Har vi tro, ja då ber vi i tro. Gud hör alltid bön från ett ärligt hjärta. Otron får inte ta överhanden i bön. När vi står inför viktiga beslut eller s k omöjliga uppgifter eller erfarenheter, då måste vi komma ihåg något viktigt: För GUD är ingenting omöjligt!
*Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga. Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop. Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!* /Ps 66:17-20
När vi erkänner våra synder och felsteg istället för att vägra erkänna dem och göra bättring, visst hör då Gud oss. Vi upphör aldrig att göra misstag eller göra fel, det vet vi, men tror vi på Gud då erkänner vi våra fel och brister. Det kallas ödmjukhet.
Böneropet blir ett erkännande av vår förtröstan på att Gud kommer att förlåta oss och hjälpa oss.
Ingen troendes liv är fullödigt utan daglig bekännelse, lovprisning och bön. Vi kan heller inget gömma för Gud, vare sig det vi tänker eller gör. Psalm 66 är verkligen en psalm att ta lärdom av. Gud hör bön, Gud har all makt, låt oss prisa Herren, för han regerar i evighet. /Maria
Hej Karin. Tack för att du tyckte om orden o budskapet här. Jag har erfarenhet av detta, (som så många andra) eftersom många saker gått fel i mitt liv, och ibland har man misströstat. MEN med åren har jag lärt mig att klänga mig fast vid bibeln och Guds ord och löften.
Allt är av nåd, inget annat. Ja vi bör tacka, oft ofta ofta- jämt.
Kram! Maila gärna!! /Maria
Mycket bra skrivet, otron får inte börja ta övertaget om en, det värdefullaste vi har är ju Jesus, men kan vara så svårt att tro ibland då allt bara går emot en och det bara blir fel. Å andra sidan, all hjälp vi får av Gud är ju nåd och inget annat än nåd. Ibland får man nog bara tacka Jesus för att han finns.
kommer ett mejl snart från mig igen
God bless