Lyx, nöjen, rika och mäktiga, osårbar och trygg. Uppenbarelseboken är verkligen en fantastisk bok, där finns allt om förr och nu… och denna tid vi lever i nu, är snart slut. Det är verkligen fascinerande att läsa verserna…ser du vad jag ser……
Rev 18:1
Därefter såg jag en annan ängel komma ned från himmelen; han hade stor makt, och jorden upplystes av hans härlighet. Rev 18:2
Och han ropade med stark röst och sade: ”Fallet, fallet är det stora Babylon; det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla slags orena andar och ett tillhåll för alla slags orena och vederstyggliga fåglar. Rev 18:3
Ty av hennes otukts vredesvin hava alla folk druckit; konungarna på jorden hava bedrivit otukt med henne, och köpmännen på jorden hava skaffat sig rikedom genom hennes omåttliga vällust.” Rev 18:4
Och jag hörde en annan röst från himmelen säga: ”Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor. Rev 18:5
Ty hennes synder räcka ända upp till himmelen, och Gud har kommit ihåg hennes orättfärdiga gärningar. Rev 18:6
Vedergällen henne vad hon har gjort, ja, given henne dubbelt igen för hennes gärningar; iskänken dubbelt åt henne i den kalk vari hon har iskänkt. Rev 18:7
Så mycken ära och vällust som hon har berett sig, så mycken pina och sorg mån I bereda henne. Eftersom hon säger i sitt hjärta: ’Jag tronar såsom drottning och och sitter icke såsom änka, och aldrig skall jag veta av någon sorg’, Rev 18:8
därför skola på en och samma dag hennes plågor komma över henne: död och sorg och hungersnöd; och hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud, han som har dömt henne. Rev 18:9
Och jordens konungar, som hava bedrivit otukt och levat i vällust med henne, skola gråta och jämra sig över henne, när de se röken av hennes brand. Rev 18:10
De skola stå långt ifrån, av förfäran över hennes pina, och skola säga: ’Ve, ve dig, Babylon, du stora stad, du starka stad! Plötsligt har nu din dom kommit.’ Rev 18:11
Och köpmännen på jorden gråta och sörja över henne, då nu ingen mer köper de varor som de frakta: Rev 18:12
guld och silver, ädla stenar och pärlor, fint linne och purpur, siden och scharlakan, allt slags välluktande trä, alla slags arbeten av elfenben och dyrbaraste trä, av koppar och järn och marmor, Rev 18:13
därtill kanel och kostbar salva, rökverk, smörjelse och välluktande harts, vin och olja, fint mjöl och vete, fäkreatur och får, hästar och vagnar, livegna och trälar. Rev 18:14
De frukter som din själ hade begär till hava försvunnit ifrån dig; allt vad kräsligt och präktigt du hade har gått förlorat för dig och skall aldrig mer bliva funnet. Rev 18:15
De som handlade med sådant, de som skaffade sig rikedom genom henne, de skola stå långt ifrån, av förfäran över hennes pina; de skola gråta och sörja Rev 18:16
och skola säga: ’Ve, ve dig, du stora stad, du som var klädd i fint linne och purpur och scharlakan, du som glänste av guld och ädla stenar och pärlor! Rev 18:17
I ett ögonblick har nu denna stora rikedom blivit förödd.’ Och alla skeppare och alla kustfarare och sjömän och alla andra som hava sitt arbete på havet stå långt ifrån; Rev 18:18
och när de ser röken av hennes brand, ropa de och säga: ’Var fanns den stora stadens like?’ Rev 18:19
Och de strö stoft på sina huvuden och ropa under gråt och sorg och säga: ’Ve, ve dig, du stora stad, genom vars skatter alla de därinne, som hade skepp på havet, blevo rika! I ett ögonblick har den nu blivit förödd. /
…Maria