Tag Archive | hjärtat

Jesus förändrar liv, ja sannerligen. Del 2

inspiration

BARA Gud kan hjälpa genom allt – i allt vi möter.
Ja de orden är så sanna, så sanna. Man lär sig med tiden att urskilja och att vara uppmärksam då man går i skola hos Jesus. Inte visste jag att världen och kristenheten var så elak. Men jodå, det är den, och nu går det fort emot slutet och jag är förfärad över människors uppförande.
Då jag blev frälst och fick min tro var samhället så mycket lugnare… och jag var inte så pass klok som jag är idag. Det skulle mycket till, med rätt lärare (JESUS) och med rätt vilja (envishet, kunskapstörst, kärlek, sorger, m m), för att komma på rätt köl.

Det har tagit många år och med mycket arbete har jag kommit dit att jag ser klart. MEN det finns vissa personer som anser att jag är mer än dum, de är så många så det är svårt att räkna dem numera. Men de finns ju och en del kommentarer har jag fått kasta iväg för de var oerhört oförskämda.

Hmm..Det verkar ju som om en del ’predikanter’ börjar som odågor och slutar som upphöjda predikare, men jag har sett dem komma och gå eller de klättrar envist på molnen till himmelen.
Jag har mött fler religiösa människor än jag kan räkna till, och de som inte varit religiösa utan blödande kristna, har ofta varit de som gått igenom korselden på korsets väg!

Be still and know that I am God easter god easter quotes good friday easter image quotes easter god quotes be still i am god

Religiositet kan man hitta överallt nu och det blir värre och värre i -kyrkorna. Ekumeniken flödar och osanningarna böljar över folks huvuden. Olika religioner ’måste’ mötas och det blir en enda röra av alltihopa.

Jag var en del gånger på olika s k församlingar där man gillar framgångsteologi och i början var man nästan tvungen att ’falla i Anden’ till golvet, på de flesta mötena, annars var man inte normalt kristen sade man. Eller inte kristen alls, ja så lät det ju, kanske fortfarande, jag vet inte, för jag har Jesus i hjärtat och går inte på några möten sedan många många år. Men det man lärde sig var att det var felaktiga saker som skedde och det var dessutom farligt och skändade Gud. De falska predikanterna var många och falska lärare finns det gott om!

Del 2 var detta och del 3 kommer. Var välsignad ..och du får gärna kommentera här

Jesus säger: Vad vill du att jag ska göra för dig? Markus ev. 10:51

”Vad vill du att jag ska göra för dig?”

 Appell av Michael Hafsahl, väckelsemöte i Västerås.
https://www.midnattsropet.se/2018/07/vad-vill-du-att-jag-ska-gora-for-dig.html
– Vad som har betydelse för evigheten är inte att vi är en stor skara församlad här ikväll. Det som är viktigt är att du och jag är här, och hur vi svarar på Jesu fråga: Vad vill du att jag ska göra för dig? 

Det finns en fråga i Bibeln som har talat till mig och jag ska här lyfta den ur sitt sammanhang och dela några tankar om den.
Det var Jesus som ställde frågan för snart tvåtusen år sedan. Egentligen ställer han precis samma fråga ikväll, och vi finner den i Markusevangeliet 10:51 där det står: ”Vad vill du att jag ska göra för dig?”

