Undvik produkter som innehåller soja (från nyhetsbrev)

Bild Google, Artiklar fr Gunnar Lindgren  Du hittar  honom t ex i denna länk: http://www.gunnarlindgren.com/matfett.html

Redan för 20 år sedan träffade jag, (Gunnar Lindgren), en överläkare som ansåg att den amerikanska sojaindustrin var den mest framgångsrika marknadsföraren i världen, flera steg före Coca-Cola och McDonalds. Inte nog med att man lyckats tillverka den kemiska imitationen av smör (margarin) av soja och lanserat den som ”nyttigare” än naturprodukten smör, utan också framställa en rad sojaprodukter som sojalecitin, sojaolja, sojaprotein osv. Dessa har fått en enorm spridning inom västvärldens livsmedelsindustri.

Man har givit intrycket av att soja är ett urgammalt beprövat livsmedel från Asien, men detta gäller inte dagens sojaprodukter. I Asien har man länge använt fermenterad soja, där en jäsningsprocess eliminerat skadliga ämnen. Men man har inte tidigare ätit ickefermenterad soja i Asien som amerikanarna har lärt oss på senare tid.

Den industriella framställningsprocessen av sojaprodukter är motbjudande. Man mal sojabönor och blandar mjölet med varmt vatten och bensin. Sedan skiktar sig detta i en vattenfas och en bensinfas. I den förra hittar man bl a sojaprotein och i den senare hittar man lecitinet och oljan. Med kemiska processer försöker man avskilja sojaprodukterna från vattnet/bensinen. Men det finns alltid mindre eller större rester kvar i produkterna. (Den s k entropilagen säger att det alltid finns en teknisk/ekonomisk gräns där man måste acceptera en viss bensinhalt.) Just sojalecitin är värmekänsligt och det är svårt att pressa tillbaka bensinhalten. Därför finns särskilt höga gränsvärden för bensin i vissa sojaprodukter. (Se nedan).

Livsmedelsverket har redovisat en lista över vilka halter av bensin (hexan) och även andra lösningsmedel som får finnas i vår mat. Det är hög tid att detta deklareras på livsmedelsförpackningar i stället för ett antal mer harmlösa ”tillsatser”. Se listan och begrunda den:

http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/1990-1995/1993_17.pdf

De ickefermenterade sojaprodukterna sätts i samband med en rad effekter på hälsan:

Bröstcancer
Hjärnskada
Missbildningar
Störningar hos sköldkörteln
Njursten
Skador på immunsystemet
Allvarliga, potentiellt dödliga mat allergier
Fertilitetsstörningar
Risker under graviditet och vid amning

Eftersom sojaprodukter är billiga finns de ofta i färdiglagad mat. Detta är ett bra skäl för att undvika sådana produkter och laga mat själv. Framför allt skall mat som innehåller soja jagas bort från barnens kost. I sojabaserad modersmjölksersättning i USA har man hittat extremt höga halter av bl a mangan och östrogena ämnen.

 Läs mer om soja och hälsorisker på:
 http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2011/03/14/is-the-hidden-soy-in-your-foods-contributing-to-illness.aspx

 ______________

Vanlig tillsats knyts till leukemi hos barn    /Tillsatser

Sju av tio svenska barn får i sig för mycket av konserveringsmedlet nitrit, E250, visar en ny studie från livsmedelsverket.

Nitrit är ett ämne som tillsätts i mat som uppskattas av barn, till exempel korv och leverpastej.

-Dagsdosen är satt med marginal, men den ska naturligtvis inte överskridas. Barn brukar vara särskilt känsliga. Det är angeläget att försöka sänka intaget av nitrit genom att minska mängden som tillsätts maten, säger Evelyn Jansson Elfberg, avdelningsdirektör på livsmedelsverkets regelavdelning.

I Finland har man precis genomfört en sänkning av gränsvärdet. Anledningen är att ämnet har knutits till olika typer av allvarliga hälsorisker. En amerikansk studie publicerad av BMC Cancer visar att barn som äter charkuterier med nitrit en gång i veckan har 74 procent större risk att drabbas av leukemi än barn som undviker produkter med tillsatt nitrit.

