Japan / Artikel/Intervju. nyheter

 

 JAPAN 28/3 :

Är nu 1 000 gånger högre än gränsvärdet. Läs artikel längre ner på denna sida.

Nya bakslag vid Fukushima 

Hög strålning beror på härdsmälta

Rebeller rycker
fram mot Tripoli

Sarkozy tappade röster i lokalval

 Många döda i självmordsdåd

Allt färre söker asyl i väst

Krisen allt värre i Japan

Röda khmerledare överklagar straff

Hård kamp om Sirte

_____________

*Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått dem som övar högmod.* Ps 31:24

När det gäller Japan och det som hänt där, finns det en artikel /intervju som du kan ta del av här:

Hirose Takashi
 22 mars 2011
Introducerad av Douglas Lummis, Okinawa
http://www.infowars.com/what-theyre-covering-up-at-fukushima/

Översättning Gertie Dahlberg

Hirose Takashi har skrivit en hel hylla med böcker, de flesta om kärnkraftindustrin och det militärindustriella komplexet.  Antagligen är hans mest kända bok Nuclear Power Plants for Tokyo i vilken ha tog logiken hos de som gynnar kärnkraft till den logiska slutsatsen: Om ni är så säkra på att de är säkra, varför inte bygga dem i stadens centrum istället för på hundratals kilometers avstånd, där man förlorar hälften av elektriciteten i ledningarna?

Han gjorde TV-intervjun som delvis översatts nedan, något som gick emot hans nuvarande impulser.  Jag talade med honom i telefon idag (22 mars) och han berättade för mig att medan det lät vettigt att motsätta sig kärnkraft då, och nu när katastrofen har börjat borde han fortsätta att vara tyst, men lögnerna de säger i radio och TV är så grova att han inte kan fortsätta tiga.

Jag har översatt bara ungefär en tredjedel av intervjun (ni kan läsa hela på japansk you-tube), den del som rör framför allt vad som händer på Fukushimas anläggning.  I den senare delen talar han om hur farlig strålningen är generellt sett, och också om den fortsatta risken för jordbävningar.

Efter att ha läst hans artikel kommer ni att undra över varför de fortsätter med att bevattna reaktorerna snarare än att acceptera lösningen med sarkofager (begrava reaktorerna i betong). Jag tror att det finns några svar på detta.  Ett är att dessa rektorer var dyra och de kan bara inte bära tanken på de enorma ekonomiska förlusterna.  Men ännu viktigare är att om de accepterar sarkofaglösningen så betyder det att de erkänner att de hade fel och att de inte kunde fixa det hela.

Å ena sidan, det är för mycket skuld för en människa att bära och å andra sidan betyder det ett nederlag för hela idén med kärnkraftsenergi, en idé som de håller fast vid med nästan religiös fromhet. Och detta betyder inte bara förlusten av dessa sex (eller tio) reaktorer, det betyder även att stänga ner alla de andra också – en ekonomisk katastrof!  Om de bara kan få dem att kylas ner och få igång dem igen så kan de säga: Se där, kärnkraft är inte så farlig trots allt.

Fukushima är ett drama där hela världen tittar på, ett drama som kan sluta med nederlag eller (i deras bräckliga, jag tror grundlösa, hopp) seger för kärnkraftsindustrin.  Hiroses redogörelse kan hjälpa oss att förstå vad hela det här dramat handlar om.
Här är intervjun med Hirose Takashi – intervjuare är Yo och Maeda Mari

Yo: Idag såg många människor hur vatten sprutades från luften och från marken på reaktorerna, men är det effektivt?

Hirose: Om man vill kyla ner en reaktor med vatten så måste man cirkulera vattnet på insidan och få bort hettan, i annat fall är det meningslöst.  Så den enda lösningen är att åter koppla in elektriciteten.  Annars är det som att spruta vatten på lava.

Yo: Återkoppla elektriciteten – är det att starta om kylsystemet?

Hirose: Ja. Olyckan orsakades av det faktum att tsunamin översvämmade nödgeneratorerna och förde bort bränsletankarna.  Om det inte fixas så finns inget sätt att återhämta sig från den här olyckan.

Yo: Tepco (Tokyo Electric Power Company), ägaren till och den som driver kärnkraftverket säger att de förväntar sig att kunna ta in en högspänningsledning i kväll.

Hirose: Ja, det finns lite hopp om det.  Men vad som är oroande är att kärnreaktorn inte är sådan som de schematiska bilderna visar (visar en grafisk bild av en reaktor).  Detta är bara en teckning.  Här är vad den ser ut som på undersidan av en reaktorbehållare. Detta är rotändan av reaktorn.  Ta en titt.  Det är en skog av strömbrytare och ledningar och rör.  På TV kommer dessa pseudoforskare in och ger oss enkla förklaringar, men de vet ingenting, dessa collegeprofessorer.  Endast ingenjörerna vet.  