Det är inte jag som ställer frågan, för jag har ingen förmåga att göra någonting för dig. Det är min store Mästare och Herre som ställer den till dig. Den är väldigt enkel och direkt, och om du är en van bibelläsare känner du igen den. Det handlar om Bartimeus som sitter utanför Jeriko och ber om allmosor av dem som går förbi. Måhända tänker du nu att den historien känner du till, att du kan den utan och innan, fram- och baklänges och att den inte är speciellt intressant.
Men jag ska inte tala om Bartimeus, jag ska tala om dig och mig. I alla viktiga hänseenden är Bartimeus, mitt och ditt fall precis likadana. Bartimeus var en man för tvåtusen år sedan, men i grund och botten befann han sig i samma situation som du och jag är i dag. Vi ska överföra den här historien till oss, och det första jag vill poängtera är att den handlar om individen – var och en av oss får den här frågan personligt och individuellt.
Jesus ställer inte frågan till folkskaran: ”Vad vill ni att jag ska göra för er?” Nej, frågan är individuell: Vad vill du att jag ska göra för dig? Då vi läser berättelsen ser vi att det förutom lärjungarna även var en stor folkskara som följde Jesus den där dagen utanför Jeriko, men dock handlar det om en enda man.
Ikväll är vi här i Västerås en stor skara församlade omkring Jesus Kristus. Vi kommer från olika håll, från olika sammanhang, ja vi kommer till och med från olika länder. Vi har olika bakgrund och utbildning och det finns en massa olikheter oss emellan. Men vi har kommit tillsammans omkring Mästaren från Golgata och han är här mitt ibland oss. Pris ske Gud!
När vi avslutar det här mötet kommer resultatet att vara individuellt och personligt. Mästaren handlar med individen och ser den enskilda människan. Han har ett svar för var och en av oss.
Vad vill du att jag ska göra för dig? Givetvis är vi många ”dig” samlade den här kvällen. Och vi får alla samma fråga ifrån Mästaren. För honom är vi inte som små droppar i havet, utan han ser oss var och en personligen. Var och en av oss är en människa som är objekt för gudomlig nåd. Om du heter Petrus eller Martin, Michael, Klara eller Rut – det spelar ingen som helst roll. Frågan når dig personligen. Han dog för dig personligen, och han ser dig i mängden. Det har betydelse för evigheten då det är saker av evighetsvärde vi här talar om. Vad som har betydelse för evigheten är inte att vi är en stor skara församlade. Det som är viktigt är att du och jag är här, och hur vi svarar på Jesu fråga till oss: Vad vill du att jag ska göra för dig?
För det andra säger det någonting om att vi alla har behov. Frågan till Bartimeus var inte: ”Behöver du någonting Bartimeus? Är det någonting som jag kan hjälpa dig med?” Frågan löd: Vad behöver du Bartimeus? Vad vill du att jag ska göra för dig? Mästaren ser att att det finns ett behov, och väntar på att du ska definiera det.
Det här är en karaktäristik av alla människor. Vi har behov och vi behöver hjälp. Vi är alla i avsaknad av något och behöver hjälp för att göra någonting åt behovet. Det är inte i första hand tal om materiella eller intellektuella behov, utan det handlar om vårt hjärta och vår själ. Det är ett andligt behov vi behöver hjälp med – inte något ytligt och överflödigt, utan något djupt i den inre människan. Det handlar om vår själ, och vi behöver hjälp.
Det finns människor som inte är medvetna om det här behovet. På Jesu tid, liksom i vår tid, fanns det människor som tänkte: ”Nej, jag behöver ingenting. Jag är välbärgad, jag har det bra på alla sätt.” Människor då som nu tror att ”min egen rättfärdighet den räcker för mig ända in i himlen”. Och andra menar ”nej, jag behöver ingen läkare att läka syndens sår, jag behöver ingen hjälp”. Om man har det så, då är man i en farlig situation. Då är det fara å färde. Då finns risken för att när evigheten klappar på hjärtats dörr så upptäcker man: ”Åh, jag var inte redo! Jag går miste om härligheten, jag var inte klar för det här.”
Vi som är samlade här, bevisar genom det faktum att vi är här att vi har förstått att vi har ett behov. Vi har liksom Bartimeus insett att vi har behov och vi är lika bestämda som han var: Vi måste möta Mästaren som kan hjälpa oss. Och Gud har lånat sitt öra till oss. Han väntar på att vi ska svara på frågan: Vad vill du att jag ska göra för dig?
”Åh, Herre, jag släpper dig inte förrän du välsignar mig! Herre jag behöver dig! Jag behöver ett möte med dig! Nu har jag kommit Herre, till dig, nu måste du möta mig i mitt behov!” Tänk att vi får komma fram inför hans ansikte och öppna våra hjärtan och utgjuta från vårt inre: ”Åh, Herre, hjälp mig! Jag behöver mer av dig!”
Det finns en tredje sak, som är helt uppenbar, och det är att ingen enda av oss själv kan göra någonting åt behovet. Om Bartimeus kunde ha gjort något åt sitt problem, då hade han gjort det. Då hade han helat sig själv och så hade han skaffat sig ett jobb och sluppit att sitta vid Jerikos port i misär och elände och bett om allmosor. Men lika uppenbart som att han hade behov, så var det uppenbart att han själv inte kunde göra någonting åt det.
Om du och jag själva kunde ha gjort någonting åt vårt stora problem, om vi själva hade kunnat betala av vår skuld och gett det som var nödvändigt till lösen för vår själ, då hade vi gjort det. Men sanningen om människan är att det kan hon inte. Sida vid sida med meddelandet ”jag behöver Jesus”, konstaterar hon samtidigt ”men jag kan inte själv göra någonting åt det. Jag är otillräcklig i egen kraft. Jag är en fånge, jag fruktar, jag har felat och jag kan inte göra någonting åt saken. Jag är i avsaknad av Guds härlighet och jag kan inte åtgärda den avsaknaden.” Det är detta som driver människan till desperation.
