- 07:24UTRIKES— Spanien fördömer Israels bombningar av Libanon
- 15:06KULTUR— Storslaget firande av Folkrepubliken Kinas 75-års-jubileum i Stockholms konserthus
- 12:52NORDEN— Fler gör abort vid Downs syndrom
- 11:39INRIKES— Fler ansöker om skuldsanering – men de flesta får avslag
- 09:18INRIKES— Northvolt pressat efter läckage av giftiga kemikalier
- 07:24UTRIKES— Spanien fördömer Israels bombningar av Libanon
- 15:06KULTUR— Storslaget firande av Folkrepubliken Kinas 75-års-jubileum i Stockholms konserthus
VETENSKAP PUBLICERAD IDAG 24/9
Foto: Edward Stojakovic/CC BY 2.0 Sverige skulle drabbas mycket hårt av ett kärnvapenkrig.
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se
Vill du se mer gräv och granskningar på Nya Dagbladet?
En studie som gjorts av en grupp amerikanska forskare visar att Sverige är ett av de länder som skulle drabbas allra hårdast av ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland. Enligt en simulering av ett sådant scenario skulle 99 procent av svenskarna inte klara livhanken, dock inte på grund av själva bombningarna utan i första hand av den globala massvält som skulle följa.
I studien, som publicerats i Nature Food, utgår forskarna från att kärnvapenkriget ifråga riktas mot städerna och utlöser eldstormar som i sin tur skapar enorma mängder sot i den övre atmosfären, blockerar solljuset och kyler ner planeten. Man når slutsatsen att en veckas krigföring av denna typ skulle innebära att skördarna minskar med 90 procent – även fyra år efter krigets slut.
– Även länder långt borta från konfliktregioner försätts i fara av en kärnvapenkonflikt, konstaterar Lili Xia, medförfattare till studien.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 30 augusti 2022.
I forskarnas ”mardrömsscenario” kan drygt fem miljarder människor globalt dö av svält efter ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland – men även en mindre kärnvapenkonflikt, exempelvis mellan Pakistan och Indien bedömer man skulle krossa den globala matproduktionen och leda till uppemot 2,5 miljarder dödsfall. Enligt studien skulle bristen på mat leda till betydligt fler dödsfall än atomvapnen i sig själva.
– Datan säger oss en sak: Vi måste förhindra att ett kärnvapenkrig någonsin inträffar, konstaterar klimatforskaren och studiens medförfattare Alan Robock.
Kriget i Ukraina och upptrappningen kring Taiwan har ökat den globala oron för att en kärnvapenkonflikt kan bli verklighet och forskarna menar att hela jorden skulle drabbas mycket hårt av en sådan.
Man pekar vidare på att krig, konflikter och den förda coronapolitiken redan har stört och påverkat den globala matproduktionen negativt och att nästan 200 miljoner fler människor har brist på mat jämfört med tidigare, något som föranlett länder som Indien och Malaysia att begränsa exporten av livsmedel. Rädslan för en global konflikt skulle i sig själv med stor sannolikhet också kunna leda till ytterligare exportbegränsningar eller förbud och att fler länder väljer att behålla allt livsmedel själva.
– Den psykologiska påverkan kan vara större än den verkliga skadan, menar matforskaren William Chen som anser att länder för att hantera den globala instabiliteten måste börja fokusera på fler matkällor, exempelvis svampfarmer, storskaliga odlingar inomhus – samt mikroalger och insekter.
– Dessa kräver inte så mycket utrymme. De kan odlas i ditt kök eller under jord och påverkas mindre av en miljö som utsatts för kärnvapenkrig, hävdar han.
“Skulle skapa en oöverträffad klimatförändring”
Idag bedöms det finnas någonstans mellan 12- och 13 000 kärnvapen. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Ryssland 5 977 kärnvapen och USA har 5 428. Kina tros ha cirka 350 kärnvapen, Frankrike 290, Storbritannien 225, Pakistan 165 och Indien cirka 160. Även Israel och Nordkorea har kärnvapen – 90 respektive 20, enligt fredsforskningsinstitutets egen sammanställning.
– Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle skapa en klimatförändring som är oöverträffad i människans historia.. I ett amerikanskt-ryskt kärnvapenkrig skulle fler människor dö av svält i enbart Indien och Pakistan än i länderna som faktiskt utkämpar kriget, säger Alan Robock.
De omedelbara effekterna av ett kärnvapenkrig har i hög grad varit kända sedan USA släppte bomben ”Little Boy” över Hiroshima 1945. Då dog uppskattningsvis 140 000 människor inom fem månader och två tredjedelar av stadens byggnader förstördes.
De långsiktiga effekterna började dock studeras på allvar först under det sena 80-talet och i de värsta scenarierna tror man att radioaktivt damm och rök skulle blockera en stor del av solens ljus – med sjunkande temperaturer som konsekvens och där en stor del av världens grödor helt enkelt dör – samma öde som man följaktligen bedömer skulle drabba miljarder av världens människor.
I det värsta tänkbara scenariot skulle ett amerikansk-ryskt kärnvapenkrig leda till att temperaturen på jordens yta sjönk med uppemot 16 grader – något som skulle ha en oerhörd påverkan på nästan allt liv. Forskarna bakom studien noterar också att förutom svält och sönderslagna samhällsfunktioner skulle stora delar av vattensystemet bli radioaktivt och livsfarligt att dricka.
Bränderna som startas när atombomberna slår ner bedöms också släppa ut 100 till 1000 gånger så mycket energi som själva bomberna. När den enorma mängden rök sprids till stratosfären kan denna inte heller skingras, eftersom det inte regnar där, och den stannar då istället kvar i flera år.
“Kärnvapenförbud enda långsiktiga lösningen”
Antalet kärnvapen har minskat sedan slutet av Kalla kriget, men antalet länder som innehar kärnvapen har ökat. Kina bedöms också planera för att fyrdubbla sin arsenal innan slutet av decenniet till över 1000 kärnvapen.
”Alla kärnvapenstater utökar eller uppgraderar sina arsenaler och de flesta skärper också sin kärnvapenretorik och den roll kärnvapen spelar i deras militära strategier”, skriver Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.
– Om kärnvapen existerar kan de användas och världen har kommit nära kärnvapenkrig flera gånger. Att förbjuda kärnvapen är den enda långsiktiga lösningen, konstaterar Robock som menar att de nio länderna som innehar kärnvapen måste lyssna på vetenskapen och på resten av världen.
Seth Baum som är verkställande direktör för den amerikanska tankesmedjan Global Catastrophic Risk Institute kallar klimatmodellerna för ”utmärkta” men menar samtidigt att det finns många faktorer och osäkerhet i exakt hur mänskligheten skulle reagera på en global katastrof av denna magnitud, vilket gör de uppskattade dödssiffrorna i de olika scenarierna svårare att bedöma.
Martin Goliath som är kärnvapenforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut kallar studien för ”intressant” men menar att mängden sotbildning är osäker och att flera av de scenarion som målas upp är osannolika.
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se