Detta är här vattnet sprutats in.  Detta virrvarr av rör räcker för att göra dig yr, dess struktur är alltför komplicerad för oss att förstå.  Under en vecka nu har de hällt vatten igenom där.  Och det är saltvatten, inte sant?  Man häller saltvatten på en het ugn och vad tror ni händer då? Man får salt!  Saltet kommer att gå in i alla dessa ventiler och orsakar att de fryser.  De flyttar sig inte.  Detta kommer att inträffa överallt.  Så jag kan inte tro att det är bara en enkel sak att återkoppla elektriciteten och att vattnet då skulle börja cirkulera.

Jag tror att varje ingenjör med lite fantasi kan förstå detta.  Man tar ett system som är så otroligt komplicerat som detta och sedan faktiskt dumpar vatten på det från en helikopter – kanske de har någon idé om hur detta skulle kunna fungera, men jag kan inte förstå det. 

Yo: Det fordras 1 300 ton vatten för att fylla polerna som innehåller de förbrukade bränslestavarna i reaktor 3 och 4.  Den här morgonen 30 ton.  Sedan skall SDF (Self Defense Forces) slanga in ytterligare 30 ton från fem lastbilar.  Detta är långt ifrån tillräckligt, de måste hålla den uppe.  Är detta sprutande av vatten från slangar något som förändrar situationen?

Hirose: I princip kan det inte det.  Därför att även om en reaktor är i god form så krävs en ständig kontroll för att hålla temperaturen nere till där det är knappt säkert.  Nu är det en total röra på insidan och när jag tänker på de 50 återstående operatörerna får jag tårar i ögonen.  Jag förmodar att de har utsatts för mycket stora mängder strålning och att de har accepterat att stå inför döden genom att stanna där.  Och hur länge kan de hålla?  Jag menar fysiskt.  Det är sådan som situationen är just nu. När jag ser dessa uttalanden på TV vill jag säga till dem: ”Om det är som du säger så gå dit och gör det själv”.

Verkligen, de pratar det här nonsens och försöker försäkra alla om det, de försöker undvika panik.  Vad vi behöver nu är en riktig panik.  För situationen har kommit till en punkt där faran är verklig.

Om jag var premiärminister Kan så skulle jag beordra dem att göra vad Sovjetunionen gjorde när Tjernobyls reaktor exploderade, ta lösningen med sarkofagen, begrav alltihop under cement och sätt varje betongföretag i Japan i arbete och dumpa cement över det från himlen.  För man måste vänta sig det värsta.  Varför?  Därför att i Fukushima finns Daiichi Plant med sex reaktorer och Daini Plant med fyra, totalt tio reaktorer!  Om endast en av dem utvecklas till ett värsta fall, då måste arbetarna där antingen evakueras från platsen eller stanna och kollapsa.  Så om, till exempel, en av reaktorerna vid Daiichi går ner är det bara en fråga om tid för de andra fem. Vi kan inte veta i vilken ordning de kommer att gå ner, men säkert är att alla kommer att göra det.  Och om det inträffar, Daini är inte så långt borta, så troligen kommer reaktorn där också att gå ner.  Eftersom jag förmodar att arbetarna inte kommer att kunna stanna där.

Jag talar om det västa som kan hända, men sannolikheten är inte låg.  Detta är faran som världen ser nu.  Bara i Japan är den dold.  Som ni vet, av de sex reaktorerna vid Daiichi är fyra av dem i ett kritiskt tillstånd, så de andra tre kan fortfarande gå ner.  Fyra är i kris och för att alla fyra skall bli 100 % reparerade, jag hatar att säga detta, men jag är pessimistisk.  Om så är fallet, för att sedan rädda människorna måste vi tänka ut ett sätt att reducera strålningens läckage till lägsta möjliga nivå.  Inte genom att spraya vatten från slangar, som bevattning över en öken.  Vi måste tänka på att alla sex kan gå ner och möjligheten att det skall hända är inte liten.

Alla vet hur lång tid det tar för en tyfon att passera över Japan, det tar generellt sett omkring en vecka.   Med en vindhastighet av två meter per sekund kan det ta ungefär fem dagar för att hela Japan skall täckas med strålning.  Vi talar inte om avstånd på 20 eller 30 kilometer eller ens 100 kilometer.  Det betyder naturligtvis Tokyo, Osaka.  Det är hur snabbt ett radioaktivt moln kan sprida sig.  Naturligtvis skulle det bero på vädret, vi kan inte veta i förväg hur strålning skulle fördelas.  Det vore trevligt om vinden skulle blåsa mot havet, men den gör inte alltid det.  För två dagar sedan, den 15 mars, blåste vinden mot Tokyo.  Det är så det är…

Yo: Varje dag mäter de lokala myndigheterna radioaktiviteten.  Alla TV-stationer säger att medan strålningen ökar är den fortfarande inte hög nog för att vara en fara för hälsan.  De jämför den med en magröntgen, eller om den går upp, med en CT-scan. Vad är sanningen om detta?