Hur ska jag lösa min själs problem? Det är därför det finns så mycket religioner, det är därför det finns så mycket materialism; det är människans försök att lösa sitt problem. Ropet inom mig kräver ett svar, det kräver att jag gör någonting för den inre människan – men det finns ingenting jag kan göra. Man försöker med små saker som att ge mutor för problemet, men lindringen varar några minuter och det blir ännu värre än tidigare. Vad ska jag göra? Det jag kan åstadkomma är bara en kort lindring av symtomen, det är ingenting som hjälper och som tvättar bort syndens fläckar.
Vi kunde fortsätta tala om vad människan gör för att lösa sina problem, men det tjänar inte till något alls. Ju fortare vi slutar med dessa försök och kommer till slutet på oss själva, desto bättre är det – människans slut, det är Guds början! Då människan har kommit till insikten att ”jag förmår ingenting göra själv”, då står Herren där med sitt erbjudande: Vad vill du att jag ska göra för dig?
Men så finns det ytterligare något viktigt i det här, och det är ännu en fråga: Är vi villiga att göra det som krävs för att det här ska få sin lösning?
Man kan vara medveten om sin situation och se problemets lösning, men ändå mena: ”Det där orkar jag inte, det där klarar jag inte av!” Men så var det inte för Bartimeus. Han kände till sitt behov, och han visste också att han var oförmögen att själv göra någonting åt det. Han ville ha behovet tillfredsställt, kosta vad det kosta ville, så när Jesus kommer ropar han av full kraft: ”Förbarma dig över mig, du Davids son!” Han tar chansen där och då, och han bryr sig inte om människor omkring sig, utan ropar till Jesus: ”Jesus, ha förbarmande med mig!”
Det är lösningen också för dig och mig: Det får kosta vad det kosta vill, men Jesus, nu kommer jag till dig, och du måste hjälpa mig i min nöd! Frågan är alltså vad vi svarar på Jesu fråga. Vi håller vår egen själ i vår hand här i kväll, ja vi håller evigheten i vår hand. Jesus är här, och han har makt att frälsa; han är faktiskt en Mästare till att frälsa. Han har all makt i himmel och på jord och han har makt till att lösa dig från syndens träldom. Han är villig. Frågan är om du och jag är det. Om vi ska segra eller om vi ska gå förlorade, det svaret ligger hos oss var och en.
Min sista hälsning här i kväll är att Jesus Kristus och han allena är mäktig till att fylla behovet. Bartimeus förstod det, och han vägrade att vara tyst när folkmängden sa: ”Tyst Bartimeus, stör inte Mästaren!” Bartimeus vägrade att vara tyst, och han ropade: ”Jesus Kristus, Davids son, förbarma dig över mig!” ända tills Jesus stannande upp på sin vandring, kallade honom till sig och ställde frågan: ”Vad vill du Bartimeus att jag ska göra för dig?”
Det var sista gången Jesus var i Jeriko medan han var här på jorden. En vecka senare var han död. Men Bartimeus grep chansen där och då, när han hörde att Jesus var där. Och tänk att i kväll får vi samma chans! Glöm vad andra tycker, tänker och menar. Glöm dig själv, och tänk på din själ. Kom till Jesus och svara på frågan: Vad vill du att jag ska göra för dig?
Bartimeus svarade: ”Herre, att jag måtte få min syn!” Frågan är vad du vill svara den här kvällen. ”Herre fräls mig! Herre, befria mig, hela mig! Herre, fyll mig med din helige Ande! Herre, ge mig frimodighet till att vittna!” Det kan finnas lika många svar som vi är människor. Men Jesus är här, och då är allting möjligt. Han har makt till att möta varenda en av oss. Säg till honom vad du är i behov av, så kommer han med hast till din undsättning för att svara på din bön. Han är all nåds Gud, och han har behag i att utgjuta sin nåd över behovets barn.
Du har säkert läst om David när han var i nöd. Jag har tänkt på Psalm 18, där David säger: ”Dödens band omvälvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.” Han var i en svår situation, och det är så likt människans situation i dag. Men David hade hittat svaret, därför att han gjorde det varje människa borde göra. Han gjorde det samma som Bartimeus gjorde tusen år senare: ”I min nöd åkallade jag Herren och jag ropade till min Gud.” Resultatet är det här: ”Från sitt tempel hörde Herren min röst, och mitt rop det steg upp till Honom och nådde Hans öron.”
Herren är densamme. Han hör ropen som stiger upp. David ger en fantastisk beskrivning av en frälsande Gud: ”Han sänkte himlen och steg ner. Han räckte sin hand ut ifrån höjden, och grep tag i mig och drog mig upp ur det väldiga vatten. Han räddade mig och förde mig ut på rymlig plats.”
Det är Gud som kommer till undsättning, och han kommer med hast, därför att han hör ropet ifrån vår själ, och med hast vill han hjälpa dig. Det var den sista vandringen Jesus gjorde på jorden. Från Jeriko tog han vägen upp till Jerusalem och nåddes av ropet från Bartimeus. Han var på väg till försoningsverket, på väg till Golgata, på väg för att bli lösningen för dig och mig. Men så stannade han och lyssnade på ropet från Bartimeus.
Herren sitter på Faderns högra sida i höjden, och det finns en skara som lovsjunger honom däruppe. Men just i kväll har han bjudit lovsången att tystna, eftersom han har hört ropet ifrån Västerås, och han har stigit ned med frågan: Vad vill du att jag ska göra för dig?

