.se/~allan-sv/SIDA94.HTM#värdefull /Tack Allan/ Maria