Hirose: Till exempel, igår, runt om Fukushima Daiichi Station så mätte de upp 400 millisieverts per timma.  Med den mätningen erkände kabinettssekreterare Edano för första gången att där var en fara för hälsan, men han förklarade inte vad detta betyder.  All den information som kommer från media är fel här, tror jag.  De säger dumma saker såsom varför, vi är utsatta för strålning hela tiden i vårt dagliga liv, vi får strålning från yttre rymden.  Men det är en millisievert per år.  Ett år har 365 dagar, en dag har 24 timmar – multiplicera 365 med 24 och du får 8760. Multiplicera de 400 millisieverts med det och du får 3 500 000 den normala dosen.  Kallar du det säkert? Och vad har media rapporterat om detta?  Ingenting.  De jämför det med en CT-scan, vilket är över på ett ögonblick, det har ingenting att göra med det.

Orsaken till att radioaktivitet kan mätas är att radioaktivt material strömmar ut.  Det som är farligt är när detta material går in i kroppen och bestrålar den från insidan.  Dessa språkrör från industrin kommer i TV och vad säger de? De säger att när du flyttar dig bort från strålningen reduceras strålningen i omvänt förhållande till kvadraten på avståndet.  Jag skulle säga precis tvärtom.  Inre bestrålning inträffar när radioaktivt material sugs in i kroppen. Vad händer då?  Säg att det är en kärnpartikel en meter bort från dig.  Du andas in den, den fastnar på insidan av din kropp, avståndet mellan dig och den är nu må mikronivå.  En meter är 1 000 millimeter, en mikron är en tusendel av en millimeter.  Det är tusen gånger tusen kvadrat.  Det är den verkliga innebörden av ”omvänt förhållande av kvadraten på avståndet”.  Exponering av strålning ökar med en faktor av en biljon.  Att andas in även den minsta lila partikel, det är det som är faran.

Yo: Så att göra jämförelser med röntgenstrålning och CT-scanning har ingen mening.  För du kan andas in radioaktivt material.

Hirose: Det är riktigt.  När det går in i din kropp vet man inte vart det går.  Den största faran är kvinnor, speciellt gravida kvinnor, och små barn.  Nu pratar man om jod och cesium, men det är bara en del av det, de använder inte rätt instrument för att upptäcka det.  Vad de kallar övervakning betyder bara att man mäter mängden av strålning i luften.  Deras instrument äter inte.  Vad de mäter har inget samband med mängden radioaktivt material.

Yo: Så skador från radioaktivitetens strålning och skador från radioaktivt material är inte samma sak?

Hirose: Om du frågar: finns det någon radioaktiv strålning från Fukushima Kärnkraftverk här i denna studie? Då är svaret nej.  Men radioaktiva partiklar bärs hit genom luften.  När kärnan börjar smälta ner kommer element på insidan, såsom jod, att bli gas.  Den stiger till toppen, så om det finns någon spricka så försvinner det till utsidan.

Yo: Finns det något sätt att upptäcka detta?

Hirose: Jag fick veta av en nyhetsjournalist att nu har Tepco inte ens möjlighet att göra regelbunden övervakning.  De tar bara en tillfällig mätning och den blir basen i Edanos uttalanden.  Man måste ha konstanta mätningar, men de kan inte göra det.  Och man behöver undersöka vad som läcker ut och hur mycket.  Det kräver mycket sofistikerade instrument.  Man kan inte göra det bara genom att ha ett övervakningssystem.  Det är inte tillräckligt bra för att mäta nivån av strålning i luften.  Att susa in med en bil, göra en mätning, det är högt, det är lågt – det är inte poängen.  Vi behöver veta vad för sorts radioaktivt material som läcker ut och vart det går – de har inte ett system på plats för att kunna göra det nu.

____________

Be för Japans folk  /Maria

 

2 thoughts on “Japan / Artikel/Intervju. nyheter

  1. Hej Alert tack för länken. Ja olyckan /incidenten i Forsmark kunde nog bli mer än allvarlig. Hur kunde man få den att verka odramatisk undrar jag. Och jag undrar också om de kärnkraftsverk vi använder här i Sverige är säkra?/Maria

  2. Den 25 juli 2006 inträffar en större incident på Forsmark. Den beskrivs som
    odramatisk och när den tidigare chefen för konstruktionskontoret på Forsmark
    menar att det hade kunnat bli en härdsmälta är Statens Kärnkraftsinspektion (SKI)
    och Forsmark överrens om att han har helt fel. Med säkerheten som insats är
    ett gymnasiearbete av Makan Amini, Hans Chen, Van Do och Sebastian Mandrean
    på Sigrid Rudebecks Gymnasium. Vår kartläggning visar att incidenten vid Forsmark var betydligt allvarligare än vad SKI eller Forsmark ville ge skenet av.

    SE VIDEON HÄR:
    http://alertsweden.blogg.se/2011/march/den-25-juli-2006-intraffar-en-storre-incident.html

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.