515 Taiwanesiska barn undersöktes och deras matvanor jämfördes. Ett antal av barnen led av allvarlig leukemi och forskarna kunde se att barnen hade ätit mera nitritrik kost. Forskarna bakom studien skriver att det fortfarande är för tidigt att säga om nitritet bevisligen lett till sjukdomen. Men forskarna drar ändå slutsatsen att barn bör begränsa sitt intag av processade charkvaror såsom bacon, korvar och leverpastej. Ytterligare undersökningar har kopplat nitrit till tumörer, bland annat i bukspottkörtel och tarm. År 2008 registrerades i Sverige 6017 nya fall av kolorektal cancer. Det är 12% av alla cancerfall i Sverige och gör cancerformentill tredje vanligast i landet.

Nitrit används som konserveringsmedel och skyddar mot bakterien botulinum, som kan ge dödlig matförgiftning. Men ämnet bidrar också till att ge charkprodukter en aptitligare färg. Produkter utan nitrit ser grå ut, vilket enligt branschen påverkar försäljningen.

-Det finns i mat som barn äter ofta, exempelvis korv, fortsätter Elfberg.

Inom EU planeras en sänkning av gränsen för hur mycket nitrit ett livsmedel får innehålla. Gränsvärdet i Finland sänktes just på grund av att barnen åt så mycket korv. På förpackningen betecknas nitrit som E249 eller E250.

Hur ämnet påverkar människor är inte helt känt. I djurstudier ger nitrit sjukliga förändringar på binjurar, lungor och hjärta. Ämnet kan också försämra blodets förmåga att transportera syre. Detta har orsakat dödsfall hos små barn.

Tillsatsen behöver dock inte användas på det sätt man gör i dag. För att förhindra tillväxt av bakteriens sporer räcker det med mycket mindre dos nitrit än vad som nu används, och många produkter skulle klara sig utan.

Bättre hygien och rutiner vid charkuteritillverkning skulle minska risken avsevärt. Bakterien återfinns främst finns i jord, bottensediment och förmultnade växter.

Det finns också naturliga ersättare till E249 och E250. Vid Universitetet i Arkansas har man funnit att extrakt från grönt te och druvkärnor är fullgoda alternativ.

Men nitrit används inte bara för ämnets bakteriehämmande egenskaper. Utöver att ge den rosa färgen binder ämnet vatten, och fungerar som smakförstärkare.

Gunnar Lindgren: Denna kemikalie borde uteslutas från livsmedelssektorn. Den viktigaste orsaken till att den är kvar tycks vara att vi konsumenter föredrar den röda färg nitrit ger charkuterivaror – även om den också har en bakteriedödande effekt. Men detta kan nås med mer harmlösa ämnen. I Norge kunde man en lång period utesluta nitrit genom ersättning med andra ämnen.

Nitrit anses bli särskilt hälsofarligt när det omvandlas till nitrosaminer i kroppen. Dessa är bl a cancerframkallande. På Island äter man mycket rökt fårkött, särskilt vid juletid. Rökt mat innehåller nitrosaminer. Man har funnit att barn som föds 9 månader efter jul löper högre risk att drabbas av typ-1 diabetes.  

Förutom i charkuterivaror kan nitrit finnas som förorening i dricksvatten i jordbruksbygd.

___________

Sötningsmedlet Neotam

I USA introduceras sötningsmedlet Neotam som är en släkting till aspartame. Då det är starkt sötande behövs mycket litet i ett livsmedel och i USA behöver man därför inte ange detta ämne på förpackningar. Men liksom aspartam är neotam riskabelt för personer med sjukdomen fenylketonuri och därför måste/borde substansen deklareras på förpackningen. Vid tillverkningen används 3-dimetylbutyl, ett ämne som finns på EPA:s lista över de mest farliga ämnena. Ämnet är redan godkänt i EU och har numret E961. Deklareras det på alla livsmedel som innehåller neotam i Sverige?

När det gäller neotams syster aspartam, så sätts detta ämne i samband med en rad hälsostörningar enligt FDA (den amerikanska livsmedels- och  läkemedelsmyndigheten):

Huvudvärk/migrän

Illamående

Magont

Trötthet då glukostillförsel till hjärnan blockeras

Sömnsvårigheter

Synrubbningar

Ångestattacker

Depression

Astma och tilltäppt bröst

Även samband med andra redovisade störningar:

Emotionella störningar

Epilepsi

Fibromyalgi

Kronisk trötthet

Parkinsons sjukdom

Minnesförlust och Alzheimers sjukdom

Cancer

För tidig födsel och missbildningar

En dansk studie visar tydligt hur läskedrycker med artificiella sötningsmedel har samband med för tidig födsel. Ju fler burkar desto tidigare kom barnet.

Se http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20592133

Gravida kvinnor måste undvika artificiella sötningsmedel som aspartam, neotam m fl!

_____________

 /    Maria