FRID med Gud, d v s ingen frid utan Gud! / ALLTID ALLTID NÄRA JESUS. Rom 5

Frid med Gud
Rom 5: 1-5 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. 3 Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, 4 tålamodet fasthet och fastheten hopp. 5 Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.

1Therefore being justified by faith, we have peace with God through our Lord Jesus Christ:
2 By whom also we have access by faith into this grace wherein we stand, and rejoice in hope of the glory of God.
3 And not only so, but we glory in tribulations also: knowing that tribulation worketh patience;
4 And patience, experience; and experience, hope:
5 And hope maketh not ashamed; because the love of God is shed abroad in our hearts by the Holy Ghost which is given unto us.

FRID med Gud! Tänk vad underbart det är att känna frid med Gud. Även fast vi kan vara upprörda och ledsna för att omständigheter vill knäcka oss så kan vi ändå vara I FRID MED GUD.
Med GUD, inte utan Gud.

Den som har Gud som sin Fader kan ALLTID räkna med tröst och hjälp på olika vis.
Den som har Jesus som Herre, är FRI att ta emot all tröst och all omvårdnad av sin person och framförallt: Den KÄRLEK som Gud ger kan bara han ge, ingen annan har en sådan kärlek till människorna.
Den som tar emot Jesus som sin frälsare och vill gå hela vägen med Jesus den får all den hjälp den behöver i alla tider.
Utbildning får vi och vi får svar på våra frågor på olika vis.
Trygghet får vi fast livet kan vara otryggt så får vi tryggheten i hjärtat som berättar för oss att Gud är mäktig att göra under för oss-

Alltid- Alltid Jesus- Bara Jesus—DET ÄR LIVET! Det äkta LIVET. Det livet som inte är i behov av det liv som världen lever!!!

 

Att vilja våga TRO. Har du MOD att FÖLJA JESUS?????

 

  att FÖLJA JESUS?

 

En del personer vill inte tro, för det är ju för jobbigt. En del personer vågar inte tro, tänk om livet skulle bli annorlunda. En del personer Orkar INTE TRO. Jag tror det är så många som INTE ALLS ens vill tänka sig att möta Gud, för de är sig själv närmast och struntar fullständigt i vad en kristen vill säga om saken att   TRO på GUD och följa Jesus.

