Vi är alla beroende av varandra på ena eller andra viset. Vi är beroende av varandra i den mänskliga gemenskapen. Det finns gemenskap som vi tycker om, eller hur? och det finns gemenskap som vi måste vara i utan att vi tycker om den. Känns det igen? Ja jag trodde väl att du vet vad jag talar om nu.

 Det finns neutrala zoner och det finns zoner som gör ont. Men vad som finns i allt detta är faktiskt också att vi förlåter varandra! Förlåter för misstag, för fel, för likgiltighet och annat. Vi tar ofta ställning, ibland för fort, och säger NEJ till gemenskap, kanske för att vi är rädda för att komma för nära eller för att någon skall se vem vi verkligen ÄR.

Små människobarn! Jesus skrev ett budskap i sanden till en äktenskapsbryterska, och det var ett förlåtelsens budskap.

Kvinnan han skrev till var en kvinna som var tyngd av skuld, som inte såg någon utväg ur sin situation och som var nära att bli stenad. De som anklagade henne, de tyckte de var utan skuld.

Men var de det? Var de så goda att de inte hade gjort några fel? Bara Jesus visste hur de människorna var i sitt inre.

Därför vet han också vad VI ALLA har att kämpa med.

Han VET vad vi går igenom, precis som han kände kvinnan som gjort fel . Men vad gjorde Jesus? Han förlät och bad henne att gå vidare.

Han sade också att de som var utan fel skulle kasta första stenen mot henne. Gjorde någon det? Kastade de en sten? NEJ. För de visste att de hade fel.

…..

Jesus skrev i sanden två gånger, han skrev också till dem som var anklagare. Han skrev om ett evangelium, som består i att vi skall älska varandra!

Han ger oss, var och en av oss, ett evangelium som består av KÄRLEK och FÖRLÅTELSE. Han ber oss öppna vårqa hjärtan och rannsaka oss själva och han ber oss att inte sätta oss på några höga hästar!

De som vile kasta stenar på kvinnan, de fick gå därifrån utan att ha gjort det de ville. De fick i sina hjärtan uppleva förlåtelsen. Jag undrar vad som hände med dem sedan….. Förlåtelse är vägen till ett annorlunda liv. Kanske har du någon som du måste förlåta. För vet du; när du förlåter den som gjort dig illa, då får du FRID.

**Jesus, o, jag längtar, Efter mer av dig, Ropar, beder, trängtar: Rena, helga mig. Låt nu slagget brinna, Låt allt orent dö. Låt mitt hjärta finna Renhet, vit som snö. /Mildred Säwe