Filmen ”Underkastelsen” visas i TV i kväll KL 22.00
Filmen ”Underkastelsen” av Stefan Jarl visas i SVT 1 ikväll kl 22 samt på torsdag den 14/4 i SVT24. Där visas hur vi alla bär på hundratals kemikalier i vårt blod. I navelsträngsblod har man hittat upp till 250 kemikalier som kommer från mat, kläder, hudvårdsprodukter, plast m m. Dessa främmande ämnen försöker vi tvätta av oss själva, våra kläder, golv vid städning, bilar vid biltvättar etc. Då följer de med avloppsvattnet till reningsverken och samlas upp i slammet för att inte förgifta sjöar och vattendrag.
I stället för att tas om hand på ett ansvarsfullt sätt som det kemiska avfall det är, så för detta in i livsmedelskedjan igen. Slammet sprids på livsmedelsproducerande odlingsmark. På så sätt får vi i värsta fall dem tillbaka gång på gång. Vissa dioxiner har en beräknad halveringstid i människokroppen på flera hundra år.
Många av de mest riskabla ämnena är fettlösliga och lagras upp i kroppsfett hos djur och människor, exempelvis dioxiner, bromerade flamskyddsmedel. När vi äter fett i animaliska livsmedel (mjölk, smör, fläsk, ägg, fisk osv) samlar vi på oss sådana främmande ämnen som beskrivs i filmen. Även om halten i djurfoder är låg och ligger under analysgränsen kan de bygga upp avsevärda nivåer i kroppsfett och blod. Se nedan. (Inte med här, för detta är fr ett mail).
I de kontakter som Ren Åker Ren Mat har haft med bl a mejeriföretag och tillverkare av barnmat framgår att dessa inte förmår att ange vilka föroreningshalter de har i sina produkter. Det kan bero på att kontrollen är bristfällig eller så tål de inte att redovisas? I både fallen är detta oacceptabelt då situationen enligt ”Underkastelsen” är allvarlig. Senare i vår kommer intressanta besked om föroreningar i livsmedel som hittills varit okända – åtminstone för dem som borde få denna information, dvs livsmedelskonsumenterna i synnerhet barnföräldrar.
Detektionsgräns och miljögifter i livsmedelskedjan
Varje analysutrustning har en nedre gräns där man inte längre kan påvisa eller mäta upp halter av kemikalier. Denna nedre gräns kallas detektionsgräns.
När halten av miljögifter ligger under detektionsgränsen betyder det inte att de är ofarliga.
De kan koncentreras senare i livsmedelskedjan. I människans blod eller fettvävnad kan därför ämnen påvisas som inte kan påvisas i livsmedel. Enda sättet att förhindra detta är att inte tillföra sådana ämnen alls till vår livsmedelsproduktion – alltifrån åkerjord, råvara till livsmedelsföretaget.
OBS!
Kemibranschen är oroad av effekterna av ”Underkastelsen”
Filmen i kväll tillmäts sådan betydelse för kemiindustrin, att man vill förbereda sig och sina medlemmar för eventuella bakslag.
Från ett brev till Plast och Kemiföretagen:
Kopia: PlastKemiforetagen@svensktnaringsliv.se
Ämne: Nästa vecka visas Stefan Jarls film Underkastelsen av Sveriges Television.
Nästa vecka visas Stefan Jarls film Underkastelsen av Sveriges Television.
Följande sändningstider gäller:
Tisdag den 12 april, kl. 22.00, SVT1 dokumentären
Torsdag den 14 april, kl. 22.15, repris på SVT24
Det är troligt att filmen får större uppmärksamhet nu än när den gick upp på biograferna i våras. Budskapet i filmen är starkt. I filmen berättar flera olika forskare om risker med ”kemikaliesamhället”. Den handlar inte så mycket om att industrin anklagas för något konkret, utan om en allmän känsla av att den ökade användningen av kemikalier utsätter människor och samhälle för ökad risk.
Media kommer att försöka att starta en debatt/konflikt mellan ”de goda och de onda”. Eftersom denna konflikt inte finns är det viktigt hur vi ”förhåller” oss till filmen och att vi inte ger bränsle till journalisternas önskan om konflikt.
Vårt förhållningssätt till filmen är att den är intressant och att den lyfter fram ett antal risker som vi inom industrin tar på största allvar. Eftersom samhället i princip använder kemi och kemikalier i all verksamhet; för att spara naturresurser, för att effektivisera användningen av energi, för att bota sjuka etc, så är de risker som forskarna i filmen lyfter fram i första hand en utmaning för hela samhället, inte bara kemiindustrin.
På onsdag nästa vecka, dagen efter filmen, kommer jag och Ulla Nyman på P&K att hålla en ”telefonjour” för er som t ex blir kontaktade av media och vill ha någon att prata med innan ni ringer tillbaka till journalisten. Ni kan givetvis välja att helt hänvisa till P&K.
Hör av dig om du vill diskutera eller vill ha mer information.
Information om ”Underkastelsen” finns också på filmens hemsida: www.underkastelsen.se.
Med vänlig hälsning,Magnus Huss
Plast- & Kemiföretagen
_________
”Kadmium mycket värre än vad vi trott”
Uppdaterad 2010-03-23 07:26. Publicerad 2010-03-23 07:20
”Kadmium är mycket giftigare än vad vi tidigare trott. Det måste myndigheter bli bättre på att utvärdera”, säger
professor Björn Fagerberg på Sahlgrens ka akademien vid Göteborgs universitet.
Enligt honom har det under de senaste åren kommit flera nya studier som pekar mot att intaget av kadmium måste minska. En av dessa studier visar att människor kan riskera njurskador vid mycket lägre kadmiumnivåer än vad som tidigare varit känt.
En annan studie som omfattar 30 000 svenska kvinnor hittar ett tydligt samband mellan högt kadmiumintag och cancer i livmodern.
– När stora studier visar så klara kopplingar mellan hälsorisker och kadmium är det dags att dra öronen åt sig, säger Björn Fagerberg.
Kvinnor i fertil ålder drabbas ofta av järnbrist och det gör i sin tur att kroppen tar upp mer av det kadmium som passerar genom tarmen.Dessutom har kadmium visat sig ha liknande effekt på kroppen som det kvinnliga könshormonet östrogen. Det gör att kvinnor råkar illa ut.
Tillsammans med flera läkar-kolleger riktade han nyligen skarp kritik mot att svenska myndigheter uppmuntrar att slam från landets reningsverk ska hamna på åkrarna. Precis som handelsgödseln innehåller slammet kadmium.
Naturvårdsverket har nyligen föreslagit ett gränsvärde på 50 milligram per kilo fosfor för slam som ska spridas på åkrar.
– Då bedömer vi att säkerheten är god, även om jag också delar synen att kadmiumbelastningen måste minska, säger Majlis Bergqvist på länsstyrelsen i Stockholm och en av dem som tagit fram Naturvårdsverkets nya förslag.
Redan i dag finns en frivillig överenskommelse i branschen om att slammet inte ska ha högre halter av kadmium än 17 milligram per kilo fosfor.
Men Björn Fagerberg och hans kolleger vill stoppa det helt.
– Vi tycker att samhället ska vara oerhört försiktigt med slam. I dag finns ingen balans mellan det kadmium som tillförs jordarna och det som försvinner därifrån.
Annika Nilsson
/Jag hoppas ni fick nyttig info i denna artikel/Maria