Ephesians 4:18 – Having the understanding darkened, being alienated from the life of God through the ignorance that is in them, because of the blindness of their heart:

Det nya livet i Kristus

Ef 4:17-18   17 I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomma, 18 deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och i sina hjärtan hårda som sten.

2 Corinthians 6:14 – Be ye not unequally yoked together with unbelievers: for what fellowship hath righteousness with unrighteousness? and what communion hath light with darkness?

2 Kor 6:14 
Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?

2 Corinthians 4:4 – In whom the god of this world hath blinded the minds of them which believe not, lest the light of the glorious gospel of Christ, who is the image of God, should shine unto them.

2 Kor 4:4 Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild.

Revelation 21:8 – But the fearful, and unbelieving, and the abominable, and murderers, and whoremongers, and sorcerers, and idolaters, and all liars, shall have their part in the lake which burneth with fire and brimstone: which is the second death.

Joh Upp 21:8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.”

*

Vi bedrövas du min själ? Är i Gud ej allt dig väl?
Du ju är i denna stund kvar i nådens fridsförbund!

Gud ju är din far och vän, känner du ej mer igen
rösten, som dig leder ner till de allra minstas led?

”Mista livet” vägen är, som till rätta livet bär;
”härda ut” i korsets död är förlossning från all nöd.

Bär det ut på öde hed, blickar du i djupet ned,
räds ej! En är före där. Minns Hans dyra namn: Jag är.

Lär, att över tingen se, och du skall i allt ditt ve,
spåra idel kärleksslag i Guds tuktan dag för dag.

Är du intet. Han är allt! Och nu har Han dig befallt:
”Tro på Fadern, tro på mig!” Säg, vad kan då fattas dig?

Slut ditt öga! Lyss ej på ljud som komma, ljud som gå,
klippan håller, göm dig där! Allt fullkomnat för dig är!

E.N.

Kärlek.Ett hårt hjärta kan bli rent och en människa kan bli född på NYTT.

karlek-ar-2-300x108

Så många människor känner inte Gud eller kärleken och därför vet de inte hur de ska uppträda och vara.. De människorna har ett hårt hjärta som de inte vill tämja och som kommer att göra dem mycket olyckliga. De vet inte att Gud kommer att döma en dag. De vill inte göra bot och tänka efter hur de ska uppträda. Därför kommer det verkligen en dag då de kommer att ångra sig av hela sitt hjärta. Bibelord:

Rom 2:5 Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.

*

Med rena själar nalkas man Gud, med renhet och med förlåtelsen från Gud så vet man att man hör hemma i himmelen en dag. Med sanningen Närmast hjärtat kommer man till en slutstation som man lugnt kan anträda, inte till en slutstation av verklig fruktan. I frälsningen och kärleken till Jesus är man en hel människa med godhet och kärlek inombords.Guds ord har fått göra verkan och gjort rent inuti människan, den är född på NYTT! Bibelord:

1 Petrus 1:22-23

22Renen edra själar, i lydnad för sanningen, till oskrymtad broderlig kärlek, och älsken varandra av hjärtat med uthållig kärlek,

23I som ären födda på nytt, icke av någon förgänglig säd, utan av en oförgänglig: genom Guds levande ord, som förbliver.

NamnlösMaria

Dikt: Det brinner en eld i mitt hjärta som ingen kan släcka. .. JESUS.

Jesus finns i mitt hjärta dag och natt och alla vakna stunder. Han och bara HAN har gett mig frälsning. Han är det bästa och finaste jag vet och jag ger aldrig upp med att älska honom, Vad som än händer är han min stora kärlek och tröst och den jag litar på i ALLT. Han är den ende som vet allt om mig och vet allt om alla och vill ALLA människors frälsning!

och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Tiden är kort, tänk på det. Man måste avgöra var och hur det ska bli en gång! EVIGHETEN kan vara mycket nära. Kanske har man inte så mycket mer tid på sig att tänka till om vad frälsningen och Jesus vill ge. Tänk till och förstå att en dag är det så här:

INGEN TID GIVES MER.

Maria

Så får du det nya livet. Appell av J Lindroos /Pånyttfödelse.

