Tag Archive | 2022

SYRSOR PÅ MENYN m m. / Läs 3 artiklar

OCH: REGERINGEN: Cassus Belli och KRIG??

Svenska folket kan bittert få erfara att den svenska regeringen håller på att försätta Sverige i något som kallas Cassus Belli,orsak till krig.

Sverige avser att ingå en militärallians med ett antal kärnvapenstater. Om Ryssland förklarar Sverige krig så kan Ryssland hänvisa till Sveriges Natoansökan. Magdalena Anderssons avtal den 11 maj med Storbritannien var också en orsak till krig.En krigsförklaring behövs inte om Cassus belli föreligger. Vid Israels sexdagarskrig 1967 anföll Israel sina grannländer utan förvarning.

Att grannländerna hade dragit ihop sina trupper intill Israels gräns var en tillräcklig orsak för ett Cassus belli. Den Socialdemokratiska regeringen fortsätter i dag att arbeta för att genomföra det största bedrägeriet någonsin i Sveriges moderna historia. Regeringspartiet har inte hela sitt eget parti med sig. Inte heller den svenska fredsrörelsen.

Folket är inte tillfrågat. Sverigedemokraterna vände på klacken i frågan och med stöd av en plötsligt uppkommen majoritet i riksdagen håller detta olagliga beslut på att genomdrivas.Vid årsskiftet sa 206 ledamöter Nej till Nato mot 143 ja.

Genom svek säger nu 305 Ja mot 44 Nej.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gick till val på en politik och genomför tillsammans en annan.

Är Sveriges riksdag längre legitim? /Stefan Torssell 2022 FB

*****************

OCKER:

Erik Johansson /FB
/Maria

Foton 2022/ Maria

Foton har alltid varit min hobby/stora intresse, ja sedan barnsben. Här lägger jag ut några av detta årets foton, var så goda. Gud är god och han har skapat liv i oss och i naturen och den älskar jag verkligen, varje dag, året runt.

Alla foton är copyright Maria

Snöbär
Parken
Parken
Parken, en underbar miljö
Vårtid
Kastanj-träd finns det gott om
Soluppgång kl 04.00
Vandringsleden
Kyrkor finns det gott om

Tack för att du tittade här i denna kategorin.

Maria

Nytt år?? Traditioner? Må väl— Var stark!/ Gratis Reformationsbibel finns att få

Nyår firas i större delen av västvärlden och i andra länder som har tagit till sig den gregorianska kalendern natten mellan nyårsafton den 31 december och nyårsdagen den 1 januari. Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyårsslaget) betraktas som övergången från det gamla året till det nya. Nyårsdagen är i många länder helgdag och flaggdag.

Medan julen är en högtid som många firar med familjen är det vanligare att man på nyårsafton har fest eller middag tillsammans med vänner. Denna fest eller middag är ofta något exklusivare än vanligt, och många är finklädda.

Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser kan man titta på någon klocka som är synlig för alla) och på tolvslaget ropar man “Gott nytt år!”, öppnar champagnen och skålar. Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar äga rum 10–15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.

En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man en eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel träna eller lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis röka).

Enligt den romerska kalendern började året 1 mars. När sedan den julianska kalendern infördes under Julius Caesar 45 f.Kr. blev 1 januari officiellt nyårsdag i det romerska riket. Förflyttningen från 1 mars till 1 januari hade administrativa anledningar. Romarna offrade på nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en dies faustus (“lycklig dag”), på vilken man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna, samt växlade skänker, såsom förgyllda dadlar och fikon, senare små kopparmynt. Särskilt var det klientens skyldighet att tillställa sin patron en gåva (strena), och kejsarna fordrade en dylik tribut av alla Roms invånare. Detta bruk att ge nyårsgåvor (fr. étrennes, av det nyssnämnda strena) har bibehållit sig i Frankrike och Belgien, och bruket av nyårsönskningar är allmänt i hela den civiliserade världen.

Äldre kristen tradition

De kristna kyrkorna firade nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag. 25 december firades som svensk nyårsdag ända fram till 1500-talet[1].

Maria: Ja nu har du fått läsa lite om det s k NYA ÅRET, jag firar inte nyår, men måste hålla mig till den kalender de sätter i min hand om vardagen ska fungera, det fanns ju andra sätt förut. FÖRUT är inte nu och vi lever i en märklig värld, när jag skriver detta undrar jag mitt i natten, hur mycket smällande det ska bli här där jag är. Om man vill och kan så får man fortsätta att sprida kärlek från Jesus , våra liv skall ju visa upp den kärlek vi känner inför Jesus och hans närvaro i våra liv. P.S Gud säger no traditions och det vill jag lyda.

2 Tim 1:7Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.
Filem 1:9vill jag hellre vädja för kärlekens skull. Jag, Paulus, en gammal man och nu en Kristi Jesu fånge,
1 Pet 4:8Framför allt ska ni visa uthållig kärlek till varandra, för kärleken överskyler många synder.
1 Pet 5:14Hälsa varandra med kärlekens kyss. Frid vare med er alla i Kristus.
1 Joh 3:16Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge våra liv för våra bröder.
1 Joh 4:7Mina älskade, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Var och en som älskar är född av Gud och känner Gud.
1 Joh 4:10Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.
1 Joh 4:16Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek. Den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.
1 Joh 4:17Så har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi har frimodighet på domens dag. För sådan han är, sådana är också vi i den här världen.