Berättar för dig:   -En natt då vi var i bön min man och jag, hörde vi samtidigt på vinden utanför fönstret och bilarna som for förbi, och grannar som hade fest, och löven som slog mot rutan, allt var högt och ljudligt. Vi försökte ändå vara i bön och avslutade med ett AMEN, och blev tysta.

I SAMMA STUND TYSTNADE ALLA LJUD. Billjud försvann, festen hos grannen hördes ej, regn, och löv slutade slå mot rutan…..det var som om Gud stannade TIDEN. 

Vi låg helt tysta, som om vi var paralyserade. Tysta låg vi och visste att HERREN var närvarande. Under en halvtimmas tid kunde vi inte röra oss, för vi visste att vi var under Gud i ett heligt ögonblick. Det var mäktigt, mäktigt. Och jag som är pratsjuk, sade inte ett ord, fick inte ens fram namnet Gud.

Gud var med i den stunden, så starkt, och den glömmer vi aldrig. Jag vill berätta detta för det var en underbar stund som ställde allt på ända i vårt liv, sedan dess blev vi oss inte lika, Gud rörde om i våra inre och i våra liv…..

—

Hur ser vi på Gud  och vem han är?  Jesaja skriver om en helig Gud. Känner vi honom?

Jesaja skriver i Jes 6:1:    Genom sin syn kallades Jesaja til att bli en budbärare till Guds utvalda folk. Det var ingen lätt uppgift. Han skulle försöka övertyga ett folk, som trodde att de var välsigande av Gud, att Gud tänkte göra slut på dem på grund av deras olydnad. Jesajas upplevelse av Gud i 6:1-4 ger oss en bild av Guds makt och majestät, samtidigt som han framstår som mystisk och ogripbar. I Guds närvaro inser Jesaja   omedelbart att han är en syndare och får i samma stund ta emot förlåtelse. Samma möjlighet har vi alla att bekänna och få förlåtelse. Med rätt perspektiv på Gud och hans storhet och på vår egen synd och Guds oerhörda nåd, kan vi ta emot hans förlåtelse och få kraft att tjäna honom. Hur uppfattar du Gud? kan du se honom i den bild Jesaja målar upp?

6:1  I det år då konung Ussia dog såg jag Herren sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel uppfyllde templet. 2 Serafer stodo omkring honom. Var och en av dem hade sex vingar: med två betäckte de sina ansikten, med två betäckte de sina fötter, och med två flögo de.

 6:5  Då sade jag: *Ve mig, jag förgås! Ty jag har orena läppar, och jag bor bland ett folk som har orena läppar, och mina ögon hava sett Konungen, HERREN Sebaot.*

När Jesaja fick se Gud och höra serafernas lovprisning insåg han sin egen synd och oförmåga att nå upp till Guds krav på helighet. I samband med att hans läppar berördes med glödande kol fick han veta att hans synder  blivit förlåtna. Men det var inte kolet som renade honom, utan Gud.  – Jesaja gensvarar med att överlämna sig helt i Guds tjänst. Han var villig att gå hur svårt uppdraget än skulle bli. Var och en som är villig att gå på Guds kallelse måste bekänna sina synder, bli renad av Gud och helhjärtat överlämna sig till honom. Guds rening kan vara smärtsam, men vi måste genomgå den för att kunna representera en helig och ren Gud.

Ju mer Jesaja såg av Gud, desto mer medveten blev han om sin maktlöshet och oförmåga att kunna uträtta något av bestående värde. Men han var VILLIG att gå.
Kommer DU att ge Gud samma svar som Jesaja om han kallar dig?
***

Varför skriver jag detta då? Jo för att alla människor kan få en kallelse från Gud.  Alla kan längta men alla får inte gå. Därför, och särskilt i dessa sista tider är det viktigt att man har ett rätt förhållande tilll Gud, en äkta kärlek och relation. Inte en varannandagsrelation- utan en ständigt pågående sekundersrelation. Så ser jag det.  /Maria