637foto Maria

Så får du det nya livet

Appell av Jörgen Lindroos
Det finns många människor i vår tid som säger sig vara ateister. Man tror inte på någon Gud. Vi fokuserar gärna på det, och försöker överbevisa människor om att det finns en Gud. Men vi träffar också många människor som tycker att det Jesus sa var intressant. De säger att de tror på en högre makt.  Man kanske också går på ett och annat möte. Jag träffar många människor på mitt jobb som inte är uttalade ateister. De tror att det ändå finns en gud, men de har en ouppklarad situation med Gud och har inte tagit de nödvändiga stegen.
Bibeln är väldigt klar och tydlig då det gäller att komma in i Guds rike. Det finns steg som är helt nödvändiga att ta. Vi ska läsa ett sammanhang ur Paulus brev till församlingen i Rom. Det kan vara litet svårt att förstå vad Paulus talar om här:
-Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans (Rom 6:3-5).
Här talar aposteln om Jesu död och uppståndelse. Men så säger han att också vi måste vara förenade med Jesus i hans död och uppståndelse. Det är en upplevelse som vi kristna kallar pånyttfödelse. Det handlar om att bli född på nytt. För att komma in i Guds rike är det absolut nödvändigt att bli född på nytt.
Mitt på natten kom det en man till Jesus. Han var en av Israels skriftlärde. Det var inte så populärt i den gruppen att visa att man var intresserad av det Jesus talade. De ledande i den tidens religiösa krets, var emot det Jesus sa. Man sökte hela tiden efter tillfällen att arrestera honom och få bort honom. Men Nikodemus, som den här mannen hette, hade intresse av vad Jesus sa. Han besöker honom mitt på natten. Och så säger han till Jesus: -Jag vet att du är en lärare. Du har en god lärare, och jag vet att det du gör kommer från Gud. De tecken du gör är så stora och underbara; det du gör kommer från Gud. Då säger Jesus direkt till honom: -Ska du komma in i Guds rike, så måste du bli född på nytt! Det går inte bara komma här och säga att jag vet att du är en god lärare. Du måste göra den här upplevelsen. Du måste födas på nytt.
En av profeterna som det är skrivet om i Gamla testamentet har de flesta som rört sig i kristna sammanhang hört talas om. Det finns många illustrerade barnböcker om honom. Han hette Jona. Vi har säkert sett bilder av den här fisken som simmar i vattnet och slukar Jona. Och hur sedan fisken spottar upp Jona igen. Jesus talar också om Jona. Det ska ges ett tecken. Liksom Jona var i fiskens buk i tre dagar och tre nätter, ska Människosonen vara i jordens mull tre dagar och tre nätter. Sedan ska han uppstå.Jona fick en kallelse. Det var så historien började. Han fick en kallelse av Gud att gå till den stora staden Nineve, och där skulle han förkunna att de måste omvända sig. Deras ondska hade blivit så stor, så nu skulle hela staden raseras. Jona skulle gå dit och förkunna domen. Han blev kallad av Gud. Det står i bibeln att många är kallade; alla har vi fått en kallelse av Gud. Han kallar och manar. Jag vet inte om du har känt i ditt hjärta att Gud kallar dig, men varje människa har en besökelsetid, då Gud kallar och manar. När Jona fick den här kallelsen, ville han inte gå. Han började fly bort ifrån Guds ansikte. Han gick ombord på en båt som förde honom bort ifrån dit Gud ville att han skulle gå. Men att inte lyda Gud får konsekvenser. Olydnad mot Herren är synd, och det får konsekvenser.
Herren sände en stark vind mot båten, det blev en svår storm. Och där har du människan som har sagt nej till Guds kallelse och flyr bort, undan Guds kallelse. Det stormar i hjärtat. Det stormar därinne, därför att man har sagt nej till Gud. Därför att man har en ouppklarad situation i förhållande till Gud, därför att man inte följer Guds kallelse.
