Det finns två människotyper som ställs emot varandra och det är de som tror på människans egen förmåga, och de som tror på Gud.

Nuförtiden vet människor inte vad de ska tro på, för Gud blir inte presenterad för dem, och de människor man borde kunna lita på, de kan man inte lita på.

Så var det på Jeremias tid också. Där litade man på militären och på avgudarna i stället för på Gud. Framgång och tillväxt uteblev! som en följd av detta. Känns det igen?

Vi som tror, kan visa på vad Herren gör, vi är inte överlämnade till avgudar utan vi har vår tillit  till en stor och mäktig och sann Gud!

Jer 17:5  Så säger HERREN: Förbannad är den man som förtröstar på människor och sätter kött sig till arm och med sitt hjärta viker av ifrån HERREN.

Jer 17:6  Han skall bliva såsom en torr buske på hedmarken och skall icke få se något gott komma, utan skall bo på förbrända platser i öknen, i ett land med salthedar, där ingen bor.

Jer 17:7  Men välsignad är den man som förtröstar på HERREN, den som har HERREN till sin förtröstan.

Jer 17:8  Han är lik ett träd som är planterat vid vatten, och som sträcker ut sina rötter till bäcken; ty om än hetta kommer, så förskräckes det icke, utan bevarar sina löv grönskande; och om ett torrt år kommer, så sörjer det icke och upphör ej heller att bära frukt.

*
*

Nu gläd dig, min ande, I Herran, Upp, jubla min själ, i din Gud. Låt ängslan och sorg vika fjärran På Guds, den Allsvåldiges, bud. Väl andra må sucka och kvida, Men dig som har Gud vid din sida, Dig höves blott lovsångens ljud. 

/Maria