____

Amerikanska Echelon håller koll på din vardag
Text: Olle Lönnaeus
Sverige.

En knapp mil utanför staden Harrogate i det fridsamma Yorkshire reser sig ett trettiotal gigantiska golfbollar mot skyn. Även på långt håll är de omöjliga att missa.
Men bollarna är inte byggda för att betraktas. Utan för att lyssna.
Den märkliga anläggningen vid Menwith Hill ingår i världens mäktigaste spionsystem: Echelon.

I de tjugo meter höga bollarna finns jättelika parabolantenner. I stationens kraftfulla datorer bearbetas enorma mängder signaler som fångas upp från satelliter och fiberoptiska kablar.

Menwith Hill är bara en av dussintals avlyssningsstationer som amerikanska NSA (National security agency) byggt runt om i världen.
Tillsammans med över hundra satelliter som kretsar runt jorden, signalspaningsfartyg som stävar till havs och fasta avlyssningsanordningar kopplade till det globala telenätets huvudkablar utgör de det världsomspännande nätverket Echelon.

Det styrs från Fort Meade i Maryland, USA. Där har NSA sitt högkvarter. Där arbetar 40 000 tjänstemän med att granska, sålla och analysera de enorma mängder information som fångas upp.

Exakt hur stor kapacitet Echelon har är osäkert. USA:s officiella hållning är att det inte existerar. Och att den signalspaning NSA sysslar med enbart sker för att ta tillvara nationella säkerhetsintressen. Vilket numera ofta är liktydigt med jakt på terrorister. Brittiska, kanadensiska, australiska och nyazeeländska underrättelsetjänster som uppges vara kopplade till nätverket är lika förtegna.
Att Echelon finns betvivlar dock få i Europa. Flera avhoppare har intygat att så är fallet.

För två år sedan tillsatte EU-parlamentet en kommitté för att granska Echelon. Detta sedan uppgifter om att USA idkat industrispionage mot sina allierade i Europa väckt stor irritation.

I slutrapporten – författad av den brittiske forskaren och journalisten Duncan Campbell – slogs det fast: Echelon existerar. Att inte bara militär, utan också privat och kommersiell kommunikation övervakas. Och att det kan antas att Echelon strider mot principer om privatlivets helgd som lagts fast av Europadomstolen.

Campbell visade också två exempel på hur USA med hjälp av Echelon snott åt sig affärer. Det amerikanska flygbolaget Boeing fick av NSA hemlig information från den europeiska konkurrenten Airbus, vilket ledde till att amerikanerna fick ett stort kontrakt i Saudiarabien.

Franska Thomson-CSF blev på samma sätt blåst på ett mångmiljardkontrakt för ett övervakningssystem av regnskogen i Brasilien, sedan NSA snappat upp hemliga telefonsamtal mellan fransmän och brasilianer.
– Om du har ett verktyg, kan vinna fördelar av att använda det och ingen kan kontrollera dig, kommer du då inte att använda verktyget? sade EU-kommitténs ordförande Carlos Coelho.

Att Echelon kan fånga upp all elektronisk trafik runt hela jordklotet, som påståtts, stämmer sannolikt inte.
– Det finns väldigt mycket mytbildning och rundgång av uppgifter om Echelon, konstaterar Johan Thunberger, forskare vid FOI (Försvarets forskningsinstitut) och tidigare anställd på Försvarets radioanstalt (FRA).

En person som haft anledning att vara vaksam är FN:s vapeninspektör Hans Blix. Under sin jakt påmassförstörelsevapen i Irak var han ett hett byte för stormakternas underrättelsetjänster.

Och Blix är övertygad om att han var avlyssnad. Därför undvek han känsliga samtal i telefon.
– Moderna stater lyssnar. När man talar i telefon och det går ut i rymden får man räkna med att det plockas upp någonstans. Det sitter folk med datorer som reagerar på kodord. När det snackas om massförstörelsevapen tas det upp någonstans, säger Hans Blix.

Dag och natt dammsuger Echelon etern och optiska kablar på land och till havs på jakt efter viktig information. Miljarder telefonsamtal, fax, e-post och annan kommunikation över internet samlas in och filtreras.

Echelons datorer är programmerade att slå larm när de stöter på nyckelord eller kombinationer av känsliga begrepp. Ett mejl med orden ”bomb”, ”al-Qaida” och ”New York” som skickas från Sverige till Tyskland får sannolikt någon i Fort Meade att reagera.

Det faktum att vanliga människor riskerar att fastna i avlyssningsnätet när de talar i telefon eller surfar på nätet upprör kritikerna. I samband med EU-rapporten var Echelon föremål för debatt i svenska riksdagen. Men därefter har det varit tyst.

– Det är oerhört märkligt. Här har vi starka indikationer på att USA ägnar sig åt digital övervakning och gynnar sina egna intressen med industrispionage. Ändå reagerar så få.
– Jag gissar att förklaringen är att frågan är så gigantisk att det finns en uppgivenhet även bland beslutsfattare, säger IT-strategen Per Ström som skrivit en bok om den tilltagande övervakningen av medborgarna.

En förklaringen till tystnaden är terrorattacken den 11 september 2001. Efter den tycks medborgarna i Europa och USA allt mer godta att bli övervakade dygnet runt.
Säkerhet går före personlig integritet.
Och det är USA som går i spetsen för att ta fram nya kontrollsystem som omfattar även oss i Europa.

Just nu pågår på andra sidan Atlanten en het politisk strid om ett nytt system: Terrorism information awareness (TIA).
President George W Bush och försvarshögkvarteret Pentagon driver på utvecklingen av projektet, vars syfte är att samla in elektroniska fotspår från tusentals olika källor.

Med hjälp av köpvanor, sökmönster på internet och annat ska datorerna sålla fram ”misstänkta beteendemönster”. Sätts systemet i sjön kommer även icke-amerikaner att övervakas.

Projektet Capps II för profilering av flygpassagerare är redan igång. Trots protester från EU-parlamentet har EU-kommissionen gått med på att europeiska flygbolag ska lämna över passagerarlistor till amerikanska myndigheter, inklusive uppgifter om kreditkort, matval på planet och annat som kunden lämnat i sin bokning.
Uppgifterna lagras i flera år och samkörs med andra register i USA i jakten på misstänkta terrorister.

Människorättsorganet Statewatch tycker att amerikanerna gått långt över gränsen. En annan grupp, European Digital Rights, har samlat namn till protestlistor på Europas flygplatser.
– Det här måste stoppas. Annars vet vi inte var det slutar, säger talesmannen Maurice Wessling.

Det han fruktar, säger han, är en polisstat.
Andra talar om övervakningssamhället – där Någon ständigt ser oss.
____

Påminner om denna info:

http://www.atomer.se/ddr/manadsbrev/ddr-8-03.html

/Maria