Det stormar och sjömännen i besättningen förstår att det är något som inte stämmer. Det här måste vara Guds vrede. Vem är det ibland oss som inte följt Gud, vem ibland oss har varit olydig? Så kastar man lott, och den faller på Jona.  -Vad har du gjort Jona? Och Jona erkänner. Då frågar besättningen: -Vad ska vi göra med det här då? Jona måste bara säga: -Ni får kasta mig överbord. Det är enda sättet att få den här stormen att sluta. Sjömännen kastar Jona överbord, och stormen slutar. Havet lägger sig.
Det kunde ha varit slutet för Jona där han omsluts av vattenmassorna och sjunker ned mot havets botten. Men Herren hade en plan, han ville något mera. Han sände den stora fisken som slukade Jona. Vi vet vad Jesus sa: ”Liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter, så skulle Människosonen vara i jordens mull i tre dagar och tre nätter.” Det är en bild på Jesu död och uppståndelse.  Men vad gör Jona här, mitt i denna bild? Han som hade flytt undan Gud, han som hade varit olydig mot Gud, vad gör han här?
Jona börjar be, och vi ska läsa hans bön:
-Jag ropade till HERREN i min nöd, och han svarade mig. Från dödsrikets buk ropade jag på hjälp, och du hörde min röst. Du kastade mig i djupet, mitt i havet, och strömmar omslöt mig, alla dina brottsjöar och vågor svepte över mig. Jag tänkte: Jag har drivits bort från dina ögon. Men jag skall åter få skåda ditt heliga tempel. Vatten omslöt mig ända upp till halsen, djupet omgav mig, sjögräs snärjde in mitt huvud. Till bergens grund sjönk jag ner, jordens bommar slöts för evigt bakom mig. Men du förde mig levande upp ur graven, HERRE, min Gud. Medan min själ tynade bort i mig tänkte jag på HERREN, och min bön kom till dig i ditt heliga tempel. De som håller sig till fåfängliga avgudar överger den nåd de fått. Med tacksägelse vill jag offra åt dig, vad jag har lovat vill jag infria. Frälsningen är hos HERREN! (Jona 2:2-9)
Efter tre dagar och tre nätter spottade fisken upp Jona på land, och så fick han bli det redskap som Gud hade tänkt att han skulle vara. Han får gå ut med budskapet, och han får en mening med sitt liv därför att han lyder Gud. Han har kommit in i ett nytt liv.Nu vill jag fråga dig: Sitter du i Jonas båt, på flykt undan Guds kallelse?  Du vill gärna säga; det här är intressant, det finns säkert en Gud, men du svarar inte när han kallar och manar dig att komma. Just nu kan du uppleva att du avslöjas. Vi läser i första Korintierbrevet, där aposteln Paulus går igenom mötesordningen i församlingen. Han talar om en atmosfär där människor kommer in och blir avslöjade. Avklädda. Och deras hjärtans hemligheter blir uppenbarade. Detta kan bli tillfället då du blir avslöjad, då du måste ge upp och överlämna dig till att kastas i havet, liksom Jona. Då får du uppleva detsamma som Jona; du får uppleva att följa Jesus i hans död. Då får du också uppleva att följa Jesus i hans uppståndelse, till ett nytt liv.
När Jesus uppstod, så blev det sagt om honom att han var den förstfödde bland de döda. Det står också i bibeln att han blev förstfödd bland många bröder. Det är många som efter honom fått gå samma väg, den nya och levande vägen som han öppnade. Efter honom har många fått gå samma väg, till samma kors, dö samma död, men fått uppstå igen till ett nytt liv!
Jag skulle önska att du som sitter i Jonas båt, kanske passiv och likgiltig inför Guds kallelse, att du skulle bli avslöjad, så att du kan överlämna dig till Gud. Överlämna ditt liv åt Honom, så att han kan göra sitt verk i dig. Då blir du född på nytt, uppstånden tillsammans med Herren Jesus Kristus, förenad med honom i hans död, förenad med Honom i hans uppståndelse. Det evangelium vi har och förkunnar är underbart. Du kan få ett nytt liv! Amen.

Från:  http://www.midnattsropet.se/2015/07/sa-far-du-det-nya-livet.html
NamnlösMaria

Ärliga hjärtan. Guds förlåtelse–till evig glädje

Vit ros juni

Gud vill förlåta alla syndare. Bekännelse av synd är mer än att bara säga ”Förlåt att jag gjorde fel”. Det innebär också överlåtelse till Gud och en uppriktig vilja att söka och följa Guds ledning i livet. Den förlåtne upplever en sann glädje. Det är bara Guds förlåtelse som leder till verklig glädje och befrielse från skuld.

Syndabekännelse och förlåtelse

32 1 En vishetspsalm av David.
Salig är den som fått sitt brott förlåtet,sin synd övertäckt!2 Salig är den som Herren inte tillräknar synd och som i sin ande är utan svek.3 Så länge jag teg förtvinade mina ben och jag stönade dagen lång.4 Dag och natt var din hand tung över mig,min kraft rann bort som i sommarens torka. Sela 5 Då erkände jag min synd för dig och dolde inte min skuld.Jag sade: ”Jag vill bekänna mina brott för Herren ” –då förlät du mig min syndaskuld.Sela 6 Därför ska alla trogna be till dig medan du går att finna.Om väldiga vattenfloder kommer ska de inte nå dem.7 Du är mitt beskydd,du bevarar mig från nöd,du omger mig med frälsningens jubel. Sela8 Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du ska vandra,jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.9 Var inte som en häst eller mula som saknar förstånd,som måste tämjas med töm och betsel om de ska komma till dig.10 Den gudlöse har många plågor,men den som litar på Herren omger han med nåd.11 Gläd er i Herren och fröjda er, ni rättfärdiga, jubla, alla ni som har ärliga hjärtan!


32:1
vishetspsalm
Hebr maskíl (även i Ps 42, 44-45, 52-55, 74, 78, 88-89, 142)
32:4
min kraft rann bort som i
Annan översättning: ”jag blev som en åker i”

 

Hjärtat. /Bibelord.

Foto Maria

Foto Maria

Hjärtat

Hjärtat är i bibeln ofta beteckningen på människans hela inre liv. ”En människa ser på det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”, 1 Sam 16:7, dvs Gud ser till människans inre beskaffenhet, inte till hennes utseende. Hjärtat omtalas ofta som säte för både förstånd, vilja och känsla. Hjärtat känner ångest och sorg, 2 Kor 2:4; Rom 9:2, har önskningar, och begär, Mark 7:21; känner glädje, Apg 2:26, men är också viljans säte, 2 Kor 9:7. Gud tar sin boning i hjärtat, Ef 3:17; Rom 5:5.

Med hjärtat tror man, Rom 10:10, men hjärtat kan också vara oförståndigt, obotfärdigt, förhärdat, Rom 1:21; 2:5; Ef 4:18. Både GT och NT talar om hjärtats omskärelse, jfr 5 Mos 10:16; Jer 4:4;   Apg 7:51;  Rom 2:29,  detta betyder hjärtats rening från synd.

Man bör alltså lägga märke till skillnaden mellan bibelns uttryckssätt och den betydelse som ordet hjärta har i svenskt språkbruk. I vårt gängse språkbruk betyder det nämligen ofta detsamma som ”känsla”, ”känsloliv”. I bibeln omfattar det däremot både förstånd, känsla och vilja, hela människans personlighet.

*
*

Exempel….

Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. 
Fäll därför inte någon dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall lysa upp det som mörkret döljer och avslöja hjärtats tankar och avsikter, och då skall var och en få sitt beröm av Gud.
Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor.
Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.        
Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. [
Huggormsyngel, hur skulle ni som är onda kunna tala något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.      

/Maria

 

Jesu eld i hjärtat eller Valborgseld. Andens eld

 

 

Foto Maria

Foto Maria

Många av köttets människor har låtit sig själva och andra  fara illa denna natten  i firande av 1 maj, varför? Varför en helgdag? Knivdåd och fylla och arrest har fyllt deras liv den natten. Oskyldiga människor har fått lida. Varför? Igår kväll kunde man se ett och annat om man råkade vara ute.  Radionyheter o andra ”nyheter” talar om vad som skett. Igen.

Om man vandrar i Anden så gör man inte vad köttet begär. Så sant!   Vad är väl en  ”Valborgsmässoeld” emot Andens eld, Jesu eld, i hjärtat!

Texten nedan berättar (igen) om hur människan lider av att göra köttets (sina egna gärningar) i stället för att lyda Gud.

 

Gal 5:16-26

Rubrik:

Köttets gärningar och Andens makt

Text: 16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.
17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill.
18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.
19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet,
20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,
21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.
22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,
23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.
24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.
25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.26 Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra.

 

En del säger att Frihet är att göra som man vill-  men man flyr från Gud. Man vågar inte konfronteras med hans godhet och kärlek.

 

Foto Maria

 

logo  Maria